Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (758.) 8 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRAEETIDNING.
desto mera att bevaka föreningens ideella
intressen, och då dessa intressen hittills
bevakats på ett fullt tillfredsställande sätt af redan
befintlig tidning, och då således motionen i
fråga synes hafva framkommit utan egentligt
behof, så anser kretsen det vara klokare att
lämna motionen utan afseende än att inlåta
sig på oberäkneliga affärsföretag.
Kinds-kretsen gjorde vid sitt talrikt
besökta möte den 2 d:s följande uttalande:
Då hufvuduppgiften för en tidning är, att
den gagnar den sak den afser;
då ingen tidning kunnat bättre än Svensk
Läraretidning arbeta för folkskolan och dess
lärare;
då tidningens redaktör och främsta
medarbetare nedlagt stort och framgångsrikt
arbete för folkbildningen såväl i som utom
tid-ningen^
önskar kretsen ingen organförändring och
unnar våra nämda förkämpar väl den inkomst,
tidningen möjligen kan gifva.
Mullsjö-kretsen antog följande resolution:
Inseende den stora vikten af ett
föreningsorgan, och ehuru Svensk Läraretidning numera
visserligen icke formligen så kallas samt
under tacksam erkänsla till Läraretidningens
redaktör för det sätt, hvarpå han till allas
belåtenhet förstått redigera sin tidning, anser
kretsföreningen det obehöfligt anskaffa egen
tidning och svarar således på den af
centralstyrelsen framställda första frågan i ämnet
ett obetingadt nej, så länge Läraretidningen
utgifves sådan och på så sätt hittills skett.
Sollefteå-kretsen besvarade frågan sålunda:
Då Svensk Läraretidning under sin snart
15-åriga tillvaro på ett berömvärdt sätt fört
föreningens talan;
då ett tidningsföretag, sådant som
motionären afser, helt visst skulle ådraga föreningen
förlust i stället för vinst;
då det icke torde rätt väl öfverensstämma
med föreningens ändamål att kasta sig in i
ett affärsföretag af så vansklig natur;
då ett bifall till motionen skulle ha till följd,
att lärarekåren förlorade en tidning, som
alltid intagit en själfständig och bestämd
ståndpunkt i frågor, som röra skolans organisation
och lärarekårens ställning, för titt i stället
måhända få ett färg- och hållningslöst organ^
som endast skulle utså splittringens frö inom
föreningen ;
då erfarenheten från utlandet visar, att
liknande tidningsföretag icke slagit rätt väl ut,
så anser kretsen, att den föreliggande
motionen icke bör föranleda till någon åtgärd
från föreningens sida.
Daga-krefsen ansåg, att »då frågan ännu
förekommer i ett tämligen outredt skick den
ej för närvarande bör till någon åtgärd
föranleda, ehuru, sympatier för själfva saken ej
saknas».
Kristianstads-kr ef sen uttalade som sin
åsikt »att föreningen ej för närvarande bör
inlåta sig på vidtsväfvande tidningsföretag,
helst som Svensk Läraretidning hittills varit
ett förträffligt organ för föreningen».
Alingsås-kretsen besvarade f rå gån ni ed ne j,
»enär den anser, att S. A. F. ej har behof
af egen tidning, ock att icke några fördelar
för föreningen skulle följa af densamma».
Lyckeby-kretsen beslöt rent afslag å
förslaget.
Konga -kretsen: dito.
Strängnäs-kretsen: dito (enhälligt).
Medlemsafgiftens höjande.
Alingsås-, Allbo-, Sollefteå-, N. Åsbo-,
Lyckeby-, Kristianstads-, Malmöortens-, Konga- och
Kinds-kreisarna hafva godkänt förslaget om
årsaf gif tens höjande till l kr.
Mullsjö-kretsen beslöt årsafgiften höjande
till 75 öre.
D äga-kretsen ville e, j vara med om någon
förhöjning af årsafgiften och ansåg »det ej
vara rätt, att medlemmar af Sveriges
folkskollärareförening samla resestipendier åt
några få utkorade individer inom kåren.
Större inkomster ge alltid anledningar till
nya utgifter.»
Dödsfall.
M. Lindeberg f. Lördagen den 27
sistlidna juni afled i Söderköping
sångläraren Måns Lindeberg. Född i Örtofta
år 1850 kom Lindeberg vid unga år till
hufvudstaden. Efter afslutade studier vid
Musikaliska akademien erhöll han anställning
såsom sånglärare vid Stockholms folkskolor.
Hans verksamhet här utvidgades alltmera,
och under de senare åren handhade han
sångundervisningen inom både Klara, Adolf
Fredriks och Östermalms församlingar. Ännu
vid afslutningen af det senaste läsåret stod
han såsom anförare i kretsen af sina unga
sångare.
Lindeberg innehade i ovanlig grad de
egenskaper, som kräfvas af en god
sånglärare. I förening med en gedigen
musikalisk bildning ägde han en fin uppfattning
och ett säkert omdöme om, hvad som för
barn är lämpligt och tilltalande. Han
förstod ock konsten att rycka lärjungarna med
sig, att få dem att sjunga med känsla och
uppfattning, med lif och lust. De olika
sångsamlingar för hem och skola^ hvilka
Lindeberg utgifvt, vittna otvetydigt om hans
på mångårig lärareerfarenhet grundade
pedagogiska omdöme.
