- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
547

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (768.) 16 september 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 38

SVENSK LÄRARETIDNING.

547

- Nästa s kol möte för Gäfleborgs län skall
enligt beslut vid länsmötet i Hudiksvall hållas
i Gäfle instundande sommar. Ett möte i Gäfle
den 5 d:s ansåg tiden olämplig på grund af
utställningen i Stockholm och sommarkurserna
i Uppsala. På förslag af k)^rkoherden
Lövgren beslöts att till länets lärarepersonal
utsända ett cirkulär och föreslå,, att mötet måtte
framflyttas till år 1899, samt infordra
lärarepersonalens tanke härom.

- Linds geograf i, som användes inom
Söderala-kretsen, kritiserades vid kretsens möte den
5 d:s. Det påvisades, att flera uppgifter i
boken vore oriktiga. Mötet beslöt att hos
förläggaren anhålla att vid en kommande
upplagas utgifvande vidtaga åtgärder för
bristernas afhjelpande. Under diskussionen
framhölls ett annat missförhållande vid
geografiundervisningen, nämligen att läroboken och
kartorna sakna öfverensstämmelse sins
emellan.

- 25-års jubileum firades den l d:s af Lunds
döfstumskola, som började sin verksamhet
1871 och ännu förestås af dess förste rektor,
hr A. G. Flodin. Kl. 4 e. m. samlades
anstaltens lärare och lärarinnor, af hvilka hrr
J. Olsson och A. Olsson samt fru E.
Söder-holm äfven tjänstgjort vid skolan i 25 år,
till ett festligt samkväm i skolan, hvarvid
komminister Tunell tolkade dagens betydelse.
Rektor Flodin kastade en återblick på
skolans verksamhet under de gångna åren.

- Den nya kyrkomusiken väntas snart
utkomma i bokmarknaden. Tryckningen lär
nämligen nu hafva fortskridit så långt, att
korrekturet för närvarande cirkulerar bland
kommitténs ledamöter (f. d. statsrådet
Wennerberg, hofkapellmästare Nordqvist, kyrkoherde
Norén och kantor Lindegren). Arbetet blir
fullt färdigt i oktober, hvarefter det skall
komma till användning i alla rikets kyrkor
första adventsöndagen. Tryckningen sker hos
Rödher i Leipzig.

- Läsdagarnas antal skulle enligt de senaste
folkskolekommitterades förslag fastställas så
i stad som på landet till minst 192 om året.
Vid Söderalakretsens möte den 5 d:s
diskuterades denna fråga, hvarvid antogs följande
resolution: »Föreningen vill uttala som sin
mening, att den af k. kommittén föreslagna
ändringen af 15 § l mom. folkskolestadgan
icke är att förorda. Fastmer håller
föreningen före, att detta stadgande bör bibehållas
oförändradt. Och anser föreningen detta vara
det allra lämpligaste, emedan därigenom
kommunerna erhålla frihet att ordna läsningen
efter på de olika orterna rådande skilda
förhållanden.»

- Till slöjdskolor får flickor har Södra
Kalmar läns slöjdkommitté under en följd af år
lämnat bidrag med 25 kr. om året.
SJöjd-kommittén har nu beslutat att med samma
belopp understödja dessa skolor, äfven sedan
fr. o. m. nästa år statsbidrag utgår till
kvinnliga slöjdskolor. Slöjdkommittén har för sitt
bidrag af 25 kr. fastställt samma villkor,
som gälla för statsbidraget, med den skillnad,
att slöjdkommittén lämnar bidrag äfven till
slöjdskola för småskolans barn, emedan man
ansett det vara af synnerlig vikt, att den
kvinnliga slöjdundervisningen börjar redan i
småskolan, då flertalet folkskolor hafva så
kort undervisningstid, att den slöjdkurs, som
bör genomgås, svårligen kan där medhinnas.

