Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (770.) 30 september 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
omöjligt att på annan tid ersätta den vecka,
som for skolundervisningen skulle gått
förlorad, om han begifvit sig till tinget.
Under sådana förhållanden hade skolrådet
fruktat för att mista statsanslaget till skolan,
och därför hade N. beslutat att ej
infinna sig.
När tinget af ordföranden spordes, om
det godkände dessa skäl till uteblifvande,
hördes ett par starka nej-rop, men
ordföranden förklarade frågan med ja besvarad,
klubban föll. Ingen ville röra i saken.
Af hr Nybergs skrifvelse får man
emellertid intrycket, att han ej gärna dragit sig
undan sin plikt som landstingsman, utan
att han härtill pressats utifrån.
Ordföranden i skolstyrelsen i Gideå borde det dock
ej vara obekant, att hr Nyberg endast har
att anmäla, det han måste infinna sig vid
landstinget; det blir sedermera skolrådets
sak att skaffa vikarie och ordna med
läsningen huru det vill. Eljest skulle det ju
ligge i skolrådens makt att utesluta en hel
samhällsklass från deltagande i det
offentliga medborgerliga lifvet.
Händelsen blef ej föremål för någon
diskussion vid eller någon åtgärd af
landstinget, men vi kunna meddela, att den där
väckte mycken harm och uppmärksamhet.
Vi hoppas, att den skall blifva ett »gif
akt» såväl för skolrådet i Grideå som för
andra skolråd, hvilka kunna känna sig
hågade att utöfva otillbörligt tryck på
sk.ol-lärarne.
Så långt Sundsvalls-Posten.
Det förtjänar antecknas, att
skolrådsordföranden i Gideå är samme man,
hvilken - på sätt framgår af denna
tidning n:r 32 - vid ett valmöte
under sommaren häfdade den åsikten, att
minirnikursen borde vara nog för
allmogens barn.
Talet om att »mista statsanslaget»
är naturligtvis blott ett skrämskott. Om
skolundervisningen måste inställas
några dagar på den grund, att läraren
skall fullgöra ett offentligt uppdrag, så
är detta ju laga förfall för läraren, och
dessa dagar upptagas å den statistiska
tabellen i kol. 48. Kan skolrådet icke
skaffa vare sig examinerad eller
oexaminerad vikarie, och detta vederbörligen
styrkes, lär nog hvarken inspektör eller
länsstyrelse motsätta sig statsbidrag, och
skulle mot förmodan så ske, finnes
öfver dessa myndigheter en högre, som
heter k. m:t.
Pedagogiska lärokurser
hafva ett par somrar varit anordnade
inom Gäfleborgs län på landstingets
bekostnad. Nu skall försök göras med
sådana kurser under julferierna. För
ändamålet har landstinget anslagit 300 kr.
Kurserna skola hållas i Gäfle och
Ljusdal under julferierna 1897.
Nytt kvartal
står för dörren. Nu är alltså rStta
tiden inne att på närmaste postanstalt
prenumerera på Svensk Läraretidning.
Ännu finnes det i vårt land tusentals
lärare och lärarinnor, som anse sig
kunna undvara en skoltidning, som
alltså lefva isolerade från sina kamrater i
andra delar af landet, obekymrade örn,
hvad de göra och låta.
Stipendier för bevistande af
sommarkurser
börja allt allmännare att utdelas af
landstingen. Redan i fjor beviljade Hallands
läns landsting 500 kr. årligen i fem år
att i poster om 50 kr. utdelas åt
folkskollärare, som deltaga i sommarkurserna.
Exemplet har i år följts af
Västernorrlands läns landsting, som för nästa års
kurser i Uppsala anslagit likaledes 500
kr. att fördelas mellan 10 lärare och
lärarinnor från länet. Här föreligger ett
verksamhetsfält, där landstingens
medverkan borde allmänt kunna påräknas.
Likformiga folkskolebetyg. Med
anledning af remiss å centralstyrelsens för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
petition till konungen om utfärdande af
förordning om, huru folkskolans betyg skola
vara affattade, har Kalmar domkapitel såsom
yttrande i ämnet allenast anfört, att »ehuru
domkapitlet icke finner sådan förordning vara
af behofvet påkallad, domkapitlet ej anser
sig hafva anledning motsätta sig den gjorda
framställningen ».
Domkapitlet i Hernösand har beslutat
tillstyrka rent bifall till framställningen.
Skolmän i riksdagen. Vid fredagens
riksdagsmannaval i Stockholm återvaldes
ganska enhälligt samtliga de fyra skolmän,
hvilka under senaste period varit
representanter på Stockholmsbänken, l första
kretsen återvaldes folkskolläraren Fridtjuv
Berg med 1,553 röster (antalet godkända
valsedlar var 1,774), i andra kretsen lektor
Sixten von Friesen med 2,517 röster
(godkända valsedlar 2,645), i tredje kretsen
Svensk Läraretidnings utgifvare Emil
Hammarlund med 2,416 röster (godkända
valsedlar 2,431) och i femte kretsen lektor
Magnus Höjer med 1,473 röster (godkända
valsedlar 1,623). Hrr Berg och Hammarlund
hade i tidningar af skilda färger utpekats
såsom representanter särskildt för
folkundervisningen.