Vid sidan af sitt arbete i skolan verkade
Lindeberg äfven såsom ledare för flera
sångföreningar bland andra under någon tid äfven
för Stockholms folkskolläraresångkör.
Han efterlämnar en vidsträckt krets af
vänner, hos hvilka han alltid skall lefva i
kär och varaktig hågkomst.
Utgifna arbeten till skolans tjänst:
En sånglektion i folkskolan. Allmänna
musikaliska lärogrundei% till folkskolans tjänst
utgifna.
Koralbok för folkskolan. Melodier till inom
kyrkan och skolan mest brukliga psalmer jämte
mässan och ritualen.
Sångboken för skola och hem. Enstämmiga
skolsånger, utgifna i trenne samlingar.
Utlandet.
Engelska undervisningsbillen (se n:r
17 af denna tidning) har nu ohjälpligen
strandat i parlamentet. Den genomgick, enligt
vanligheten, oskadd den s. k. första läsningen.
Vid den andra, då billens hufvudpunkter
blefvo föremål för en allvarlig debatt, blef
den af underhuset antagen med 423 röster
mot 156. Men nu kom den tredje läsningen,
som är alla förslags stora skärseld. Huset
»förvandlade sig till kommitté», som det
heter, och då visade sig kraften af den
mäktiga opposition, som billen mot sig frammanat,
framför allt genom det sätt, hvarpå den
gynnat de olika kyrkosamfundens skolor
gentemot kommunernas. Omkring 1,300
ändringsförslag framställdes, och diskussionen om de
två första raderna i första paragrafen tog
icke mindre än sex dagar i anspråk!
Stämningen visade sig gå så afgjordt emot försla-
get, att ministeriet slutligen såg sig nödsakaclt
att helt och hållet återtaga detsamma. För
en regering, som förfogade öfver ett så
betydande flertal, betraktas detta nederlag såsom
någonting oerhördt, Att de goda
beståndsdelarna i det fallna förslaget inom kort skola
återkomma, därom torde den engelska
lärarekåren och framför allt Englands allmänna
lärareförening draga försorg.
FRIA ORD.
Norrländska intressen eller
lokalpatriotism?
Om det skall finnas någon giltig anledning
till det framställda krafvet, att Norrland skall
få en särskild representant i centralstyrelsen,
så måste det vara den, att i Norrland äro
rådande särskilda förhållanden med af dem
betingade särskilda intressen, hvilka kräfva
sin egen förespråkare i centralstyrelsen. I
annat fall väljer man till
centralstyrelseledamöter dem, som äro därtill lämpliga, oberoende
af hvar de äro bosatta. Någon lokalpatriotism,
antingen den nu uppenbarar sig i Norrland
eller någon annan del af riket, bör man ej
uppmuntra.
De säregna förhållandena i Norrland äro
naturligtvis att finna på den norrländska
landsbygden, och där ha vi således att söka
den ifrågavarande kandidaten vid
centralstyrelsevalet. För denna mening talar äfven den
omständigheten, att af de nuvarande
centralstyrelseledamöterna äro sju från städerna och
endast två, Alfr. Dalin och Augusta Larson,
från landsbygden.
Tar man detta i betraktande, så har man
den norrländske kandidaten så godt som
gifven i hr Mauritz Tennman, Sandö. Att
denne är fullt lämplig för uppdraget har af
en annan insändare framhållits, och här kan
tilläggas, att hr Tennmans framstående
förmåga är känd långt sydligare än i
Norrland.
Men må man skrifva Tenn mans namn på
valsedeln ej i stället för Augusta Larsons
utan bredvid detta! Därmed kunde vinnas
den dubbla fördelen, att man ej nästa år
finge två kvinnliga centralstyrelseledamöter
under omval, och att Mauritz Tennman i år
blefve suppleant för att sedan vid inträffande
ledighet kunna ingå som ordinarie ledamot i
centralstyrelsen. Ö-g.
Norrländingarnas valfråga.
Efter första valmånadens utgång och sedan
36 kretsar (1/5 af hela antalet) nu valt, ställer
sig resultatet sålunda:
E. Hammarlund vald af 36 kretsar,
J. J. Dalström » » 311/.,
Joh: s Johansson » » 29
Augusta Larson » » 28
Hj. Boström » » 5
Ernst Vestberg » » 4
M. Tennman » » 2
Kr. Quint » » 2
J. Cederberg » » l1/.,
.V. Ö6er0 > » l " »
(T. Svärd » »l *
Af de 36 kretsarna hafva således endast 13
tagit hänsyn till ombudsmötets uttalande,
och dessa 13 ha splittrat sig mellan 5
kandidater.
Af de afgående stå alla t. o. m. den med
lägsta kretstalet »valde» så långt öfver »högste»
norrlandskandidaten, att man med den allra
största visshet kan förutse utgången af årets
val, så vida icke två ting snart inträffa.
Och hvad skall det vara? Jo,/or det första,
att någon af de afgående ofördröj ligen och
på allvar undanbeder sig återval, ty att de
återstående kretsarna af - hvad skall man
säga? - ren instinkt eller slump skulle
komma att utesluta just en och samme af de
afgående är ju alldeles otänkbart.
* Dessutom hafva »sörländingarne» N.
Lundahl, A. Gr. Vihlander och Otto Salomon valts
af en krets hvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