- Stockholms folkskollärareförening hade
sammanträde i lördags. På af styrelsen framställdt
förslag beslöt föreningen hålla sina
sammanträden under höstterminen sista lördagen i
september, oktober och november. Till
revisorer valdes hrr A. Vassberg, J. P. Lindén
och K. J. Ahlberg och till deras suppleanter
hrr E. Carli och O. Stenberg. Därpå
behandlades de fem första punkterna i ett af
föreningens kommitterade afgifvet förslag till
uttalande i frågan om önskemålen i afseende
på en blifvande folkskolestadga för rikets
större städer. Samtliga punkter godkändes.
För de af föreningen därigenom gjorda
uttalandena redogöres på annat ställe i dagens
nummer.

- En högtidlig begrafning ägde rum i Solna
kyrka sistlidna onsdag, då förre
seminarie-rektorn Fr. Sandbergs stoft vigdes till den
sista hvilan. Akten inleddes med en
sorgmarsch, hvarpå ps. 123 afsjöngs. Griftetalet
hölls af vice pastor Elmqvist, som skildrade
den aflidnes lifsgärning, därvid framhållande
huru han städse varit en kämpe i ljusets
tjänst. Han hade som folkskoleinspektör, som
seminarierektor verkat för folkbildningen, men
äfven efter inträdet i det prästerliga ståndet
låg folkets bildning honom varmt om hjärtat,
och hans namn som pedagog skulle sent
glömmas. Efter jordfästningen afsjöngs af forna
elever vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium en hymn af direktör Aug. Lundh,
hvarpå efter altartjänsten skolbarn från Solna
sjöngo: »Jag såg, hur sol sig sänkte», till
hvilken sång prosten Sandberg själf
komponerat melodien. Bland kransarna märktes
från forna kamrater och elever vid seminariet
samt från lärarepersonalen i Norrköping.
Sedan de närmaste bringat den hänsofne sin
sista hälsning, såg man en lång rad af gossar
och flickor, bärande blommor och buketter,
närma sig grafven. Det var skolbarnen från
Solna, Ulriksdal och Hufvudsta, hvilka enligt
prosten Sandbergs sista önskan följde honom
till hans grift.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Tidningsfrågan.

Gäfle, Valbo och Hille kretsföreningar
gjorde på förslag af hr O. Boden följande
uttalande:

Frågan om egen föreningstidning för Sveriges
allmänna folkskollärareförening är af den
omfattande betydelse, att densamma bör tagas
under allvarlig ompröfning. Emellertid anse
sig kretsarna, på grund af det outredda skick,
hvari frågan utsändts till föreningarna, ej böra
göra något uttalande i densamma, utan
återremitteras ärendet till centralstyrelsen för
vidare utredning.

S. Ölands-kretsen antog vid sitt årsmöte
följande resolution:

Då något behof af eget tidningsorgan icke
förefinnes, enär Svensk Läraretidning på ett
synnerligen förtjänstfullt och berömvärdt sätt
för skolans och lärarekårens talan, och då
kretsen befarar, att den projekterade
tidningen skulle blifva ett ämne till söndring inom
föreningen, så besvaras första frågan med ett
enhälligt nej. I sammanhang härmed vill
kretsen begagna sig af tillfället att till hr Emil
Hammarlund - - -* uttrycka sin länge
djupt kända tacksamhet för hans outtröttliga
och redliga sträfvande för skolans och
lära-r ekar ens höjande.

Markernas-kretsen har gjort följande
uttalande :

Kretsen önskar ej egen tidning för Sveriges
allmänna folkskollärareförening utan vill till
Läraretidningens redaktör, hr Hammarlund,
uttala sitt tack för det utmärkta sätt, hvarpå
han till lärarekårens bästa redigerat sin
tidning.

