Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 27. (757.) 1 juli 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
395
och stora träd, hvilka gifva skugga och svalka,
särskildt härligt under den förfärliga hetta,
som nu råder här. De få af barnen under
e. m. användas som lekplatser. De lärare
eller lärarinnor, som härvid utöfva tillsyn, hafva
särskildt betalt därför.
#
Flickorna i högsta klassen genomgå alla
en kurs i matlagning, och på af
gångsbetyget förekommer äfven vitsord öfver detta
ämne. I kokskolorna förekommer
undervisning endast under eftermiddagen kl. 2-6.
Jag besökte en sådan skola, där 20 flickor
på en går g undervisades. I ett ej vidare
stort rum i skolhuset funnos 5 fristående
Spislar. Men rören från dessa gingo ej i
väggarna eller under golfvet utan genom
rummet, hvarigenom värmen blef alldeles
outhärdlig. Ute var brännande hett och inne i
köket fulla 30° C.
Arbetet gick emellertid som ett urverk.
I rummet funnos 5 bord, och vid hvarje bord
hade 4 flickor sina bestämda platser med
hvar sitt nummer, så att 5 hade n:r l, f>
n:r 2, 5 n:r 3 och 5 n:r 4. Först genomgicks
så att säga »teoretiskt» allt som hörde till
den grönsoppa, hvilken skulle lagas. Därefter
gjordes ingredienserna i ordning. Lärarinnan
stod vid sitt bord och ordnade arbetet: »N:r
l skalar potatis, n:r 2 gör blomkålen i
ordning, n:r 3 sparrisen o. s. v.» Allt skedde
punktlift och tyst. Då någon f or alla
gemensam tillsägelse behöfde göras, ringdes i
en liten klocka, hvarvid samtliga flickor
upphörde med sitt arbete och vände sig till
lärarinnan. Då hon sagt, hvad hon hade
att säga, fortsattes arbetet. Medan soppan
kokade fingo eleverna en rast. Då denna
var förbi, dukades borden, och då maten
var färdig läto eleverna sig den väl smaka.
Hvad som blef öfver bars in till de båda i
rummen bredvid befintliga »Kinderhorten», en
för gossar och en för flickor. Endast en
rätt lagas hvarje dag och endast för elevernas
och »Kinderhortenfe» räkning.
*
Dessa s. k. »Kinderhorten-» äro ett slags
daghem för skolbarn, afsedda för sådana
folkskoleelever, hvilkas föräldrar äro
upptagna af arbete utom hemmet större delen
af dagen, och hvilka således utan särskilda
åtgärder för deras räkning skulle vara
lämnade helt och hållet åt sig själfva. De kunna nu
från skolan gå till » Kinderhorten», där de få
vistas kl, 2-7 e. m. , De sysselsättas
mellan kl. 2 och 4 med lekar, antingen på
skolgården eller på en af de stora offentliga
afgiftsfria lekplatserna, vid ogynnsamt väder
inne i rummet. Därpå följer från 4 till
1/a 6 läxläsning och annat hemarbete, gifvet af
skolan, samt därefter bespisning och slutligen
mellan Va 6 och 7 hvarjehanda
sysselsättningar (arbete, läsning, skrifning, sång m. m.).
En ringa afgift upptages af föräldrarna,
egentligen endast därför, att dessa ej skola få
barnens tillsyn alldeles för intet.
Berlin har 10 sådana »Kinderhorten»,
hvilka underhållas af en särskildt för ändamålet
bildad förening. Lokaler erhållas i skolan.
*
Af f ortbildning s skolor har Berlin en
ansenlig mängd. För flickor finnes 13 och för
gossar icke mindre än 72 sådana.
På den stora utställningen ser man
utmärkta arbeten från dessa skolor, och af
dem finner man, att undervisningen står högt.
Jag har besökt en dylik skola för flickor
och blef alldeles förvånad öfver det resultat,
till hvilket man kommit.
Undervisningsämnena äro: modersmålet,
räkning, enkel och dubbel bokföring,
skönskrifning, Stenografi, skrif maskinens bruk,
franska, engelska, gymnastik, sång,inatlagning,
strykning, handarbeten, teckning till
handarbeten, tillklippning samt symaskinens och
stickmaskinens användning.
Jag hade nöjet vid denna skola höra en
mycket intressant lektion i modersmålet.
Eleverna hade fått till uppgift att hålla små
föredrag hvar och en öfver sitt särskilda ämne.
Den, som vid förevarande tillfälle höll
föredraget, var en flicka på 14-15 år. Hon
beskref på ett ledigt och trefligt sätt ett
besök i Berlins största saluhall, den s. k.
Central Markthall. Efter att hafva redogjort
för byggnadens läge och storlek m. m.,
skildrade hon de olika afdelningarna inom
densamma samt rörelsen där. »Man är glad»,
sade hon till slut, »då man fått sin korg
fylld och far begifva sig därifrån,»
Föredraget var ej skrifvet utan hölls fritt.
