Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (766.) 2 september 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
517
besvärade sig skolrådet hos k. rn:t, som den
10 aug. afkunnade följande utslag:
Som undervisning i slöjd vid ifrågavarande
skola, i hvilken särskilda afdelningar för.denna
undervisning ensamt ej äro anordnade,
kominer enligt skolrådets uppgift att meddelas
fyra timmar i veckan under hela den för
folkskolan bestämda årliga lästiden, har k. m:t
funnit godt att, med undanrödjande af k.
befhdes resolution, visa målet åter till k.
befhde, som har att detsamma ånyo till
handläggning företaga och därmed vidare lagligen
förfara,
Dispens. På gjord ansökan har k. m:t
den 14 sistlidna augusti medgifvit, att Klas
Alfred Nilsson, som vid universitetet i
Uppsala aflagt dimissionsexamen och inför
teologiska fakulteten därstädes genomgått
föreskrifna praktiska öfningar, må, efter vunnet
inträde vid folkskollärareseminariet i
Linköping och efter att hafva under fyra
månader deltagit i tredje och fjärde klassens
praktiska öfningar därstädes, vid början af
vårterminen 1897 vid nämda seminarium
aflägga det för behörighet till
folkskolläraretjänst stadgade undervisningsprof utan
hinder däraf, att examen vid läroanstalten vid
nämda tid ej äger rum.
Kvinnlig klockare. Hos k. m:t har
Hulda Maria Olivia Norrby anhållit om
tillstånd att anmäla sig såsom sökande till
förenade folkskollärare- och klockare
tjänsterna i Gerums församling. K. m: t har den
10 aug. medgifvit, att den omständigheten,
att sökanden är kvinna, ej må utgöra hinder
för henne att söka och innehafva
ifrågakomna befattningar.
Upphäfdt kyrkostämmobeslut. Efter
det Värnamo landsförsamling å kyrkostämma
den 28 januari detta år på förslag af
skolläraren A. Johansson i Hörle mot skolrådets
afstyrkande beslutat om sådan ändring i sitt
skolväsendes nuvarande anordning, att fast
folkskola skulle bibehållas vid Hornaryd men
fast folkskola inrättas vid Hörle, flyttande
vid Nederby och Vellersten, en mindre fast
folkskola vid Nöbbeled och en flyttande
småskola vid Hörle och Nederby, samt att
skolläraren J. Nilsson i Nederby förflyttades
till Hornaryds folkskola och skolläraren J.
O. Hagstrand till Nederby och Vellerstens
folkskolor, öfverklagade -bemälde lärare jämte
flera skolrådsledamöter och ett femtiotal
församlingsmedlemmar nämda
kyrkostämmobeslut hos domkapitlet i Växjö på den grund,
att detsamma komme att skadligt inverka
på skolverksamheten i hela distriktet och
dessutom innebure en svår kränkning af
enskilda församlingsmedlemmars rätt.
Sedan skolrådet och icke klagande
röstberättigade församlingsmedlemmar häröfver
förklarat sig, skolrådet att det öfverklagade
stämmobeslutet måtte upphäfvas, icke
klagande att besvären måtte lämnas utan
afseende, och folkskoleinspektören förklarat,
att den beslutade omflyttning af de
befintliga lärarekrafterna icke vore för
undervisningens rätta bedrifvande förmånlig, ej heller att
den nya anordningen kunde anses
tillfredsställa berättigade kraf på barnaundervisningen
i de olika skolrotarna, har domkapitlet i
likhet med skolråd och folkskoleinspektör ge-
nom utslag af den 5 augusti icke funnit
skäligt godkänna denna förändring af
skolväsendet i Värnamo landsförsamling utan
under åberopande af § 65 i gällande
folkskolestadga och § 42 i
kyrkostämmoförordningen förbjudit verkställigheten af
ifrågavarande kyrkostämmobeslut i alla de delar,
detsamma öfverklagats.
Folkskollärarinnas vedbrand. På
sätt i n:r 16 omnämnes ålade länsstyrelsen
i Uppsala skolrådet i Bälinge församling att
bekosta huggning af den ved, som ingår i
folkskollärarinnan Maria Isabella Dahls lön,
enär det måste anses åligga församlingen
att lämna klaganden det henne tillkommande
bränsle i sådan form, att det utan vidare
bearbetning kan användas för sitt ändamål.
Kammarkollegium har den 12 sistlidna
augusti upphäft detta beslut under förklaring,
att bestämmelsen om skyldighet för
församlingen att förse lärare eller lärarinna vid
folkskola med nödigt bränsle icke kan anses
innebära åläggande för församlingen att
lämna det dylik lärare eller lärarinna
tillkommande bränsle i sådan form, att detsamma
må utan vidare åtgörande eller omkostnad
för löntagaren kunna för sitt ändamål
användas. Församlingen hade vägrat lämna
lärarinnan bränsle i mindre dimensioner än
s. k. upphuggen kortved, och anser
kollegium församlingen ej kunna åläggas vidare
skyldighet i detta afseende.
