Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 42. (772.) 14 oktober 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
idrott (rodd, ridning, velocipedåkning o. s. v.)
och stå fullt ut vid sidan om den mest
rationellt utvecklade gymnastik. Det
påpekas hurusom dessa lekar i hög grad
utveckla den unges förmåga att hastigt fatta
ett beslut och med energi genomföra det,
vidare att de väcka en lefvande känsla hos
honom af ett ansvar icke blott mot sig själf
och den ställning han efter hand må hafva
att tillkämpa sig bland kamraterna, utan i
synnerhet gent emot dem, med hvilka han
skall dela segern eller nederlaget, och
slutligen att de skärpa hans sinne för
samarbetets praktiska betydelse och
nödvändigheten af att i ett gifvet ögonblick kunna
underordna sig en annans vilja; kort sagdt,
att dessa lekar spela en roll vid
personlig-hetens utveckling, som måste värderas
mycket högt, och att den ordnade leken
sålunda utvecklar egenskaper och krafter hos
den unge, hvilka gymnastiken icke särskildt
lägger an på.
Ministeriet finner, att i Danmark gjorts
långt ifrån tillräckligt för att organisera och
understödja dylika lekar, och anser, att först
och främst landets skolstyrelser böra taga
hand om denna sak och skaffa tillräckligt
stora lekplatser, samt att lärarne böra
personligen inöfva och leda lekarne.
Ministeriet förklarar äfven, att det i och för sig
intet hinder möter, att dessa lekar delvis
träda i stället för gymnastikundervisningen
antingen som ett kortare afbrott under
gymnastiktimmen eller - under
sommarmånaderna - som rena friluftsöfningar i stället
för gymnastiken.
Sälunda anbefaller ministeriet cirkuläret
till skoldirektionernas vidare försorg och
hoppas, att det måtte bli bekantgjordt äfven
för de privata skolorna i landet. Man gör
räkning på, att landet rundt intresse och
understöd i rik mån skola komma denna
viktiga sak till del, och ministeriet utlofvar
för sin del att främja saken, tills vidare
bland annat genom att upptaga feriekurser
i ordnade lekar för lärare och tilldela
stipendier åt åtskilliga af deltagarna.
För öfrigt kominer en kommitté att
tillsättas för utarbetande af en kort samlad
framställning af fria lekar, till hvars
utgifvande man ämnar söka erforderligt anslag,
så att den må kunna utdelas till samtliga
offentliga och privata skolor.
#
Såsom häraf framgår, har det danska
undervisningsministeriet visat sig äga blick
för just de egenskaper hos den fria
leken, hvilka gifva den ett så stort
pedagogiskt värde, och i öfverensstämmelse
härmed äfven anförtrott denna
angelägenhet i främsta rummet åt dem, hvilka
genom sin egen verksamhet äro eller
åtminstone borde vara mest skickade att
åtaga sig detta värf, nämligen lärarne.
*
Den, som i vårt land har förtjänsten
att mest energiskt hafva tagit om hand
denna angelägenhet, är onekligen d:r J.
V. Åkermark i Göteborg. Nyligen har
han i Stockholms Dagblad haft en längre
artikel i ämnet, hvarur vi återgifva
följande träffande reflexioner:
När vi lekvänner sträfva för lekens
införande vid skolorna, är det ej blott till
barnens fromma; det är i hög grad äfven
lärarens intresse vi hafva i sikte. På
lekfältet skall han på det fördelaktigaste sätt,
tvångsfritt och naturligt, kunna träda i
beröring med sina disciplar; han skall där
verkligen lära känna den ungdom, som han
inbillat sig känna i skolrummet.
Friluftsleken är från denna synpunkt ett så
ovärderligt pedagogiskt hjälpmedel, att vi
uppfostrare ej kunna släppa det ifrån oss. Sker
återigen detta, och söker man inrangera
leken som en blott fysisk öfning vid sidan
af gymnastiken, då har leken såsom
pedagogisk lek förfelat sin uppgift.
Pedagogen måste alltså här vara på sin
vakt, att ej friluftsleken fuskas bort. Inga
yrkessportsmän böra få monopolisera äfven
detta slag af kroppsöfning, såsom de redan
gjort med idrotten eller sporten och som
de försökt göra med den pedagogiska
gymnastiken. Det får ej i friluftsleken införas
detta osunda täflingsraseri, som omhuldas
och varmt försvaras i vissa ledande kretsar.
G-ymnastik och friluftslek borde sannerligen
få ligga utom dessa mästerskapstäflingar, och
hvad de heta. Dessa sistnämda äro visst
ej uttryck för folkkraften utan snarare för
nationell svaghet, ty fåfängan och tom
ärelystnad äro där drifkrafterna.
