Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (773.) 21 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
SVENSK LÄRARETIDNING
N:c 43
om protest, inlägga gensaga och mera dylikt
i en synnerligen indignerad ton, är
fullständigt malplaceradt.
I det följande talar insändaren om det skäl,
hvarpå omdömet grundas (under diskussionen
anfördes flera skäl), och framställer i
sammanhang härmed två märkliga frågor:
hvarför jag yrkat frågans (den första) utsändande,
och hvarför jag deltagit i ett jakande svar å
densamma. Det är icke sant, att jag yrkat
dess utsändande. Det är centralstyrelsens
flertal, som gent emot mitt uppskofsyrkande
beslutat utsändandet. Att jag inom den krets
jag tillhör understödt ett jakande svar, är
endast en ren konsekvens af den af mig ofta
framhållna meningen, att ärendet bör utredas.
Ett motsatt förfarande från min sida hade
varit fullkomligt meningslöst. Det jakande
svaret innebär ju blott en önskan, märk väl
ej ett beslut, om ett eget tidningsorgan och
beredande af möjlighet till utredning. Jag
anser nämligen, att äfven för ett slutligt
afslag å en så viktig fråga fordras det
utredning. Och om en undersökning ådagalägger
förslagets ©utförbarhet, är jag den förste att
yrka afslag. Ingen af oss lärer vilja inleda
S. A. F. uti äfventyrligheter.
Kommer så »insändarens» sista stycke.
Grunden och upphofvet till detta synes mig
dock något öfverraskande. Uti hos tidningens
redaktion befintligt manuskript står ined
tydlig handstil skrifvet, att jag ursprungligen
(den 5 januari) »yrkat dess (tidningsfrågans)
uppskjutande, och längre fram, att den borde
under detta år erhålla blott en förberedande
behandling’». Men i tidningen heter det:
- - »yrkat dess uppskjutande till längre fram,
och att den borde under detta år erhålla blott
en förberedande behandling». Genom
förflyttningen af ordet »och» och tillägget af ordet
»till» ser det ut, som om jag samtidigt gjort
dessa båda yrkanden.* Läsaren finner både
af mitt nu till sin rätta lydelse återförda
yttrande och af insändarens lämnade upplysning,
att så icke varit fallet. Då emellertid
insändaren anför, att jag först den o januari yttrat
min afvikande mening, får jag till
förekommande af missförstånd nämna, att först då
förekom ärendet till afgörande och först då
kunde formellt en afvikande mening uttalas.
Den tidigare behandlingen afsåg, som man
lätt finner, ärendets beredande till föredragning.
Det är ju ingenting ovanligt, att olika
åsikter finnas och uttalas; men mindre vanligt
torde det väl vara, att den, som djärfves
uttala en afvikande mening, därför skall
schavotteras nära nog som en förbrytare och
underkastas offentligt förhör.
Meningsskiljaktigheten gäller för öfrigt blott sättet för
frågans behandling. Men det må nu gälla
stora eller små meningsbrytningar, så äger
man ingalunda rättighet att hvarken i referat
eller »insändare» genom stympningar och
undanskymmande af väsentliga delar eller
genom stilistiska konstgrepp gifva en talares
ord en annan mening, än den de afse att
återgifva, och såmedelst söka hålla vid makt en
från början uppkonstruerad och fullständigt
oriktig tolkning. Därpå vinnes åtminstone
ingenting för den sak, om hvilkens utgång vi
nog alla önska, att den skall blifva den bästa
och för S. A. F. lyckligaste.
Till insändaren från sydligaste Sverige
beder jag få hemställa, att han vid
genomläsningen af det ofvan anförda ville i
tillämpliga delar anse det vara skrifvet äfven för
sin räkning.
* I det hos redaktionen befintliga
manuskriptet finnes intet komma efter
»uppskjutande». Korrekturläsaren funderade en stund
på uttrycket: »yrkat dess uppskjutande och
längre fram». Men som han i hastigheten ej
fann någon mening häri, antog han, att ett
rent skriffel förelåg, hvarför han i
korrekturet utbytte »och» mot »till». Ändringen har
ju ej varit af någon egentlig betydelse för
den fortsatta polemiken. ’Hed. anm.
De ii till mig ställda »öppna frågan» är jag
lika villig som skyldig att besvara, men denna
skyldighet inträder dock först, sedan
insän-darne afkastat anonymitetens mask och öppet
framträdt.
Stockholm den 19 oktober 1896.
Högaktningsfullt
J. J. Dalström.
På redaktionens bord ligga ytterligare icke
mindre än fem insända artiklar i
tidningsfrågan - alla gående ut på att försvara
centralstyrelsens ståndpunkt. Vi hemställa emellertid
till de ärade insändarne, om de icke finna
lämpligast att återtaga artiklarna - eller
åtminstone inskränka sig till korta repliker.
Sedan nu frågan är så godt som slutbehandlad
i kretsarna, kan en fortsatt diskussion i
tidningen ju ej leda till något resultat. Vi tro
oss kunna säga, att flertalet medlemmar af
karen icke önska en fortsatt polemik om
denna fråga - helst »striden» nu på
senaste tiden icke kommit att gälla själfva
saken utan formen.
I stället för en fortsatt ofruktbar polemik
är ju bättre, att de, som ej äro belåtna med
Svensk Läraretidning, eller som tro, att
utgifvandet af ett skolblad i vårt lilla land är
detsamma som att »skara guld med täljknifvar»,
uppsätta en ny skoltidning och därmed praktiskt
visa, huru de tänkt sig saken ordnad.
Utlandet.
Skollagsfrågan i Danmark. Vid
folketingets sammanträde deri 17 d:s anmälde hr
Christensen-Stadil jämte flera medlemmar af
vänsterreformpartiet ett folkskolelagförslag af
lika lydelse med det, som i fjor framlades af
folketingets gemensamma utskott.
För lärarepersonalen vid Londons
folkskolor hafva stadsfullmäktige därstädes
anordnat flera serier föreläsningar. De hållas
på lördagarna (skolorna äro ej då i verksamhet)
af framstående professorer och äro afgiftsfria.
JULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
lämnar genom dagens B-nummer en liten
föreställning örn sitt blifvande utseende för
innevarande år.
Småttingarna hafva redan börjat undra,
huru »Tomten» i år skall té sig. Deras
nyfikenhet i detta afseende kan nu blifva
stillad. Men däremot få de dröja till
närmare jul att göra bekantskap med
»Tomtens» vackra och roliga sagor,
»Julbocksleken» m. fi. rariteter.
Skäl är emellertid att tala oin för deni,
att om de vilja hafva den vackra,
konstnärligt utförda och alltid originella
Jultomten, böra de göra sina beställningar med
det snaraste, ty eljest riskera de att blifva
utan, såsom det under de senaste åren händt
så många tusen skolbarn.
Liksom i fjor åtföljes Jultomten af
Tuni-meliten, en jultidning för smått folk,
hvarjämte en särskild Praktupplaga, omfattande
båda tidningarna, äfven i år utgifves.
.;.
Jultomten bibehåller sitt i förhållande till
utstyrseln exempellöst låga pris. De olika
upplagorna kosta alltså fortfarande:
<"- mhÄx3
Jultomten (16 sidor)..-....... 25 öre 20 öre
Tummeliten (8 sidor) ___ 15 )) 12 »
Jultomten, Praktupplagan
(24 sidor med 66
illustrationer samt särskildt om
slag).........__________ 50 » 40 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
