Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (756.) 23 juni 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
SVENSK LÄRARETIDNING-
N:r 26
då en tidning i föreningens ägo med censur
ej skulle blifva själfständig;
då mötet anser att företaget kunde lända
till föreningens skada, besvarar kretsen första
frågan med nej.
Sä fsjÖ-kretsen ansåg motionen om
anskaffande af egen föreningstidning alldeles
förflugen och motionärens förslag omöjligt
att realisera. Synnerligen tacksam fann sig
däremot kretsen för det utmärkta sätt,
hvarpå Sv. Läraretidning vårdat sig om
föreningens bästa.
N. Bjäre- och Onsjö-kretsarna afslogo
förslaget om eget tidningsorgan.
V. Östergötlands-kretsen afslog den väckta
motionen och beslöt i samband härmed »att
till red. Hammarlund uttala ett tack för
det utmärkta sätt, hvarpå han skött sin
tidning och genom densamma verkat för
skolans och lärarekårens bästa, samt en
kraftig protest mot den öfverlägsna ton och
det behandlingssätt, hvarpå vissa af
centralstyrelsens medlemmar funnit tillbörligt
begagna sig vid frågans utredning».
Skelderviks-kretsen beslöt uttala sig för
hr J. J. Dalströms reservation om att
återremittera frågan till centralstyrelsen för
utredning af densamma genom en opartisk
femm annakommitté för att sedan ånyo
utsändas till kretsarnas hörande.
Medlemsafgiftens höjande.
N. Bjäre-, Väne-, Onsjö- och
Säfsjö-kretsarna hafva godkänt förslaget om
års-af gif tens höjande till l kr.
S. T just s-kretsen uttalade sig för
med-lemsaf gif tens höjande till l kr., med
undantag dock för småskollärarepersonalen.
Skelderviks-kretsen beslöt årsafgiftens
höjande till 75 öre, afgiften för de
pedagogiska småskrifterna däri inberäknad.
V. Östergötlands-kretsen afslog förslaget
om årsafgiftens höjande till l kr.
Komplettering- af föreningens arkiv.
Centralstyrelsen har ansett önskligt, att
i föreningens arkiv för framtiden bevaras
ett visst antal exemplar af föreningens
samtliga skrifter. Som emellertid
upplagorna å dessa understundom varit ganska
knappa, har brist uppstått å följande
publikationer :
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
stadgar 1880.
De svenska folkskollärareföreningarnas möte
i Stockholm den 9 och 13 augusti 1880.
Meddelande från interimsstyrelsen 1880 och
1881.
Meddelande från centralstyrelsen 1884.
Meddelande från centralstyrelsen 1888.
Årsskriften 1889.
Årsskriften 1892 häftet I.
Årsskriften 1893 häftet II (Pedagogiska
småskriften n:r 3).
Årsskriften 1893 häftet III (programhäftet
för ombudsmötet i Göteborg).
Centralstyrelsen hemställer till de
föreningsledamöter, som äro i besittning af flera
eller färre af nu uppräknade häften att
godhetsfullt afstå dem till föreningens arkiv.
I ersättning lämnas gärna nummer af de
skrifter, af hvilka föreningens förråd har
rikare tillgång., nämligen de pedagogiska
småskrifterna om »Afgångsexamina vid
Sveriges folkskollärareseminarier», »Johan
Åmos Comenius», »Lärarebildning,,
lärarekall och lärarekår», »Femton år, 1880-1895»
och »Pestalozzi i Stans», afhandlingen om
»Hälsovårdsförhållanden vid svenska
folk-och småskolor» samt de illustrerade
förteckningarna öfver »Undervisningsmateriel
för folkundervisningsaustalter» h. I, II och
III. (Se härom vidare årsskriften 1896 h.
II, omslagets andra sida!)
Då arkivets behof af exemplar blifvit
med afseende å någon af ifrågavarande
skrifter fylldt^ kommer offentligt meddelande
härom att lämnas.
Stockholm den 15 juni 1896.
Centralstyrelsen.
Femtonde allmänna svenska
läraremötet
sammanträdde i Karlstad måndagsaftonen
den 15 juni och fortgick t. o. m. följande
torsdagseftermiddag. Såsom förste
ordförande tjänstgjorde rektor L. Phragmén,
såsom sekreterare adjunkten E.
Bergen-ström.
På förmiddagarna arbetades å 7
sektioner, nämligen för
kristendomsundervisningen, modersmålet, främmande lefvande språk,
klassiska språk, historia och geogrofi,
matematik och fysik samt teckning och
väl-skrifning. En åttonde sektion var beslutad
för naturhistoria och kemi, men af brist
på medlemmar kunde den icke komma till
stånd.