Skurning, eldning och städning i
små- och folkskolor är mångenstädes ett
tvisteämne i kommunerna. Enligt
folkskolestadgan är det skolrådets plikt att draga
försorg härom - naturligtvis på
kommunens gemensamma bekostnad, men ofta söka
vederbörande i detta fall kringgå lagen på
det sätt, att t. ex. skurningen verkställes i
tur och ordning af barnens föräldrar, och
att eldning och städning öfverlåtes åt
barnen, ehuru detta arbete för de små är
hälsofarligt och af dem ej heller kan nöjaktigt
verkställas. I Söderala (södra Helsingland)
tänker inan nu följa lagens föreskrift,
därtill föranledd bl. a. dels af skrifvelse från
e. provinsialläkaren H. Atterström i Ljusne,
dels med anledning af klagomål från
Östan-bo skoldistrikt och från andra håll inom
distriktet. Skolrådet i Söderala har
nämligen beslutat, att med innevarande års
hösttermin skurning af skollokalerna skall på
kommunens bekostnad ske och det ej,
såsom hittills varit vanligt, några få gånger
am året, utan en gång i hvarje månad,
hvarjämte särskilda personer skola genom
de respektive skolrådsledamöternas försorg
vidtalas att mot en ersättning af 5 kr. i
månaden för hvarje skollokal verkställa
eldning och städning i skolorna under den tid
läsningen därstädes pågår, skrifves till V. L.
För samma höga mål. l Myrbacka
var den 25-27 augusti anordnadt ett
gemensamt möte med Västerdalarnes
kretsförening af S. A. F. och Dalarnes lokalförening
af »Folkskolans Vänner». Vid mötet, som
räknade mer än 100 deltagare, behandlades
bl. a. följande fråga:
Hvilken ställning böra föreningarna Svenska
folkskolans vänner och Sveriges allmänna
folkskollärareförening intaga till hvarandra?
Inledaren, hr P. Envall i Falun, föreslog,
att de båda föreningarna skulle »söka närma
sig hvarandra för att om möjligt till sist
kunna uppgå i hvarandra».
Komminister Matsson i Leksand och
kyrkoherden J. N. Sandblad i Gröteborg (den
senare som bekant styrelseledamot i
»Folkskolans vänner») motsatte sig detta förslag.
En kommitté tillsattes för att ändra
resolutionsförslaget. Det fick därigenom
följande lydelse:
Mötet uttalar såsom sin åsikt, att de båda
föreningarna Sveriges allmänna
folkskollärareförening och Svenska folkskolans vänner må,
storsint och energiskt, hvar på sitt sätt verka
för samma höga mål, svenska folkskolans och
så långt genom densamma kan ske, svenska
folkets höjande i alla afseenden.
Folkskollärarne och
riksdagsmanna-valen. Folkskolläraren Joh. Nordin i
Ham-merdal har återvalts till riksdagsman för
Jämtlands norra domsaga med 55C röster.
Hans motkandidater erhöllo resp. 314 och
138Q röster.
Åtskilliga andra folkskollärare hafva varit
ifrågasatta vid valen men fallit igenom. I
Färnebo härad i Värmland fick
folkskolläraren S, A. Lönnqvist i Gråsborn 156 röster
(den valde 213), i Gestriklands domsagas
västra tingslag folkskolläraren Aron
Johansson i Ockelbo 49 röster (den valde - känd
som en af de främsta motståndarne till en
förbättring i folkskollärarnes ekonomiska och
rättsliga ställning - erhöll 451 röster) samt
i Tunge, Sotenäs och Sörbygdens härad i
Bohuslän folkskolläraren C. F. Holmqvist i
Berfendal 182 röster (den valde 363).
Utflykter med skolbarnen.
Diskussionsföreningen på Nääs har behandlat
följande af hr A. Selander väckta och inledda
fråga: »Anses utflykter med skolbarnen
nyttiga, om så är huru skola de anordnas?»
Då ingen resolution antogs, och samtliga,
som yttrade sig i frågan, i hufvudsak
instämde med inledarens yttrande, må det
hufvudsakligaste af inleduingsanförandet här
återgifvas:
Talaren framhöll, att utflykter med skolbarn,
ehuru de af mången anses för skadliga, dock äro
af största betydelse, ty de utgöra en sporre
för barnens flit i skolan. De väcka hos
barnen glädje och munterhet, lust och löje och
läraren blir i tillfälle att studera barnens lynne
och karaktär. Låter man barnen marschera
ut för att leka, så har detta det goda med sig,
att de blifva stärkta och härdade i fysiskt
hänseende. Leken alstrar hos barnen mod
och tilltagsenhet, iakttagelseförmågan
uppöf-vas, eftertanke och försiktighet frammanas
och månget envist barn blifver genom leken
förbättradt.
Den lämpligaste tiden för utflykter ansågs
sommaren vara, men äfven under vintern kunde
utflykter med ett mindre antal af de äldre
barnen företagas (t. ex. »slå kana», gå på
skridskor, åka kälkbacke o, s. v.)
Om sommaren kunde man marschera ut
till någon sevärd plats, t. ex. en historisk ort,
till ett vattenfall, berg, museum o. d.
Utflykten kunde ock företagas på järnväg, ångbåt,
efter hästar i löfklädda vagnar o. s. v.
Läraren måste hafva klart för sig ändamålet
med resan och en bestämd plan för densam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
