- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
545

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (768.) 16 september 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 38

SVENSK LÄRARETIDNING.

545

Domkapitlets ideal synes vara, att det
ifrågasatta lönetillägget skulle utgå efter
samma grunder som det på sin tid ryktbara
»sjunde hundradet». Det anser nämligen
»önskvärdt, att de församlingar, som tilldela
manliga folkskollärare efter vissa års
oförvitlig tjänstgöring ett andra ålderstillägg,
måtte härtill af statsmedel äga att uppbära
två tredjedelar af beloppet». Ehuru äfven
undertecknad anser ett andra ålderstillägg
icke allenast önskvärdt utan högeligen af
behofvet påkalladt, skulle jag dock hellre
undvara det än mottaga det på samma
villkor, som det första ofta beviljades.

Biskop Billing talade vid
prästkonferen-sen vackra ord om, att det svenska
prästerskapets förnämsta uppgift i afseende på
folkbildningen vore att vinna, »att vid sig, vid
den svenska kyrkan, vid det svenska folkets
bästa minnen binda folkskollärarne». Skulle
emellertid hr biskopens åsikter i lönefrågan
sammanfalla med domkapitlets i Västerås
ofvan berörda uttalande, och skulle detta
i sin ordning vara ett uttryck för svenska
prästerskapets tankar i denna fråga -
hvilket dock knappast är troligt - då är det
att befara, att folkskollärarne fortfarande
»känna sig stå ensamma» och hellre »söka
sin nästa där långt borta» än hos prästerna.
Huruvida lärarinnorna under samma
förutsättning känna sig dragna till prästfruarna,
lämnas åt deras eget afgörande.

Landsortslärare.

Ett förslag,

som nog förtjänar att tagas i grundligt
öfvervägande, har framkommit inom Gäfle,
Valbo och Hille kretsföreningar af
Sveriges allmänna folkskollärareförening. Det
gäller en förändring i vissa delar af
arbetssättet inom föreningen. Vid de
omnämda kretsarnas gemensamma möte
den 5 d:s inleddes frågan af
folkskolläraren H. Nordqvist.

Arbetet inom föreningen sker för
närvarande på det sätt, att föreningens
angelägenheter handhafvas och dess
Öfverläggningsämnen behandlas af de särskilda
kretsföreningarna och en af dessa vald
centralstyrelse. Såsom en mellanhand mellan dessa
ville talaren hafva ett årligen återkommande
ombudsmöte i Stockholm eller annan
centralt belägen ort. Detta ombudsmöte skulle
sammansättas af ombud, valda af de
särskilda kretsföreningarna, minst ett för hvarje
förening, och för de större förslagsvis ett
ombud för hvarje fullt 40-tal af
medlemmar. Ombuden skulle delvis komma att
öfvertaga de nuvarande institutionernas
befogenhet, dock så, att dessa äfven
fortfarande skulle kunna utöfva en själfständig
verksamhet.

Det arbetssätt, som nu följes, att till
centralstyrelsen insända Öfverläggningsämnen
att af den förberedas med befogenhet att
afslå eller uppskjuta ärendets utsändande
till kretsarna, fann talaren förenadt med
olägenheter. Därtill förklinga en stor del
af de frågor, som behandlas, så godt som
ohörda. Den stora allmänheten vet nära
nog ingenting om de frågor, som röra sig
på uppfostrans område, emedan dessa ej

framträda med tillbörligt samlad kraft. Ett
tillbakadraget och anspråkslöst arbete har
sin stora betydelse, men det har ock sin
gräns. En institution, som räknar öfver
5,000- medlemmar, borde mera träda fram
och söka få ett tungt vägande ord med i
uppfostrings- och undervisningsfrågor. Ett
årligen återkommande ombudsmöte,
sammansatt af omkring 200 ombud, skulle mera
uppmärksammas af tidningspressen och
allmänheten, och dess uttalanden borde
komma att få större betydelse än en mängd
protokollsutdrag nu kunna hafva.

Till ombudsmötets befogenhet skulle först
och främst höra: a) att välja
centralstyrelse och revisorer, b) att bevilja
ansvarsfrihet, c) att besluta om väckt fråga skall
upptagas till behandling samt d) att deltaga
i frågornas slutbehandling.

Något uttalande i denna fråga ville
talaren ej att mötet nu skulle göra, utan
föreslog, att den skulle ytterligare beredas och
åter upptagas till fortsatt behandling vid
nästa årsmöte. Detta bifölls, och uppdrog
mötet åt hrr H. Nordqvist, O. Boden och
N. Öberg med P. O. Åkerlund som
suppleant att taga ärendet om hand för vidare

utredning.

