Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (765.) 26 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LARAEETIDNING.
499
Hvarje fördyrande af inträdet på en
viss bana innebär en ökad svårighet att
vinna inträde därpå, ett nytt hinder i
konkurrensen på densamma. Nu
drabbar detta hinder ieke alla lika. I
allmänhet kan det sägas, att det för den
rike betyder intet, för den bemedlade
foga, för den obemedlade mycket, för
den fattige allt. Visserligen har det
funnits tider - och de äro ej så långt
aflägsna - då det äfven för nästan helt
och hållet medellösa ynglingar var
möjligt att utan nämnvärd skuldsättning
arbeta sig upp till de högsta
lärdomsvär-digheter - då man kunde gå vid plogen
till 17-18 års ålder, erhålla kostnadsfri
undervisning af prästen, vinna inträde
på gymnasiet, lefva på matsäck och
matdagar samt vid akademien förtjäna sitt
uppehälle med vedsågning, skoborstning
och information af adliga gossar. Men
de tiderna tillhöra nu i det allra
närmaste historien, och det gamla talesättet
»att snillena alltid bryta sig fram» är
åtminstone i våra dagar icke lika riktigt
som det är vackert. För en fattig pojke,
som ej vill lefva såsom nådehjon, är det
i själfva verket redan nu svårt att
förvärfva studentbetyget och därmed
inträdesnyckeln till en mängd banor. För
det rika pundhufvudet däremot är
studentexamen på sin höjd en tidsfråga,
och nästan alla vägar stå honom utan
synnerlig svårighet öppna.
Att detta är en social orättvisa,
som måste alstra bitterhet och verkligen
äfven gör det, kan ju icke hafva så
mycket att betyda för dem, som betrakta de
socialpolitiska och särskildt de
skolpoli-tiska frågorna mindre från rättvisans
synpunkt än från den s. k. lämplighetens.
Men huru ter sig saken just ur denna
senare synpunkt? Måste det icke i själfva
verket anses såsom för samhället i det
hela synnerligen olämpligt, att
konkurrensen om platser och tjänster försvåras
för den stora obemedlade massan, inom
hvilken naturligtvis de flesta framstående
begåfningarna äro att finna, och att
sålunda dessa platser och tjänster måste
fyllas med de förmögnares barn, vare
sig de äro begåfvade, medelmåttiga eller
undermåliga?
Men icke nog härmed. Sträfvandet
att låta examensstudierna svälla ut öfver
en mängd år leder icke allenast därtill,
att man låter dem sluta för sent; en
annan följd blir, att man tillika frestas
att låta dem börja för tidigt. Följden
häraf blir åter, att alla som vilja bereda
sina barn möjligheten att kunna slå in
på sådana banor, hvilka kräfva studier,
blifva tvingade eller kanske rättare sagdt
lockade att låta valet af studieriktning,
d. ä. af verksamhetsart, inträda vid en
så tidig ålder, att de naturliga anlagen
icke äro med någon säkerhet skönjbara,
hvadan någon hänsyn till dem ej kan
tagas. Men då nämda val icke kan
bestämmas efter inre anlag och fallenhet,
så måste det i stället komma att
bestämmas efter föräldrarnas
förmögenhetsförhållanden. Detta kan visserligen för
mera bemedlade föräldrar synas ganska
behagligt och ändamålsenligt, men att
det för samhället i det hela skulle vara
lämpligt lärer ingen kunna påstå. Ty
det helas väl kräfver i främsta rummet,
att hvar man kommer på sin rätta plats,
hvarje arbetskraft på sitt rätta arbetsfält.
Den examensordning, som i sin mån
bidrager till uppfyllandet af detta kraf,
är af godo: den det ej gör är däremot
af ondo.
Föreläsningskursen å bunnevad
afslöts med ett enkelt samkväm fredagen den
21 dennes, hvarvid tal och säng förekommo.
Utom de förut omnämda föredragen hölls
en föreläsning af skolföreståndaren O.
Broek-man, med titel: »Studier i svenska
språket».
Sammanlagdt åhörde 90 personer en eller
flera föreläsningar, och kunna dessa
hänföras till följande kategorier:
Lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolan ............................................,. 29
Lärare och lärarinnor vid folkhögskolan... 8
Lärare och lärarinnor vid andra
läroanstalter............................................. 3
Prästmän......................................____ 10
Landtbrukare....................................... 16
Öfriga................................................ 24
Belåtenheten med den afslutade kursen
framgår af det beslut, som efter en liflig
diskussion fattades att bilda en Östergötlands
allmänna föreläsnings förening. Ur de
antagna stadgarna meddelas följande:
Föreningens ändamål är att inom
Östergötland lifva och vidmakthålla intresset för
populära vetenskapliga föreläsningskurser vid
Lunnevad.
Medlem i föreningen är hvarje välfrejdad
person, som till föreningens kassa erlagt
stadgad årsafgift af l krona eller en gång för alla
minst 10 kronor.
