Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (755.) 17 juni 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 25
Folkskoleväsendet i de större
städerna. Sistlidna fredag behandlade Maria
församling härstädes det kungl,
kommittéförslaget angående de större städernas
folkskoleväsende. Sammansatta kyrko- och
skolrådet hade hemställt, att kyrkostämman
måtte göra följande uttalande:
Då icke några större olägenheter synas
vidlåda folkskoleväsendet, sådant det för
när-varande är ordnadt, samt då det underdåniga
förslaget är väl kompliceradt och ej heller
synes i alla sina detaljer fullt ändamålsenligt
och tillämpligt för Stockholm^ hemställes, att
de af kommitterade föreslagna stadgarna ej
måtte hvad Stockholm beträffar föranleda
någon åtgärd.
En stunds diskussion uppstod bland de
fåtaliga deltagarne i stämman. Professor
Montelius föreslog en annan formulering,
hvarvid särskildt betonades, att
budgetsförslagets öde skulle afgöras af en
representativ myndighet (städs- eller
kyrkofullmäktige). I sammanhang härmed framhöll
kammarrättsrådet Östberg/ att man äfven
borde uttala sig för den principfrågan, att
utgifterna för folkskoleväsendet skulle bli
gemensamma för alla hufvudstadens
församlingar.
Kyrko- och skolrådets förslag antogs
emellertid utan votering.
- I måndags afton hade Adolf Fredriks
församling härstädes extra kyrkostämma för
afgifvande af yttrande öfver
kommittéförslaget. Skolrådet hade tillstyrkt stämman
att besluta,
att församlingen ville på de af
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor anförda
skäl i underdånighet hemställa, att de af
kommitterade föreslagna stadgarna ej måtte, hvad
Stockholm beträffar, föranleda till någon k.
m:ts åtgärd.
En kortare diskussion uppstod härom.
Redaktör E. Hammarlund fann, uttalandet allt
för negativt. Kommitterade hade dock
utfört ett i många hänseenden godt arbete;
detta borde erkännas. Att förändringar i
folkskoleväsendets administration härstädes
behöfdes, borde likaledes erkännas.
Kyrkofullmäktige hade ju själfva erkänt detta
genom att tillsätta en kommitté (bestående af
kyrkoherden E. Bergman, rektor C. v.
Friesen, expeditionschefen C. J. A. Wall,
redaktör E. Hammarlund och hof rättsrådet
grefve Gr. v. Rosen) med uppdrag att
utarbeta förslag till behöfliga ändringar i
författningarna angående kyrkofullmäktige
härstädes. Förslagen om Skolfullmäktige och
skolnämder vore emellertid alldeles omöjliga,
hvadan tal:n kom till samma slut som
skolrådet. Tal:n hemställde, att församlingens
yttrande måtte erhålla följande motiverade
lydelse:
Ehuru enligt kyrkostämmans förmenande
det föreliggande kommittéförslaget innehåller
flera särdeles beaktansvärda uppslag, hvilkas
realiserande skulle lända folkskoleväsendet till
gagn, och
ehuru kyrkostämman medgifver, att
åtskilliga reformer beträffande härvarande
folkskoleväsendes ordnande i administrativt hänsende
äro behöfliga, särskildt i den riktningen, att
samtliga utgifterna för folkskoleväsendet blifva
en kommuneris gemensamma angelägenhet,
finner sig kyrkostämman dock böra afstyrka
kommittéförslaget i dess nuvarande form, och
detta hufvudsakligen därför,
1) att, på sätt folkskoleöfverstyrelsen i sitt
underdåniga yttrande af den 28 sistl. maj vi-
sat, förslaget i vissa detaljer icke är fullt
till-lämpligt på hufvudstaden;
2) att förslagen om Skolfullmäktige (hvilka
skulle enväldigt såväl tillsätta skolstyrelse som
bestämma folkskolebudgeten) samt om
skol-iiämder (hvilka likaledes skulle tillsättas af
Skolfullmäktige och träda i de nuvarande
skolrådens ställe dock med väsentligt
inskränktare befogenhet) innebära en afgjord
försämring mot nuvarande anordning; samt slutligen
3) att den korporation, som hittills i sista
hand bestämt folkskolebudgeten härstädes,
nämligen kyrkofullmäktige, tillsatt en
kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till
behöfliga ändringar i de författningar, som röra
kyrkofullmäktige i Stockholm, hvadan
kyrkostämman antagligen framdeles blir i tillfälle
att närmare yttra sig om hvilka ändringar,
som kunna vara nödiga särskildt beträffande
ordnandet af hufvudstadens folkskoleväsende
i administrativt hänseende.
Bifall till detta förslag yrkades vidare af
folkskolläraren J. J. Dalström (som framhöll
några af komnrittéförslagets pedagogiska
förtjänster), landskamrer J. Törnebladh (med
en mindre här ofvan iakttagen ändring i tredje
punkten) och kyrkovärden E. G. Sundberg.
Sedan ordföranden påpekat, att det föreslagna
motiverade uttalandet öfverensstämde med de
åsikter, som gjort sig gällande inom
skolrådet, godkändes enhälligt hr Hammarlunds
förslag.
- Inom Karlskrona
amiralitetsförsam-ling hade såväl skol- som kyrkorådet yrkat
afslag på kommitterades förslag, enär det
lider af betänkliga brister och
inkonsekvenser. På yrkande af riksdagsmannen Edv.
