Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (771.) 7 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r
SVENSK LÄRARETIDNING.
579
delsefulla lärare- och inspektörsverksamhet,
och uttala en förhoppning därom, att han
ma ännu många år få till sin glädje bevittna,
hurusom den skola, i hvilken han offrat
sina bästa krafter, allt fortfarande utvecklas.
FÖR DAGEN.
I lönefrågan
hafva Dalarnes folkskoleinspektörer
yttrat sig på följande sätt i sina utlåtanden
till länsstyrelsen:
På grund af den kännedom om de
ordinarie folkskollärarnes ekonomiska ställning,
som jag vunnit under min verksamhet som
folkskoleinspektör, får jag förorda ett andra
ålderstillägg. Behofvet af ett sådant är
stort. Dessa lärare arbeta i allmänhet
under ett hårdt ekonomiskt tryck, som måste
hafva en förlamande inverkan på deras
skolarbete. Oaktadt den stora sparsamhet, de
i allmänhet iakttaga, är den nuvarande
lagstadgade aflöningen af 700 kronor i de flesta
fall otillräcklig för dem; som hafva familj,
hvarför många icke allenast under ferierna
nödgas söka hvarjehanda för deras arbete
i skolan främmande sysselsättningar utan
ock åtaga sig uppdrag, som äfven under
terminerna taga deras tid och krafter i
anspråk för att därigenom erhålla en
välbe-höflig tillökning i sina inkomster. De borde
dock vara så väl aflönade, att de under
terminerna kunde få använda sin lediga tid
till hvila och förberedelse för sitt skolarbete
och få ägna ferierna till fortsatt själfstudium,
förnämligast i de ämnen, hvari de skola
undervisa, hvarigenom de vunne förökade
insikter och intresset mera stärktes att vid
terminernas början återupptaga sitt arbete.
Lägges härtill, att den uppgift, som dessa
lärare hafva, nämligen barnauppfostran, är
en af de viktigaste för vårt folk - en
uppgift, som de måste taga så mycket
allvarligare, som hemmen ofta försumma sin
skyldighet härutinnan - så böra dessa
lärare i jämförelse med andra tjänstemän
vara tillförsäkrade en mera betryggad
ekonomisk ställning än hittills.
En icke oväsentlig förbättring i de
ordinarie folkskollärarnes ekonomiska ställning
skulle ett andra ålderstillägg medföra.
Beloppet af detta ålderstillägg anser jag böra
bestämmas till 100 kronor och att, med
hänsyn till den betungade ställning, i hvilken
många kommuner befinna sig i fråga om
utgifter, 2/3 däraf böra utgå af statsmedel
och YS af skoldistrikten, samt att ordinarie
folkskollärare för detsammas erhållande skall
hafva oförvitligen tjänstgjort i 10 år,
hvilken tjänstgöring vitsordas på sätt i
formulär litt. A. till k. m:ts nådiga cirkulär till
dess befallniogshäfvande den 5 juni 1885,
not l, säges om det första ålderstillägget.
</. A. Thunberg.
#
Att behofvet af ett lönetillägg är i hög
grad behjärtansvärdt särskildt för gifta
folkskollärare - därom lämnas vittnesbörd af alla,
som känna förhållandena. Rättvisligen bör
erkännas, att ogifta lärarinnor bättre än gifta
män kunna taga sig fram på den nuvarande
lönen, men, utom det att dessa ofta hafva
utgifter, som deras pietet ålägger dem, bör
väl samma arbete betalas med samma lön
Jag kan således icke instämma i den
meningen, att någon skillnad skulle göras
mellan lärare och lärarinnor med afseende på
lönetillägget.
Hvad angår villkoret för lönetillägget, som
lämpligen sättes till 100 kronor efter 10
års oförvitlig tjänstgöring, synes mig, att
ytterligare tillägges - hvilket borde finnas
äfven vid det första lönetillägget - att den
oförvitliga (d. v. s. utan laglig varning)
tjänstgöringen är verkställd under de senaste
åren i sammanhängande följd. I annat
fall har ’intyget om oförvitlig tjänstgöring
icke så synnerligen stor betydelse.
L. J. Leksell.
Redan för två år sedan
beviljade Västernorrlands och
Västmanlands läns landsting stipendier åt
folkskollärare för bevistande af
sommarkurser. Nämda två landsting gingo alltså
i spetsen för dylika stipendier. I fjor
lämnades sådant anslag af Hallands
landsting, och i år har exemplet ytterligare
följts af Västerbottens läns landsting.
I andra kammaren
komma nästa år att sitta fem
tjänstgörande folkskollärare (Fridtjuv Berg i
Stockholm, A. F. Liljeholm i Göteborg, A.