Bland sektionernas uttalanden märkas
åtskilliga af mera allmänt intresse, såsom
att man vid bemödandena att åstadkomma
enskild själavård inom läroverken bör akta
sig att söka framtvinga en osund religiositet,
som lätt kan leda till skrymteri;
att regeringsortografien bör förenklas,
särskildt i fråga om ä-ljudets teckning och
användandet af dubbelkonsonant;
att undervisningen i främmande lefvande
språk bör skötas endast af i dessa ämnen
särskildt utbildade lärare, äfvensom att hvarje
lärare borde i de högre klasserna undervisa
blott i ett språk, i de lägre i högst två]
att latinstudiet hvarken bör börja senare,
ej heller afslutas tidigare än nu är fallet;
att vid historieundervisningen mera omsorg
bör ägnas åt forntiden och medeltiden, enär
eljest den efterföljande tidens händelser ej
kunna förstås;
att man vid räkneundervisningen bör
öfvergifva de allmänt brukliga, i flera fall
orimliga exemplen och inskränka sig till enklare
uppgifter;
att ungdomen ofta bör öfvas att rita på
svarta taflan, enär den häraf för framtiden
skulle hafva stort gagn, m. m.
#
Vid de allmänna sammanträdena, hvilka
höllos å middagarna, behandlades några af
de mera uppmärksammade skolfrågorna för
dagen, såsom om ungdomens fysiska
uppfostran, om ferieläsningen och om
läroverkets förhållande till folkskolan.
Om ungdomens fysiska uppfostran talade
bland andra kandidat J. Åkermark och
med. d:r P. Silfverskiöld i Göteborg samt
professor L. M. Törngren i Stockholm.
Hr Åkermark betonade, att skolgymnastiken
måste kompletteras af den pedagogiska leken,
såvida de unga skola kunna uppfostras till i
fysiskt och andligt afseende harmoniskt ut-
bildade människor, att man härvid borde akta
sig för det moderna sportraseriet, att god
lekplats måste anskaffas, att fullständigt läxlof
måste gifvas för hvarje efter en lekafton
följande dag m. m.
D:r Silfverskiöld påvisade statistiskt det
hygieniskt beklagansvärda tillståndet vid våra
läroverk samt framhöll, att enda botemedlet
häremot vore att minska det intellektuella
skolarbetet och öka vistelsen i fria luften.
Han vore ingalunda någon motståndare till
gymnastiken, men ville dock påpeka, att den
hos oss lätt öfvergingo till militärisk dressyr,
och att den, såsom vanligen förlagd till
olämplig tid på dagen, ofta medförde skada.
I Göteborg hade de fria lekarna väsentligen
förbättrat hälsotillståndet och infört en
lef-nadsgladare ton bland lärjungarna.
Professor Törngren fastslog, att något på
allvar måste göras för att motverka det
stillasittande lefnadssättets vådor, och lektor N. P.
Ödman i Gäfle uttalade sig skarpt mot den
nuvarande anordningen, som gjorde det
nödvändigt för läroverkens elever att använda
större delen af söndagen till läxläsning.
Mötet uttalade sig för,
att ungdomen på måndagen borde få
åtnjuta en så långt som möjligt utsträckt
lax-frihet ;
att regeringen måtte genom statsbidrag
sätta yngre läroverkslärare i tillfälle att vid
Nääs lära sig konsten att leka;
att föredrag om kroppsöfningar och fria
lekar borde förekomma vid prof årskur serna
samt
att föredrag i ämnet borde på statens
bekostnad hållas vid de olika läroverken.
Det var denna frågas behandling, som
föranledde biskop Rundgrens på ett annat
ställe i dagens nummer återgifna uttalande
om nödvändigheten af en lefnadsfrisk
ungdom.
I en helt annan anda gingo en del
anföranden i den brännande
ferieläsnings-frågan.
Inledaren, lektor R. S. A. Hallström i
Karlstad, drog icke i betänkande att beteckna
feriearbetenas införande såsom den viktigaste och
nyttigaste af alla reformer, som på flera
årtionden genomförts vid våra läroverk. Och den hade
vidtagits i strid mot allmänna opinionen.,
hvilket visade, att i frågor sådana som dessa
den allmänna meningen icke alltid vore det
säkraste rättesnöret.
Andra talare, bland dem lektor K. P. Nordlund
i Gäfle och professor Törngren, voro mindre
förtjusta; den förre framhöll särskildt, att
feriearbetet lade en tung börda på sådana
lärjungar, som för flyttning till högre klass
måste undergå pröfning i alla ämnen vid
höstterminens början.
Mötet förklarade, att ett års erfarenhet
icke kunde anses tillräcklig för sakens
bedömande.
Såsom man på förhand kunde taga för
gifvet, intog mötet en fullständigt afvisande
hållning i den viktigaste grupp af frågor,
som det hade att behandla: de som rörde
läroverkets förhållande till folkskolan.
Den första af dessa frågor hade erhållit
följande (såsom vi förut påpekat) ganska
vilseledande formulering:
Om en särskild undervisning anses nödig
för beredande af allmänt medborgerlig
bildning för dem, som vid 15-16 års ålder
ämna söka inträde i fackskolor eller å
praktiska lefnadsbanor, bör meddelandet af denna
undervisning anförtros åt de nuvarande
allmänna läroverken eller åt läroanstalter,
afsedda att vara en öfverbyggnad på
folkskolan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
