Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (772.) 14 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD I^ÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 42.
(772.)
STOCKHOLM, 14 OKTOBER 1896
15:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., l/2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 6O 00.
Tryckt hos Iduna Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Ett
Palmgrcnsl<a samsl<olans skapare.
arbete i slöjdundervisningens tjänst.
1.
Rousseau hade ju redan på sin tid yrkat, att barnen skulle få
lära sig ett handtverk. Denna hans idé har ock, med större
eller mindre modifikationer, upptagits af flen* pedagoger, Månd andra
af tysken Fröbel. I Sverige har sedan 20 år tillbaka försiggått
en rörelse i denna riktning, och detta med sådan framgång, att för
närvarande kan vårt land sägas
gå i spetsen för
slöjdundervisningen. Slöjden är nämligen, som
bekant, sedan länge upptagen
såsom undervisningsämne både i
våra folkskolor och allmänna
läroverk. Från Nääs numera så
berömda slöjdskola, som grundlagts
af hr Otto Salomon, och som
genom dennes f rändes, hr Aug.
Abraham s öns, storartade
frikostighet fått en tryggad tillvaro, har
den trängt sig in i våra
folkskolor,
Att slöjden äfven vunnit insteg
vid våra allmänna läroverk och bland
öfverklassens ungdom är däremot
en förtjänst,, som tillhör rektor
K. E. Palmgren. Han har
nämligen ungefär samtidigt med eller
kanske till och med någon tid
före hr Salomon yrkat på och
äfven genomdrifvit, att slöjden
vardt upptagen bland
undervisningsämnena i en skola, hvars
föreståndare han var. Den
egentliga härden eller utgångspunkten
för undervisningssystemet i
afseende på slöjden är dock den skola,
som han själf har upprättat.
Denna skola öppnades den 16
oktober 1876. Den firar således i
dessa dagar sitt tjuguårs jubileum.
Såväl i sin egenskap af denna
skolas grundläggare som genom de nya uppslag eller inlägg han l
flera afseenden gjort i vårt undervisningsväsende, framför allt hvad
samskolan beträffar, har hr Palmgren förvärfvat sig en bemärkt
plats bland svenska pedagoger i våra dagar. Hans föräldrahem och
de idéer han där mottog samt hans, lif och verksamhet äro också
i flera afseenden så märkliga, att en framställning af hans
lefnadssaga, i synnerhet i dessa dagar, måste intressera allmänheten och
vännerna af vårt
undervisningsväsendes utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
