- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
625

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (774.) 28 oktober 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 44

SVENSK LÄRARETIDNING.

625

Skolkalender för läsåret 1896-1897.
Anteckningsbok till tjänst för lärare vid högre
och lägre läroverk. Sthm, P. A. Norstedt
och söners förlag. Inb. l kr. - Kalendern
är uppställd enligt anordningarna vid de
allmänna läroverken men är som
anteckningsbok användbar äfven vid folkskolan. Prydlig
och praktisk.

Nytt i bokhandeln.

Föreläsningar i teoretisk pedagogik af Gabriel
Compayré. Öfversatt af Oia Bergström.
(Pedagogiskt bibliotek II.) Lund. 3 kr.

Religion och kyrka af Carl Rhodin,
folkskollärare. Göteborg, N. P. Pehrsson (i komm.).
3 kr.

Viktor Rydbergs skrifter. 8:e-10:e haft. ä
50 öre.

Karl och Sigismund af Carl Blink. Haft.
21 o. 22 (slutet) ä 25 öre,

Lifvet på landet. En berättelse af Fritz
Reuter. Sthm, Albert Bonnier. Haft. 17 o.
18 ä 25 öre/

Napoleon, skildrad af H. C. Bering Liisberg.
Bemyndigad svensk upplaga. Sthm,
Fahlcrantz & C:o. l:a o. 2;a haft, ä 65 öre.

Kampen för och emot negerslafveriet af Cecilia
Bååth-Holmberg. Sthm, Fahlcrantz & C:o,
Haft. 1. 65 öre.

Handbokför köpmän af Carl Fliesberg. Sthm,
Fahlcrantz & C:o. l-.a haft. 50 öre.

Läsning för hemmet. Valda skrifter utgifna
af Elisabet Kjellberg och Natanael Beskov.
Haft. 4 o. 5.

Vid hemmets härd. Läsning vid
frids-stunder i familjekretsen af C. A. Svensson. Sthm,
Bohlin & C:o. l:a haft. 35 öre.

Den heliga skrifts länder och orter af Fr. A.
Strauss och O. Strauss. Haft. 10-12 ä 25 öre.

Medborgarens bok af Gustaf A. Aldén.
Godtköpsupplaga. Haft. 15 o. 16 ä 25 öre.

Rothschilds handbok för köpmän,
handelsbokhållare och kontorister. Sthm, Looström & C:o.
l:a haft. 60 öre.

Skepp, som förgås i stormen. Berättelse af
Matilda Roos. Sthm, Albert Bonnier. 2 kr.

Vor Ungdom. 5-.e haft. - Verdandi. 4:e
haft. - Nordisk tidskrift. 5:e haft. -
Slöjdundervisningsblad från Nääs. N:r 7. - Fylgia.
N:r 6. - För Svenska hem. 111. familjetidskrift.
N:r 30. -. Djurvännernas tidning. N:r 9.

Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Lindesberg: Till skolrådet gjordes en
hemställan, att de lärare och lärarinnor, som så
önskade, skulle under den varma årstiden få
läsa endast om förmiddagarna, och att
småskolornas sommarferie, som förut varit endast
14 dagar, måtte utsträckas till en månad.
Äfven hemställdes, att skolrådet måtte taga
i allvarligt öfvervägande behofvet af fortsatt
undervisning för alla från folkskolan
utgångna barn. Det ansågs önskligt, att de frågor,
som lärarekåren ville hafva fram å dessa
möten, förbereddes inom Lindes
lärareförening.

SöderalajGffb.: Lärarepersonalen uttalade den
önskan, att intagning i småskolan måtte ske
vid höstterminens början det år barnet fyller

7 år och ej som nu vid vårterminens början.
Den hårda väderleken under denna sistnämda
tid hade till följd, att en stor del barn
började skolan först vid 8 års ålder. I
sammanhang härmed föreslogs, att examen skulle
hållas vid vårterminens slut och ej som
hittills vid jul. F. Erikssons bibliska historia
ansågs allt för svårfattlig, och önskade man
i stället få använda Steinrnetz’ eller
Norlén-Lundgrens läroböcker i nämda ämne.

V. Vingåker, Södm.: Vid sammanträdet den

8 d:s behandlades frågan om repetitionskur-

sernas ersättande med egentlig
fortsättningsskola. Förslaget blef af ekonomiska skäl för
närvarande af styrkt, huru behjärtansvärdt
man än ansåg det vara. För att göra
repetitionskurserna mera gagneliga beslöts, att de
skola pågå i en följd af fem veckor, hvilka
skola förläggas till början af året, då äfven
fjärde klassen af den egentliga folkskolan
kallas att deltaga.