- Valet i Örebro stod mellan en lektor
och en folkskollärare. Lektor Enar Sahlin,
som bekant en ifrig motståndare till andra
kammarens gamla reformprogram i
skolfrågan, valdes med 522 röster. Folkskolläraren
Alfr. Fridén, hvilken vid ett valmöte
framlagt ett särdeles klart och tilltalande
skolprogram, erhöll 398 röster.
- Folkskolerepresententerna i andra
kammaren erhöllo vid lördagens val i Malmö
en förstärkning, i det att folkskolläraren
And. Thylander valdes med 834 röster (af
1,572). Hr T. var de moderates och
vänsterns kandidat och hade i sitt valprogram
uttalat sig för folkskolans utveckling till en
allmän medborgareskola. Vid senaste
skolrådsvalet i Malmö var han uppställd som
lärarekgrens kandidat och erhöll ett ganska
ansenligt röstetal, ehuru han ej blef vald.
T. är född 1846, utexaminerades från Lunds
folkskolläraresemmarium 1872, blef samma
år ordinarie lärare i Västra Karaby och är
sedan 1878 ordinarie lärare vid Malmö
folkskolor.
- Från förra veckans val är i öfrigt
att anteckna, att de skånska småstäderna
till sin riksdagsman nyvalt rektor Hjalmar
Sjövall i Trelleborg med 240 röster (den
närmast i röstetal varande fick 198 röster).
Rektor Sjövall förklarade vid ett valmöte,
att han vore för folkskolans utveckling till
bottenskola.
Fortbildningskurser för Gotlands
lärarekår. Vid Visbykretsens möte den
24 dennes framställde folkskolläraren P. J.
Gerdén till diskussion följande fråga: »Vore
det önskligt, att särskilda fortbildningskurser
anordnades för Gotlands folkskollärarekår?
Hvad bör i så fall göras för att få sådana
till stånd?»
Diskussionen inleddes af hr Gerdén, som
framhöll, hvilken stor betydelse en fortsatt
utbildning har för läraren, och uttalade
önskvärdheten af att få dylika kurser till stånd.
Biskop von Schéele, hvilken var närvarande
vid mötet, uttalade sina varma sympatier för
företaget och lofvade att utan ersättning
biträda med en serie föreläsningar, ifall
kurserna komme till stånd.
Flera talare uppträdde, alla förordande
det framställda förslaget, hvarefter en
kommitté för vidtagande af förberedande
åtgärder tillsattes. I denna invaldes
folkskoleinspektören E. Uddin i Sanda,
folkskolläraren P. J. Gerdén i Visby,
folkhögskoleföreståndaren d:r T. A. Sätervall i Hemse,
lektor N. Höjer i Visby och riksdagsmannen
P. Larsson i Lilla Fole.
Reshjälp åt folkskollärare vid
besök af Skolmöten. Uppsala läns
landsting beviljade för några år sedan tills
vidare ett årligt anslag af 600 kr. till
res-hjälp åt skollärare vid besök af skolmöten.
Hos årets landsting motionerade
riksdagsmannen Jan Eliasson i Skuttungebyn om
upphörande af detta anslag. Vid landstinget
uppstod härom en stunds diskussion.
Landshöfding P. J. Bråkennielm ville
komplettera några af motionärens uppgifter.
Uppsala län är icke jämte Norrbottens det enda,
som lämnar dylikt anslag. Västmanlands län
anslår för ändamålet 1,000 kr. Motionären
sade sig ha sport,, att kretsmötena voro till
»lyst». Tal:n däremot hade af
folkskoleinspektören Hermansson erfarit, att mötena hade
sin stora betydelse, hvilket borde stå klart
för hvar och en, som kände faran för läraren
att förfalla i slentrian.
Riksdagsmannen Jan Eliasson anmärkte, att
anslaget i Västmanland utgår äfven för
lärarinnor, att den nya instruktionen för
folkskoleinspektörer icke påbjuder några kretsmöten
utan endast att inspektören vid besök kan
ditkalla lärarne i närgränsande församlingar.
Tal:n åberopade i öfrigt länets finansiella
ställning. Går det vidare på detta sätt, »då kan
landstinget komma under administration af
snålare bönder än jag», yttrade talaren.
Friherre C. de Geer fann det besynnerligt,
om dessa möten blott voro till lyst, kunde
icke tro att de saknade betydelse, och om de
därjämte för läraren inneburo någon
omväxling och uppmuntran, så vore detta verkligen
välbehöfligt. Yrkade afslag å motionen.
Kapten C. E. Casparsson ansåg, att
kostnaderna för lärarnes deltagande i mötena ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