Ledande män inom idrott och gymnastik
hafva hittills ej ägnat friluftsleken
vederbörlig uppmärksamhet, och den behandlas
ännu som en styf bror, ehuru den är äldre
än gymnastiken och lika gammal som
idrotten. Ja, den kan sägas vara modern till
all fysisk öfning och är fortfarande den
sunda, naturliga grund, på hvilken hela
vårt fysiska uppfostringsväsen bör byggas.
Den har haft en stor forntid, och den har
äfven framtiden för sig. Det är friluftsleken,
som skall pånyttföda hela vår fysiska
uppfostran, som skall gjuta eri svällande flod
af lif och lust in i våra gymnastiksalar,
som skall stödja gymnastiken och idrotten
och skydda den sistnämda för de sorglustiga
öfverdrifter, åt hvilka den för närvarande
hemfallit. Och på köpet skall den gifva
oss en verklig skatt af sedligt och
intellektuellt uppfostrande element.
Från oktoberkyrkostämmorna
mottaga vi tacksamt meddelanden
angående märkligare beslut, som röra
skolväsendet.
Den kvinnliga slöjdundervisningen
går påtagligen en ny framtid till mötes,
sedan med nästa års början statsanslag
för denna undervisning lämnas. Flera
kyrkostämmor hafva redan beslutat att
införa kvinnlig slöjd i skolorna. Det är
då. af vikt, att den redan från början
blir ordnad efter fullt pedagogiska
grunder.
Lika rättigheter - lika skyldigheter.
Då vid Frånökretsens möte den 3 d:s
fråga förelåg om höjning af årsafgiften
i S. A. F. frän 50 öre till l krona,
föreslogo ett par folkskollärare, att
småskollärarinnorna skulle med hänsyn till
sina små inkomster fortfarande endast
erlägga 50 öre. Med en mun betackade
sig emellertid småskollärarinnorna för en
sådan »förmån», väl inseende att just
de hafva mest att vinna af en stark och
solid organisation, som förfäktar deras
intressen.
Det andra ålderstillägget.
Domkapitlet i Växjö tillstyrker, att ett andra
ålderstillägg måtte beviljas folkskollärare
efter väl vitsordad tjänst under 10 år, samt
föreslår, att 2/3 af ålderstillägget tages af
statsmedel och YS af kommunalmedel.
Visby domkapitel tillstyrker likaledes ett
andra ålderstillägg efter 10 års oförvitlig
tjänstgöring åt ordinarie lärare och lärarinnor.
Hektor Jakobsson har inom domkapitlet
uttalat en afvikande mening i så måtto, att
enär »på alla områden mannens arbete bör
betalas högre än kvinnans» han för sin del
velat tillstyrka ålderstillägget endast för
ordinarie lärare, på det att stat och kommun
ej måtte vållas onödigt stora utgifter.
Stockholms folkskolor.
Lärjungeantalet vid hufvudstadens folkskolor utgör för
närvarande:
Dagliga
Aftonskolan: skolan: Summa:
Katarina............... 4,727 415 5,142
Adolf Fredrik......... 3,904 301 4,205
Maria.................. 3,690 318 4,008
Östermalm ............ 3,183 300 3,483
Kungsholmen......... 2,965 243 3,208
Jakobs och Johannis 2,923 194 3,117
Klara.................. 1,455 61 1,516
Nikolai.................. 1,018 37 1,055
Djurgården............ 252______- 252
Summa 24,117 1,869 25,986
För barnens undervisning äro anställda
635 lärare och lärarinnor i läs- och
skrif-ämnena (däraf 111 ordinarie lärare, 408
ordinarie lärarinnor samt 116 extra ordinarie
eller vikarier), vidare 4 lärare i manlig slöjd
(utom de, som tillika undervisa i läsämnen),
18 lärarinnor i handarbete samt 12 lärare
och lärarinnor i sång, teckning och
bokhål-leri, hvadan alltså hela lärarepersonalen
uppgår till ett antal af 669.
- Vid Stockholms folkskolor äro f. n.
ledigannonserade 28 ordinarie platser,
nämligen 2 läraretjänster på 1.800 kr. och 2
dito på 1,400 kr., 8 lärarinnebefattningar på
1,400 kr. och 16 dito på 1,100 kr.
Platserna sökas före den 9 december. En
annons i dagens nummer lämnar närmare
upplysningar om hvad som är att iakttaga
vid platsernas sökande.
Vikarien måste kunna undervisa i
folkskolans alla ämnen, eljest riskerar
man att ej få’ statsbidrag. Härå har under
förra månaden meddelats ett prejudikat.
Skolrådet i Össjö församling sökte hos
länsstyrelsen i Kristianstads län att af
allmänna medel utbekomma bidrag till aflöning
under 79 dagar af år 1896 af en vikarie
för ordinarie folkskolläraren P. Landgren,
hvilken under nämda tid varit tjänstledig
på grund af sjukdom. Länsstyrelsen
resolverade den 27 sistl. juli,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0592.html
