Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (767.) 9 september 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
531
n ande utfärdas, förklarar sig icke hafva något
att erinra mot utnämningen;
att läraren icke får i annan ordning än
gällande folkskolestadga bestämmer från sin
befattning skiljas;
att läraren åtnjuter löneförmåner
motsvarande dem, som enligt författningarna
tillkomma ordinarie folkskollärare;
att vederbörliga pensionsafgifter inbetalas;
och
att skolan underkastas föreskrifven
inspektion.
Tillika har k. m:t medgifvit nuvarande
läraren vid folkskolan K. O. B. Nordborg
rätt att såsom ordinarie tjänsteår beräkna
den tid, han fr. o. m. den l jan. 1891 vid
skolan tjänstgjort, under villkor dock, att
på tjänsten belöpande pensionsafgifter för
tiden fr. o. m. år 1891 komma
pensions-inrättningen till godo och att jämväl för
Nordborg, som är skyldig ingå såsom
delägare i folkskollärarnes änke- och
pupillkassa, behöriga pensionsafgifter till
densamma erläggas likaledes fr. o. m. år 1891.
Icke tillsatt i laga ordning.
Folkskolläraren vid Motala verkstad B. J.
Andersson har hos k. m:t anhållit, att ehuru
vid hans val icke tillgått i
författningsenlig ordning, han måtte förklaras berättigad
att räkna ordinarie tjänsteår såsom
folkskollärare. Af handlingarna inhämtas, att vid
A:s tillsättning såsom lärare tillgått sålunda,
att, sedan i Post- och Inrikes tidningar för
den 3 juli 1874 skolrådet kungjort såsom
lediga till ansökan två folkskolläraretjänster vid
Motala mekaniska verkstad med upplysning
att platserna komme att tillsättas endast på
ett år, men att i händelse af ömsesidig
belåtenhet goda utsikter funnes att erhålla
tjänsterna såsom ordinarie, så hade A., efter
tjänstgöring på den ena af dessa platser från
augusti månad 1874, blifvit af församlingen,
i enlighet med skolrådets förslag, å
kyrkostämma den 29 dec. 1875 antagen till
ordinarie folkskollärare i församlingen.
Enär genom tjänstens ofvanberörda
kungörande till ansökning i juli 1874 en viss
täflan vid tillsättningen beredts vederbörande
och A. för sin tjänstgöring blifvit väl
vitsordad samt distriktet varit för tjänsten
delaktigt i folkskollärarnes pensionsinrättning
fr; o. m. år 1876, har k. m:t på
tillstyrkan af direktionen för folkskollärarnes
pensionsinrättning medgifvit, att A. må -
utan hinder däraf, att vid hans tillsättning
icke förfarits i full öfverensstämmelse med
gällande författningar - såsom ordinarie
tjänsteår tillgodoräkna sig den tid han från
och med den 29 dec. 1875 tjänstgjort såsom
folkskollärare vid Motala verkstad.
Tjänsteårsberäkning. G-rebo
församling har hos k. m:t anhållit, att
folkskollärarinnan Hedvig Eleonora Karolina Ridelius,
hvilken åren 1872-94 tjänstgjort såsom
lärarinna vid icke ordinarie folkskola i
församlingen, måtte förklaras berättigad att räkna
sig berörda tjänstgöring till godo såsom
ordinarie tjänsteår och för sagda tid vinna
delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrätt-ning, mot villkor att församlingen förbunde
sig erlägga den retroaktivafgift, som kunde
blifva bestämd.
Direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning inhämtade följande
upplysningar :
att den skola, vid hvilken Kidelius under
ifrågavarande tid undervisat, 1865 grundats
af enskild person och allt sedan till största
delen underhållits af ägaren till Dala gods,
hvilken också torde hafva antagit Kidelius
till lärarinna,
att skolan varit öppen jämväl för andra
barn inom distriktet än dem, som tillhört
nämda gods, och alltid varit organiserad
såsom folkskola samt enligt kyrkostämmans
förklarande varit för församlingen till samma
gagn som en ordinarie folkskola;
att den kontanta lönen till lärarinnan
utgjort de första åren 475 men sedermera 500,
525 och 550 kr. samt för naturapersedlarna
75 å 85 kr. om året;
att i sammanhang med skolans intagande
bland församlingens ordinarie folkskolor
Kidelius, som 1871 aflagt
folkskoilärarinneexa-men, blifvit såsom ensam sökande och
jämlikt skolrådets förslag af församlingen å
kyrkostämma den 15 maj 1894 vald till ordinarie
lärarinna vid skolan; samt
att ifrågavarande lärarinnetjänst med år
1895 anmälts till delaktighet i
pensionsinrättningen.
Med afseende å hvad sålunda
förekommit har direktionen väl funnit sig icke
kunna tillstyrka, att den ifrågavarande
tjänstgöringen räknades E. till godo såsom
ordinarie tjänsteår, men däremot hemställt, att
ansökningen måtte på det sätt bifallas, att
den tid E. från början af år 1872 intill
den 15 maj 1894 tjänstgjort vid
ifrågavarande skola må af henne beräknas såsom
hade hon tjänstgjort såsom extra lärare vid
folkskola.
K. m:t har den 28 augusti bifallit, hvad
direktionen sålunda hemställt.