Thylander i Malmö, J. Nordin i
Hammer-dal och J. E. Nordin i Sättna), två
pensionerade folkskollärare (C. Sandqvist i
Väddö och J. Andersson i Lysvik), en
föreståndare för högre folkskola (J.
Nydahl), en döfstumskoledirektor (E. A.
Zotterman), 13 rektorer, lektorer och
läroverksadjunkter, 10 kyrkoherdar och
pastorer samt 4 professorer.
Jultomten,
Skolbarnens jultidning, träder under nästa
månad fram i sin sjette årgång. Liksom
i fjor åtföljes han af »Tummeliten,
Jultidning för smått folk». Vi hoppas, att
såväl Jultomten som Tummeliten skola
som vanligt falla de små på läppen. Icke
kommer det att saknas roliga gubbar
och vackra sagor. Flera nya författare
och konstnärer blifva representerade vid
sidan af de gamla välkända.
Med anledning af ingångna
förfrågningar meddelas, att beställningar kunna
när som helst insändas. Adressen är
endast: Svensk Läraretidning, Stockholm N.
En nordisk musikfest
är ifrågasatt att hållas härstädes under
utställningen nästa år. Ett möte å
musikaliska akademien i söndags uttalade
sina lifliga sympatier för företagets
realiserande och tillsatte en kommitté att
uppgöra ett fullständigt förslag. I
Finland hållas dylika allmänna sång- och
musikfester hvartannat eller hvart tredje
år (en sådan fest finnes skildrad i denna
tidning n:r 27 år 1894), och hafva de
visat sig vara af stor betydelse ej blott
för sång- och musiklifvet utan ock för
folkbildningen samt för nationalandans
stärkande. De hafva - i korthet sagdt
- blifvit nationella folkbildningstester.
Grunderna för folkskollärares
befordran. Sveriges allmänna
folkskollärareförenings anhållan hos k. m:t om ändring
i bestämmelserna angående de grunder,
enligt hvilka förslag till folkskolläraretjänst
böra upprättas, har tillstyrkts af Linköpings
domkapitel. Dock har domkapitlet därvid
velat framhålla, att folkskolestadgans
allmänna föreskrift i § 18, att folkskollärare
skall »vara känd för gudsfruktan och sedlig
vandel» ej får anses på något sätt förringad
genom borttagande ur § 19 om
bestämmelsen om gudsfruktan och sedliga egenskaper
såsom företrädesgrund vid upprättande af
förslag.
Minst 25 tjänsteår för erhållande
af pension. Hos direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning anhöll Ösmo
församlings skolråd om beslut angående den
rätt till pension, som kunde tillkomma
komministern A. G. Nylund, hvilken anmält
sig vilja den ] juli 1896 afgå från den
folkskolläraretjänst inom församlingen, Nylund
ansett sig innehafva. Af handlingarna i
ärendet inhämtade direktionen:
att Nylund, född den 22 juni 1839,
tjänstgjort såsom extra ordinarie folkskollärare i
Fågelviks och Undenäs församlingar under
åren 1870 och 1871 samt såsom ordinarie
folkskollärare i Undenäs, Vikers och Ösmo
församlingar från den l oktober 1871 till slutet
af år 1889, då han tillträdde tjänst såsom
komminister i Asks församling af Linköpings stift,
att den tjänst, N}Tlund bestridt i Ösmo
församling, den 10 juli 1892 besatts med ny
ordinarie lärare, och
att skolrådet enligt protokoll den 13 maj
1896 bifallit af Nylund gjord ansökan om
afsked från tjänsten, räknadt från den l juli
1896.
Enär Nylund icke uppnått det antal af
minst 25 tjänsteår, däraf 20 ordinarie, som.
erfordras för att folkskollärare, hvilkens
afskedstagande icke föranledes af obotlig
sjukdom, skall komma j. åtnjutande af pension,
förklarade direktionen Nylund icke vara
berättigad till pension från nämda
pensionsinrättning.
N. anhöll nu, att k. m:t täcktes af nåd
bevilja honom pension, men k. m:t har den
11 sistl. september afslagit denna ansökning.
Präst eller folkskollärare?
Skolläraretjänsten i Vallby församling i Uppland
innehades ända till 1862 af prästmän.
Nämda år medgaf k. m:t på hemställan af
domkapitlet, att befattningen, som då var ledig,
finge för den gången återbesättas med
vederbörligen examinerad lärare, som ej vore
prästman. Tjänsten är nu ånyo ledig, sedan
folkskolläraren E. Gr. Vensell den l sistl.
juli afgått med pension. På grund af det
år 1862 lämnade medgifvandet har det synts
församlingen, som om tjänsten icke finge
utan k. m:ts tillstånd återbesättas med en
vanlig folkskollärare, hvadan församlingen
härom hos k. m:t gjorde ansökning.
Kammarkollegium ansåg, att då enligt ett
k. bref af den 21 december 1803 Vallby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