#

Den här vidrörda frågan har
visserligen förut varit på tal man och man
emellan inom för föreningens utveckling
intresserade kretsar, men oss veterligt
är det nu första gången ämnet offentligt
upptagits till behandling. Då frågan är
af en djupgående betydelse för
föreningsarbetets utveckling, vore önskligt, att
flera kretsar härom yttrade sig. Den
organisation inledaren tänkt sig skulle
väl närmast likna t. ex.
godtemplaror-dens årliga storlogemöten.

Skolreform vännerna

inom riksdagen hafva under förra
veckan erhållit en präktig förstärkning, i
det Göteborgs folkskolestyrelses
ordförande, professor Ernst Carlson, blifvit
vald till ledamot af andra kammaren.
Professor Carlson är liksom hans bekante
fader en varm vän af folkskolans
utveckling.

Skolfullmäktigeförslaget

har förut ogillats af samtliga
kyrkostämmor härstädes äfvensom af
folkskoleöfverstyrelsen samt af Stockholm stads
konsistorium. I lördags förelåg frågan
inom härvarande folkskollärareförening.
Icke en röst höjdes till försvar för det
egendomliga förslaget. Det må väl ock
nu betraktas såsom fullständigt fallet.

Lärarekårens medinflytande.

Läsaren torde uppmärksamma de
förslag, som beträffande lärarekårens rätt
till medinflytande på folkskolans
angelägenheter blifvit framställda af
Stockholms folkskollärareförening och som i
korthet refereras här ofvan. Här
föreligga betydelsefulla uppslag för denna
viktiga frågas lösning.

Sök ej samtidigt två klockare- och
organistbefattningar! Vid klockare- och
organistvalet i Nättraby erhöll C. G.
Sjöberg röstpluralitet och förklarades vald till
befattningarna i fråga. Häröfver anfördes
klagomål hos domkapitlet i Lund af å första
förslagsrummet uppförde organistkandidaten
C. Gr. Edholm i Stockholm, som yrkade,
att antingen han, såsom den närmaste i
röstetal, måtte förklaras väld till innehafvare
af befattningarna, eller ock att nytt val
måtte varda anställdt emellan klaganden och
den i tredje rummet uppförde O. Höglund.
Som stöd för dessa yrkanden anfördes, att
Sjöberg i strid med föreskriften i k.
kungörelsen den 4 maj 1894 under den tid,
han innehaft förslagsrum till ifrågavarande
förenade tjänster i Nättraby, varit sökande
till lika tjänster i Sköfde.

På grund af klagomålen har domkapitlet
den 2 dennes förklarat Sjöberg utesluten
från förslagsrummet, upphäft valet och
återförvisat ärendet för fyllande af förslaget
och nytt vals företagande.

Vid Pedagogiska lärokursen
härstädes kommer d:r Ellen Fries att innevarande
termin föreläsa:

1) Stockholms stads historia (3 ä 4
föredrag), 2) Typiska kulturskildringar från
1600-talet (8 föredrag), omfattande: karakteristik
af tidehvarfvet; två rådssammanträden
(Kristinas och Karl XLs tid); en rikdag (1650);
en fredsunderhandling; en ambassad under
Kristinas tid; moderlandet och de eröfrade
landskapen; uppfostran och hemlif (Axel
Oxenstierna i sitt hem).

Föreläsningarna hållas tisdagar kl. 6,30-
7,30 e. m. Första föreläsningen den 22
september. Lokal: Ateneum för flickor,
Kungsgatan 2.

Duplikationssystemet. Lärare och
lärarinnor vid Gröteborgs folkskolor hade i
förra veckan af inspektören kallats till sam
manträde för öfverläggning rörande
önskvärda åtgärder till förebyggande eller
minskning af svårigheter, som med
duplikations-systemet äro förbundna.

Mot läsning kl. 7-8 f. m. och 5-6

e. m. framställdes en hel del betänkligheter.
Inspektören ansåg den förra timmen kunna
utan större olägenhet begagnas för högre
gossklasser, hvaremot bl. a. invändes, att
man å därvarande allmänna läroverk,
oaktadt deras i öfrigt gynnsammare
förhållanden, likväl icke började tidigare än 7,45

f. m. Vid anställd votering visade sig dock,
att flertalet af lärarne föredrogo läsningen
7-8 f. m. mot 5-6 e. m., om det inom
folkskolestyrelsens pedagogiska afdelning
väckta förslaget att läsningen under tiden
l december-l februari framflyttades till
8 f. m., blefve realiseradt.

Man ventilerade äfven frågan om minskad
lästid för duplicerande klasser. Inspektören
var icke vän af någon väsentlig reducering:
högst 3 å 4 timmars minskning i
gossklas-serna, 2 i flickklasserna. Bland ämnen,
som i sådant fall möjligen skulle kunna
tåla vid någon jämkning, nämdes, förutom
öfningsämnen, äfven modersmålet,
bibelläsning, historia och naturkunnighet (de senare
i I kl.). Flera talare förmenade, att resul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:47:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1896/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free