Svensson godkände församlingen kyrko- och
skolrådets hemställan.
Folkskoleinspektionen. På gjord
ansökning har k. m:t beviljat
folkskoleinspektören, lektorn K. V. Beckman för enskilda
angelägenheter ledighet under tiden 8 juni
-25 augusti d. å. från uppdraget att vara
folkskoleinspektör i Gullbergs och Bobergs,
Bankekinds, Skärkinds, Kinds och Norra
Tjusts kontrakt, och har k. m:t förordnat
folkskoleinspektören, e. o.
konsistorieamanuensen E. E. Friberg att under tiden
bestrida inspektörsbefattiiingen inom nämda
område, med rätt för Friberg att för
ifrågavarande uppdrag åtnjuta arvode efter 450
kr. för år utom resekostnads- och
trakta-mentsersättning.
Folkskollärareseminarierna.
Redogörelse för verksamheten vid Hernösands
folkskollärareseminarium för läsåret 1895 -
96 har utkommit. Det är tredje året, för
hvilket tryckt berättelse utsändes från detta
seminarium. Efter en redogörelse för
undervisning, läroböcker, kurser för de
särskilda klasserna och för den med seminariet
förenade öfningsskolan, meddelas huru
öf-ningsärnnena slöjd., trädgårdsskötsel och
gymnastik varit anordnade, samt när de
praktiska ofnin garna inträdt och huru de varit
fördelade inom de olika klasserna.
Elevantalet var vid läsårets början 78 och vid
dess slut 75; 18 aflade afgångsexamen. Af
samtliga 75 elever kunde 7 tala det finska
och fem det lappska språket. Med afseende
på födelseorten tillhörde 68 Hernösands stift
och 7 ärkestiftet. Med hänsyn till faderns
yrke vore ej mindre än 27 elever
bondsöner, 13 söner till folkskollärare, klockare och
organister, 7 till byggmästare eller
handtverkare, 6 till jordbruksarbetare, 5 till
handlande m. m. Uppförandet har varit
mycket godt. Tabellariska öfversikter
förekomma öfver elevernas ålder,
hälsoförhål-landen, kroppsbyggnad, närsynthet m. m.
En särskildt intressant tabell är den öfver
det antal timmar i veckan, som tagits i
anspråk för elevernas hemuppgifter i
kunskapsämnena. Detta är högst i första
klassen med 15 Vi 5 och lägst i fjärde med 11 Vi 5
timmar. Sist meddelas upplysningar
angående seminariets ekonomiska förhållanden
och dess bibliotek m. m.
- Äfven från Kalmar
folkskollärarinneseminarium har årsberättelse utsändts för
senaste läsår. Det är det tredje
seminariet, som utsändt tryckt redogörelse.
Antalet elever har här uppgått till 111 vid
läsårets början och vid dess slut 110; 25
aflade afgångsexamen. De vid
höstterminens början intagna eleverna voro 42, däraf
30 i första klassen. Ytterligare 33
godkändes men kunde på grund af bristande
utrymme ej erhålla inträde. Med hänsyn
till hemorten voro 37 från Lunds och 35
från Kalmar stift, de andra från öfriga
stift. Om fädernas yrke erfar man, att 23
elever voro döttrar till hemmansägare eller
landtbrukare, 17 till folkskollärare, 15 till
handtverkare^ 9 till bokhållare, förvaltare
eller inspektörer, 10 till ecklesiastika
tjänstemän, 3 till militärer och 7 till handlande
m. m.
Efter dessa meddelanden följer
redogörelse för kurser, läroböcker, öfningsämnen
samt för öfningsskolans och de praktiska
öfningarnas anordning samt en plan för
läro- och öfningsämnenas fördelning pr vecka.
Sist följer berättelse öfver ekonomien,
elevstipendierna m. m.
Elevernas uppförande vitsordas som
mycket godt. Såsom något nytt och för
elevernas blifvande kall af största betydelse
må nämnas de sällskapliga samkväm, som
hvarannan lördag å seminariets samlingssal
varit anordnade för två klasser hvarje gång.
Lärare och lärarinnor med familjer hafva
i dem deltagit. Fyra af kamraterna utsedda
elever hafva härvid utöfvat värdinneskap.
Den materiella undfägnaden har utgjorts af
en kopp kaffe; hufvudsaken har varit
samtal, läsning, sång, musik och handarbeten.
Äfven i rektors hem hafva dylika samkväm
varit anordnade.
Statsbidrag vid sjukdomsfall.
Skolrådet i Katrinenäs församling anhöll hos
länsstyrelsen i Södermanlands län att för
år 1895 af allmänna medel utbekomma
bidrag med ett belopp af 400 kr. till aflöning
under 251 dagar af vikarier för ordinarie
folkskolläraren Melcher Jonsson, hvilken
af sjukdom varit tjänstledig. På grund
af läkareintygets beskaffenhet fann sig
länsstyrelsen icke kunna bifalla
skolrådets anhållan. Häri sökte skolrådet
ändring hos k. m:t, som den 29 maj
förklarat,
att som genom hvad i målet förekommit
det icke kan anses utredt, att den sjukdom,
på grund hvaraf Jonsson erhållit ledighet är
af sådan beskaffenhet, att densamma för all
framtid hindrar Jonssons återinträde i tjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