Inträde vid seminarium.
Förutva-rande pastorn vid Skandinaviska
evangeliskt-lutherska Augustanasynoden i Nordamerika
A. Nord fält har anhållit, att han, som år
1890 vid Augustanasynodens seminarium
aflagt prästexamen och efter återkomsten
under hösten 1892 till fäderneslandet
tjänstgjort såsom predikobiträde såväl i Visby
stift som i Karlstads stift äfvensom under
fem läseterminer innehaft förordnande
såsom vikarierande folkskollärare, måtte
förklaras berättigad att vinna inträde vid något
af rikets folkskollärareseminarier för att
därstädes, efter deltagande i fjärde
klassens praktiska öfningar, aflägga examen för
anställning såsom lärare vid folkskola.
Härtill har k. m:t lämnat bifall med villkor,
att N. anmäler sig till inträde vid något
folkskollärareseminarium under läsåret 1896
-1897.
- K. m:t har den 4 cl:s på gjord
ansökan förklarat den omständigheten, att
studeranden vid universitetet i Uppsala
Olto Robert Lundevall, född den 7 juni
1866, öfverskridit den för inträde vid
folk-skolläraresemmarier stadgade högsta ålder,
icke utgöra hinder att vinna inträde vid
Växjö seminarium vid början af läsåret
1896-97, därest utrymmet vid seminariet
sådant medgifver.
Vägrad dispens. Biträdande läraren
vid fasta folkskolan i Gagnefs församling
Oljons Olof Andersson har hos k. m:t
anhållit, att han, som efter att hafva aflagt
småskollärareexamen tjänstgjort dels under
5 år såsom småskollärare och under 8V2 år
såsom biträdande lärare vid folkskola, dels
ock under sammanlagdt 6V2 månader såsom
vik. folkskollärare samt för denna sin
tjänstgöring erhållit fördelaktiga vitsord, måtte
utan hinder däraf, att han icke undergått
folkskollärareexamen, erhålla tillstånd att
söka och innehafva folkskollärarebefattning
inom Gagnefs skoldistrikt. K. m:t har
den 28 augusti afslagit denna ansökning.
Prästerskapets uppgift i fråga om
höjandet af folkbildningen var ett af
öfverläggningsämnena vid förra veckans
prästkonferens härstädes. Diskussionen
inleddes af professor H. V. Tottie från
Uppsala. Han lade särskildt prästerna på
hjärtat att beflita sig om sockenbibliotekens
utveckling och den fortsatta undervisningen.
Den från England komna idén om
»universitetsutvidgningen» kunde ock blifva af
mycken nytta för folkbildningen, om
prästerna sökte mera samarbete med dess
målsmän.
Biskop Billing hade därpå det anförande,
som i sin helhet återgifves här ofvan.
Komminister Roslund talade mot minimikurser,
och kyrkoherden G. H. Pettersson från
Nerke betonade, att Sveriges prästerskap
borde häfda sina ärofulla traditioner såsom
bildningens målsmän. Särskildt hade
prästerskapet en viktig uppgift med afseende
på den vuxna ungdomen. Sist yttrade sig
mötets ordförande, biskop von Schéele, på
sätt som synes här ofvan. Något beslut
fattades ej.
Så snart utrymmet det medgifver, skola
vi återkomma till den i många hänseenden
märkliga diskussionen.
Huru skola barngudstjänster
anordnas? Härom förekom öfverläggning vid
förra veckans prästkonferens härstädes.
Diskussionen inleddes af hofpredikanten rektor
H. Örtenblad i Uppsala.
Tal:n framhöll, att barngudstjänster på
grund af nu rådande förhållanden vore
berättigade och borde anordnas i anslutning till
den allmänna gudstjänsten, men kunde
ritualen vid desamma åtskilligt förkortas och
förenklas. Syndabekännelsen borde utbytas mot
bönen »Barmhertige Gud», episteltext med
åtföljande psalm uteslutas och den allmänna
kyrkobönen förkortas. I stället kunde ingå
bön för fader och moder, för hem och skola,
Tal:n afrådde för körläsning af
trosbekännelsen. Af vikt vore, att psalmsången
rikligt tillgodosåges. Predikan borde göras
enkel, kort och i föredragande form,
hvarigenom gudstjänststillhet befordrades.
Predikanten skulle tala öga mot öga med barnen, vara
väl beredd och vakta sig för pjoller,
histo-rietter och anekdoter.
Barngudstjänsten borde hållas i kyrkan i
närvaro af barnens föräldrar. Om pastor ej
hade tillfälle tjänstgöra som liturg och
predikant, kunde folkskolläraren som en
församlingens tjänare tjänstgöra. Den nuvarande
söndagsskolan vore en främmande importvara,
som saknade den rena evangelisk-lutherska
andan.
I diskussionen deltogo komminister
Carlsson och pastoratsadjunkten J. Rosenius i
Stockholm, hvilka framhöllo
barngudstjäns-ternas betydelse i de större städerna;
professor Rudin, som ansåg särskildt jultiden
lämplig för anordnande af barngudstjänster;
kyrkoherde Gabrielsson, som icke ville veta af
särskilda barngudstjänster, utan borde barnen
deltaga i den allmänna gudstjänsten; samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