Föreningens angelägenheter
omhänderhaf-vas af en styrelse, bestående af föreståndaren
för folkhögskolan å Lunnevad och tvänne
valda ledamöter.
Styrelsen åligger att å Lunnevad på
lämplig tid hvartannat år anordna en
föreläsningskurs, omfattande minst en vecka.
Allmänt sammanträde med föreningens
medlemmar hålles i samband med
föreläsningskurserna.
Föreningsmedlem äger framför andra rätt
till deltagande i föreläsningskurserna.
Styrelsen för denna förening utgöres för
de närmaste två åren af skolföreståndaren
H. Odhner å Lunnevad (ordförande),
folkskollärarne O. B. Dickman i Sjögestad
(sekreterare) och A. Bergholfa i Skärkind
(kassaförvaltare).
Inom Östergötland hafva sålunda dessa
sommarkurser fått en fast organisation och
deras fortvaro kan genom den bildade
föreningen anses betryggad.
Sommarkurserna i Molkom voro
af folkhögskoleförbundet anordnade uti
folkhögskolans och landtmannaskolans lokaler.
Skollokalernas läge strax intill Molkoms
station å Bergslagernas järnvägar på en höjd
med utsikt öfver tvänne sjöar och Nyeds
kyrka mellan dem är ett af de vackraste
i Värmland.
Kurserna öppnades den 3 augusti kl. 8
f. m. af församlingens kyrkoherde J. A.
Vallquist med bön, hvarefter följde en kort
redogörelse för kommitterades föregående
arbeten samt en välkomsthälsning till
deltagarne. Omedelbart därefter togo
föreläsningarna sin början. De omfattade:
Första veckan: Munkväsendets uppkomst,
utveckling och betydelse för mänskligheten,
föreläsare: teol. kand. M. Nordell. -
Meteorologiens grunder, föreläsare: fil. kand. T.
Wigert. - Sveriges historia: Engelbrekt, Gustaf
Vasa, Karl XII, föreläsare: amanuensen i
riksarkivet d:r A. Hammarskjöld. -
Nationalekonomiens grunder och olika system, belysta
genom exempel från skilda länder,
föreläsare: A. Hammarskjöld.
Andra veckan: Några kapitel dynamisk
geologi, föreläsare: d:r L. Holmström. -
Storbritannien och Tyskland, föreläsare:
seminarieadjunkten N. Torpson. - Spanska
världsväldet och nederländska frihetskriget, Vilhelm I,,
Bismarck och Moltke, föreläsare: A.
Hammarskjöld. - Bakterioloyi, farsoter och
smittosamma sjukdomar j föreläsare: med. d:r Y.
Sahlin.
Söndagen den 9 augusti hade förbundet
sammanträde, då föredrag höllos
af d:r L. Holmström öfver »Enrico Dolgas1
fosterländska arbete-» och
a E lektor J. Bergman öfver -»de olympiska
spelen*».
I båda kurserna deltogo 83 personer samt
i endera 68, tillsammans 151. Dessutom
försåldes 64 dagbiljetter och 84 timbiljetter.
Af deltagarne voro:
Lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor............................................. 85
Lärare och lärarinnor vid folkhögskolor 8
Präster....................................."....... 7
Lärare och lärarinnor vid allmänna
läroverk ............................_................ 2
Ingeniör, läkare och apotekare ............ 6
Eedaktörer............................_............. 3
Godsägare^ jordbrukare och handtverkare 40
Summa 151
För omkring 90 af dessa var
inkvartering beredd vid skolorna och i deras
omedelbara närhet. Gemensamma måltider
intogos uti folkhögskolans sal. Däri deltogo
omkring 100 personer. Mathållningen
ombesörjdes af kommitterade till pris af l
kr. pr dag.
Föreläsningarna höllos uti skolans
gymnastiklokal och föregingos samt afslutades
med enstämmig sång. Landtmannaskolans
sal var anordnad till läs- och skrifrum med
bredvidliggande expeditionslokal.
Gymnastik och fria lekar voro föremål
för såväl föredrag som diskussion, och de
senare tillämpades nästan hvarje dag under
ledning af förste läraren vid Filipstads
folkskola hr O. Hellgren.
Gemensamma utflykter öfver sjöarna till
öar och utsiktshöjder företogos trenne
gånger, hvarvid såväl en af deltagare bildad
tredubbel kvartett som Nyeds musikkår
synnerligen bidrogo till stämningens höjande.
Den 14 augusti hade deltagarne anordnat
ett samkväm uti föreläsningslokalen,
hvarvid omkring 200 personer närvoro. Den 15
på aftonen hölls afskedssamkväm.
I all sin enkelhet hade dessa kurser
förmått stämma deltagarne därhän, att den
önskan allmänt uttalades, att de redan nästa
år skulle förnyas. Vid diskussion häröfver
bestämdes dock tiden till 1898.
Detta första försök att i Värmlands
aflägsna landsbygd realisera
»universitetsutvid-ningens» tanke, att lämna vetande, veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