Nors-kretsen besvarade frågan sålunda:

Kretsen anser, att motionärens ekonomiska
beräkningar äro grundade på delvis oriktiga
förutsättningar, så att den ifrågasatta
tidningen lätteligen kan medföra förlust och icke
vinst. Då kretsen icke heller för sin del kan
lämna någon hänvisning, huru nödigt kapital
skall kunna anskaffas, så måste första
frågan besvaras med nej. Ett nytt
tidningsföretag torde också vara obehöfligt, så länge
Svensk Läraretidning redigeras af samma per-

* Några allt för starka uttryck hafva
uteslutits ur resolutionen. Red. anm.

son och på samma utmärkta sätt som
hittills, för hvilket allt kretsen vill betyga
redaktör Hammarlund sin djupt kända
tacksamhet.

Västerdalarnes-kretsen besvarade utan
diskussion frågan om egen föreningstidning
med ett enhälligt nej.

Åhus-kretsen anslöt sig till hr J. J.
Dalströms reservation.

Karlskrona-kretsen afslog förslaget. Hr
Blomberg reserverade sig i anslutning till
hr J. J. Dalströms reservation.

Nyköpings-, Södertörns-, Guldkrokens- och
Söder åla-kretsarna hafva afslagit förslaget
om eget föreningsorgan.

Stiftsskolmötet i Oskarshamn.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Kalmar stifts tolfte folkskolläraremöte,
som hölls i Oskarshamn torsdagen och
fredagen i förra veckan, räknade 140
deltagare, däraf 10 präster.

Efter ett inledningsföredrag i stadens
kyrka af bestyreisens ordförande,
komminister G. Linderoth, öfver apostelens ord i
l Kor. 4 kap.: »Det skall man hålla oss
för, att vi -äro Kristi tjänare och förvaltare
af Guds hemlighet», öppnades mötet i
lutherska missionsföreningens större sal. Till
ordförande utsågs komminister Linderoth,
till vice ordförande folkskolläraren E.
Hyd-mark i Oskarshamn och till sekreterare
folkskolläraren J. M. Sjöström i Döderhult,
hvarjämte en referent utsågs för hvarje
diskussionsämne.

Diskussionen öfver första frågan: Huru
skall uppsatsskrifningen bedrifvas i
folkskolan för att sätta barnen i stånd att
någorlunda tillfredsställande uttrycka sina
tankar i skrift? inleddes af
folkskoleinspektören J. A. Jonsson.

Af folkskoleinspektörernas senaste utgifna
berättelser äfvensom af de erfarenheter, talaren
såsom inspektör gjort angående detta viktiga
ämne, framginge otvetydigt, på hvilken låg
ståndpunkt detsamma ännu befunne sig i
största delen af vårt lands folkskolor. De
skriftliga öfningarna, hvilka böra förekomma minst
en gång i veckan under alla år barnet bevistar
folkskolan, böra genom lämpliga föröfningar,
åskådningsöfningar, muntligt förberedas redan
i småskolan; i folkskolan ställas i det
innerligaste samband med öfriga undervisningsämnen;
vara enkla, rättade efter barnets
utvecklingsståndpunkt och i bästa mening barnsliga.
Läraren bör vid rättandet förfara så
skonsamt som möjligt och sedan påvisa de
felaktigheter, till hvilka det stora flertalet barn
gjort sig skyldiga på den ifrågavarande
öf-ningen.

Diskussionen fick utgöra svar på frågan.

Andra ärendet lydde: Om repetitioner i
skolan. Öfverläggningen inleddes af hr E.
Eydmark med en allmänfattlig framställning
af de båda begreppen reproducera och
me-morera.

Kepetitionen, hvilken är memorerandets
hjälpmedel, afser att i medvetandet ånyo
framkalla förvärfvade föreställningar. Den bör ske
så, att några frågor på hufvudinnehållet i
senast upphörda läxa alltid gifvas, innan man
öfvergår att upphöra dagens läxa, lärokursen
indelas i smärre afdelningar, hvilkas
hufvuddrag hela läsåret om repeteras, tills önskvärd
utveckling vunnits. Nya afdelningar
sammanbindas med förut genomgångna genom öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:47:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1896/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free