Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (765.) 26 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD
N:r 35.
(765.)
STOCKHOLM, 26 AUGUSTI 1896
15:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är 3,50okr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm a närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebotag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelse!1). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
6tt 25*års*jubileum.
|n af de viktigaste faktorer, hvilka åstadkommit den betydande
utveckling på folkskolans område, som under de senare
decennierna onekligen ägt rum, är obestridligen den förbättrade
lärareutbildningen. Spörjes det efter dem, hvilka med afseende på denna
lärareutbildning inlagt största förtjänsten, skall utan tvifvel namnet
på den man, med hvars bild vi
i dag pryda Svensk Läraretidning,
ställas såsom ett af de främsta.
Ett fjärdedels sekel har han
verkat som föreståndare för Lunds
folkskollärareseminarium, mer än
ett fjärdedels sekel af allvarligt
samvetsgrant arbete för
lärareutbildningen ligger bakom honom,
och hans verksamhet är af den
beskaffenhet, att den i mänga
riktningar lämnat efter sig
outplånliga spår.
Peter Kristian Jakob Vingren
föddes i Södra Rörum den 22
augusti 1836. Hans fader var
prosten P. A. Vingren och hans
moder Elisabet Kristina
Flensburg. Student 1854, blef han
1861 vikarierande lektor vid högre
allmänna läroverket i Lund och
på samma gång lärare vid Lunds
privata elementarläroverk. Ar 1865
öfvergick han till Lunds
folkskollärareseminarium, där han redan
följande år blef anställd som
ordinarie adjunkt. Såsom sådan
verkade han till 1868, då han ut-____________________________
nämdes till rektor vid Karlstads
folkskollärareseminarium. Från detta återvände han redan 1871
till Lund, vid hvars folkskollärareseminarium han allt sedan varit
rektor.
Praktisk duglighet i ordets vidsträcktare bemärkelse,
plikttrohet och kraft - se där de egenskaper, om hvilka namnet P.
Vin-gren i all synnerhet erinrar.
P. VINGREN
Den praktiska duglighet, som är honom sä egen, röjer sig i
allt hans görande och låtande ända ifrån de yttre anordningarna
vid seminariet, hvilka han i den minsta detalj öfverkäkar, till de
finaste enskildheter i undervisning och uppfostran. Sträng ordning
och punktlighet upprätthälles å Lunds seminarium, och ihärdigt
____________________________arbete kräfves af eleverna.
Måhända har det för mer än en
lätt-lynt och liflig yngling stundom
känts påkostande att underkasta
sig detta, men när ynglingen själf
är vorden lärare, faller öfver
förhållandena vid seminariet ett helt
nytt ljus, och många äro de, som
i sitt hjärta äro tacksamma just
för den styrsel på sig själfva och
den vana vid arbete, som de vid
seminariet erhållit. Icke svika i
fyllandet af sitt kall - sådan är
rektor Vingrens princip.
Plikttroget arbete, utfördt med för
honom alldeles säregen kraft, är
utmärkande för hans egen
lifsgärning.
Om det sålunda; som antydt
blifvit, obestridligen måste räknas såsom
en af rektor Vingrens stora
förtjänster, att han med säker hand
håller tyglarna, så måste det å
andra sidan skattas såsom icke
mindre prisvärdt, att han det
oaktadt aldrig söker trälbinda
andarna. Tvärtom. Att hvar och
en skall vara sig själf - det är
hans sträfvan. Elgen tanke, eget
omdöme, eget arbete vill han hafva
fram hos eleven. Den, soin haft
förmånen att vara hans lärjunge, minnes väl, huru han vid sin
egen undervisning genom alla medel, den godmodiga humorn icke
att förglömma, sökte förmå hvar och en till själfständig tanke,
och under hela hans rektorstid hafva eleverna hvarje termin
samlats till egna möten å seminariet, vid hvilka de fått hålla sina
föredrag och föra sina själfständiga diskussioner.
.K-V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
