Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 26. (756.) 23 juni 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOT-, KU N DER VISNINGEN.
N:r 26.
(756.)
STOCKHOLM, 23 JUNI 1896
15:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,BOokr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå
samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (-14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigselannons
l kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
Från
l juli
till årets slut
kostar
läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skolblad,
ondast
två (2) fironor(
*
* Hvarje lärare och lärarinna *
bör för egen räkning håila sig med ett
exemplar af
-> Svensk Läraretidning
Kvartals- och halMrsprcnumcrantcr
torde snarast möjligt förnya prenumerationen
för undvikande af afbrott i tidningens
försändning. Prenumerationen
sker alltid på närmaste
postanstalt.
De prenumeranter,
som funnit sig belåtna med tidningen, kunna
visa sin erkänsla genom att för kamrater och
skolvänner framhålla Svensk Läraretidning
och förmå dem att taga tidningen åtminstone
på prof under tredje kvartalet.
Alla nummer från årets
början hunna ännu
erhållas.
Länsskolmötet i Sundsvall.
Västernorrlands läns sjunde allmänna
folkskolläraremöte afhölls i Sundsvall sistlidne
onsdag och torsdag. Det räknade omkring
150 deltagare.
Efter morgonbön i stadens kyrka af
kyrkoherden J. O. Boström öppnades mötet af
bestyreisens ordförande, förste läraren O.
Ohlson i Sundsvall. Till ordförande valdes
därpå seminarierektor G. V. Bucht, till vice
ordförande förste läraren O. Ohlson i
Sundsvall, till förste sekreterare folkskolläraren
T. Sjöstrand i Sundsvall samt till andre
sekreterare folkskollärare J. A. E. Andersson
i Skön.
Följande fem Öfverläggningsämnen
behandlades :
1. Hur a skall läraren under sitt ofta
mödosamma arbete kunna bibehålla ett friskt
och vaket intresse för sitt kalif Inledare
var folkskolläraren Hj. Boström i
Sundsvall. Vidare yttrade sig folkskollärarne E.
A. Granberg i Stode, E. Göransson i Alnön,
J. F. Lindberg i Fränsta, J. Sandler i
Torsåker, O. Ohlson i Sundsvall och
fröken Karin Brundell. På inledarens förslag
gjordes följande uttalande:
Läraren kan bibehålla ett friskt och vaket
intresse för sitt kall
1) genom att aldrig förlora ur sikte, att
målet för hans verksamhet^ det unga släktets
uppfostran, är högt och ansvarsfullt;
2) genom ett fortsatt pedagogiskt studium
icke blott i böcker utan framför allt i egen
skola, på det att han under sin verksamhet
må kunna taga tillbörlig hänsyn till barnens
olika anlag och individualitet;
3) genom flitigt umgänge och utbyte af
tankar med kamrater, besök i andras skolor,
deltagande i skolmöten och fortbildningskurser;
4) genom en samvetsgrann för- och
efter-beredelse.
2. Katekesundervisningen i folkskolan.
Folkskolläraren Sv. Öberg i Sundsvall framhöll
i ett längre inledningsanförande följande
åsikter;
Katekesundervisningen har dels en allmän,
dels en speciell uppgift. Den allmänna - den,
som den har gemensam med all
kristendoms-undervisning - är uttryckt i vår Herres ord:
»Låten barnen komina till mig och förmenen
dem icke». Den speciella är att gifva
lärjungarne en enkel och klar uppfattning af
kyrkans på Guds ord grundade bekännelse samt
att föra dem därhän, att de i lefvande tro
göra denna bekännelse till sin egen. För
uppnåendet af detta mål är vid
undervisningen katekesen nödvändig. Hvarken bibeln
eller bibliska historien kan vid
undervisningen fullt ersätta densamma.
Med afseende på katekesens form ansåg tal.,
att, då katekesen icke bör betraktas
annorlunda än som en ram för lärarens mera
liffulla och vidlyftiga framställning, den ej är
för abstrakt eller’ sammanträngd; att
anordningen såväl af det hela som af detaljerna i
allmänhet är väl gjord.
I fråga om undervisningen ville inledaren,
att mötet skulle uttala sig för följande:
1) Katekesundervisningen bör ej begynna i
småskolan utan först i folkskolan. Den bör
förberedas genom undervisning i biblisk
historia.
2) Så vidt möjligt är böra katekesens
stycken läsas utantill, enär det är af vikt, att de
inhämtade kunskaperna göras till själens
disponibla egendom, så att deras
fruktbargörande för det inre lifvets fortgående
utveckling därigenom betryggas. Dock bör ej
fordran på utanläsning drifvas för långt. Kunna
barnen med egna ord redogöra för innehållet
af det lästa, bör inan ej fordra styckenas
ordagranna återgifvande. De under styckena
stående bibelorden böra dock ordagrant
inläras.
3) Vid katekesläsningen bör utvecklingen,
icke lilla katekesen, gå i spetsen. Lilla
katekesen skall behandlas såsom en
sammanfattning af utvecklingen.
4) Undervisningen bör sättas i innerligt
samband med bibliska historien och
erfarenheter från det dagliga lifvet.
Med anledning af inledningsanförandet
uppstod en längre diskussion, som särskildt
rörde sig om; huruvida bibeln eller
katekesen skulle ligga till grund för
kristendomsundervisningen i folkskolan. För bibeln
såsom grundläggande talade folkskolläraren
E. A. Granberg. För katekesen åter ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0381.html