I uppsatsskrifning hade flickorna haft till
uppgift att skildra en färd till Faun-i n sel, och
med anledning af uppsatsen gjorde
lärarinnan dem åtskilliga frågor berörande litteratur,
historia o. d. Svaren visade, att de
verkligen hade mycket bra reda på sig.
Någon dylik skola för gossar har jag ännu
icke besökt. Detta af det skälet, att här i
Tyskland ett fruntimmer ej får besöka en
skola för ynglingar! Jag har emellertid
erhållit löfte att få se en dylik skola; ehuru
visserligen - utan elever. Om detta besök i
ett följande bref.
Anna Rylander.
FÖR DAGEN.
Vi äro efter.
Något om läroverksreformen i Norge.
2.
Att det vid nordiska skolmötet uttalade
omdömet om vår svenska eftergifvenhet
i fråga om folkskolans förhållande till den
högre skolan har sin fulla tillämplighet
på denna senare skolas män, har i
föregående uppsats blifvit visadt.
Så var emellertid omdömet egentligen
icke menadt. Det var enligt
vederbörande mötestalares åsikt de svenska
folkskollärarne, som i nämda fråga skulle vara
efter sina norska bröder och behöfva
draga nytta af deras erfarenhet.
Äfven i denna bemärkelse bibehåller
påståendet emellertid sin fulla giltighet.
Det är alldeles riktigt, att från de norska
folkskollärarnes sida en ganska skarp
opposition rest sig mot det nu föreliggande
förslaget om en förbindelse mellan
»folkeskolen og den h0jere skole», och man
kan visst icke undra på, att våra svenska
motståndare till programmet »folkskolan
som bottenskola» vid ryktet härom skola
med förtjusning utbrista: »Se där kunna
ni själfva sel Edra norska
yrkeskamrater äro före er, och de äro redan
färdiga med edra utopier. Då ni gått
ige-| nom samma process som de, skola äfven
ni inse värdelösheten af edra nuvarande
sträfvanden.»
En liten redogörelse för arten af
ifrågavarande opposition skall emellertid visa,
huru pass grundad förnöjelsen öfver de
nya bundsförvanterna i själfva verket kan
anses vara.
!>.
Motiverna för den norska oppositionen
äro med stor skärpa och talang
framställda af den från nordiska skolmötet i
Köpenhamn 1890 bekante
folkskolläraren O. A. Eftestel samt för allmänheten
framlagda genom en artikelserie om
»Folkeskolen og den h0jere skole» i »Norsk
skoletidende» för innevarande år.
Såsom en ung, norsk, radikal
vänsterman ägnar och anstår sjunger hr Eftest01
rent ut. Hans karaktäristik af
regeringsförslaget är helt enkelt denna: »det er
reaktionärt og vil virke reaktionärt.»
Med denna allmänna förkastelsedom
är det emellertid slut på
öfverensstämmelsen mellan de svenska
läroverksmännens opposition och de norska
folkskollärarnes dito. De förra finna k. m:t i
Norge alldeles för mycket radikal, ja rent
af »revolutionär». De senare åter finna
honom alldeles för litet radikal, ja rent
af »reaktionär».
Det er nok bra - säger hr Eftest01 - ät
husmandss0nnen og statsrådss0nnen få sidde
på samme skolebsenk til 12-års alderen. Men
det vil liave långt st0rre betydning, ät skoleii
kan f0re dem begge frem til samme mål, give
dem densamme uddannelse helt uå> så der
se-nere i livet kan blive lige så god pläds for
hus-niandsgutten som for statsrådss0nnen.
Den enda rätta skolorganisationen skulle
därför - säger han vidare - vara
följande:
1. En fielles barneskole til 14-års alderen;
den må vsere fuldstsendig fri og uafhsengig af
alle andre skoler og ordnes såvidt muligt ens
for by og land.
2. En fselles toårig ungdomsskole, ordnet
fuldstsendig ens både for by og land.
Samtlige offentlige middel-, amts- og
fort-srettelsesskoler nedlägges. Alt hvad staten
og kommuiierne kan öfre på undervisningen
af b0riiene til 14-års alderen, skal tilfalde
folkeskolen, og hvad de videre kan öfre for
almendannelsen, skal gå til ungdomsskolerne.
Vårt svenska framtidsprogram är som
bekant: en sexårig folkskola och en
därpå följande treårig mellanskola.
HrEfte-st01s och hans meningsfränders ideal är
åter: en sjuårig barndomsskola och en
därpå följande tvåårig ungdomsskola. För
våra universitets- och läroverksmän äro
väl båda dessa organisationer en
styggelse, men vore de tvungna att välja, är
det dock knappast troligt, att deras val
komme att falla på den senare. De skulle
nog till sist föredraga oss, ehuru »vi äro
efter».
*
Den kritik, som hr Eftest01 och de
med honom liktänkande riktat mot det
norska regeringsförslaget, synes oss i
flera afseenden skjuta öfver målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0395.html