FRIA

Slutord i tidningsfrågan.

Då med innevarande månads utgång
tidningsfrågan skall vara slutbehandlad i
kretsarna, finna vi det i sin ordning, att äfven
i denna tidnings spalter frågan då är
slutdiskuterad. För att möjliggöra detta hafva
vi utvidgat föreliggande nummer - det sista
för månaden - och återgifva här nedan på en
gång alla de återstående uppsatser i ämnet,
som kunna göra anspråk på att blifva
offentliggjorda. Åtskilliga artiklar, som gå ut
på att försvara centralstyrelsen, hafva vi
ansett oss kanna uraktlåta att införa, och i
ett par uppsatser hafva vi tillåtit oss
strykningar för att ej indraga nya stridsfrågor
i diskussionen, hvaremot motionärens och
hr Stenbergs artiklar oaf kortade införas.

Sedan nu motionären haft ordet tre gånger,
hr Fridtjuv Berg likaledes tre gånger samt
hrr J. J. Dalström, O. Stenberg och ett
par andra insändare hvardera två gånger,
nödgas vi förklara frågan slutdebatterad i
denna tidnings spalter (dock att korta svar
å de interpellationer, som i dag framställas,
naturligtvis mottagas för nästa nummer -
icke senare).

Och därmed gifva vi ordet åt insändarnc
i den ordning, de anmält sig.

Hr Redaktör!

Då Eder tidnings läsare nu torde fått en
tillräcklig försmak af det ifrågasatta
föreningsorganets »diskussionsafdelning», skulle jag
helst velat afsluta mitt lilla försvarskrig, om
ej ett par insändare i dagens nummer direkt
uppfordrat mig till ännu ett svaromål.

Först några ord till min ärade kamrat inom
centralstyrelsen.

1. Körande sitt slutliga votum med
afseende på första frågan yttrar han nu: »Det
är icke sant, att jag yrkat dess utsändande.»
I årsskriften (s. 86 stycket 3 rad 5-10) yttrar
han dock, att han ansett sig böra yrka
inhämtande af kretsarnas mening i första och femte
frågorna. Månne han i uttrycken »yrkat»
och »utsändande» inlägger en annan mening
än i uttrycken »ansett mig böra yrka» och
»inhämtande af kretsarnas mening» ?

2. Med anledning af min protest mot hans
förklaring, att han »ej satte det ringaste värde
på landsortskretsarnas uttalanden, enär dessa
ej hvilade på moget omdöme», framställer hr
D. följande fråga: »mot hvad är det min ärade
motståndare protesterar?» Svar: naturligtvis
mot den linderskattning af landsortskretsarnas
omdömesförmåga, hvarom förklaringen vittnar
- en underskattning, hvilken jag finner så
mycket mera olämplig, som den kommer från
en centralstyrelseledamot, och så mycket mera
obefogad, som talaren icke anförde
landsortskretsarnas uttalanden fullständigt och i
sammanhang med deras motiveringar utan
refererade dem ytterst knapphändigt eller (för att
använda hans eget uttryckssätt) med
»stympningar och undanskymmande af väsentliga
delar».

Med tillfredsställelse finner jag, att den af
mig (i n:r 42) meddelade lydelsen af hr D:s

förklaring nu på sätt och vis af honom
accepteras, att det omdöme, som föranledde min
protest, alltså icke var det förut (i n:r 41 s.
584 spalt 2 rad 4-9) af honom angifna, samt
att den uppfattning jag från början erhållit af
hans ord till punkt och pricka
öfverensstämmer med den han nu närmare utvecklat.

3. Tvärt emot min förmodan visar sig af
hr D:s senaste framställning, att han ansett
en komrnittéutredning behöflig för nekande
svar å första frågan men obehöflig för
ja-kande. Mig förefaller detta eget. Är en
dylik utredning nödvändig endast med
afseende på företagets utförbarhet, så är ett nej
gifvetvis lika beaktansvärdt som ett ja; är
den åter nödvändig äfven rned -afseende på
dess önsklighet, så är ett ja gifvetvis lika
värdelöst som ett nej, och svaret borde då hafva
gjorts helt och hållet beroende af
»utredningens» resultat.

4. Hr D:s åsikt, att »en afvikande mening»
i organfrågan »formellt» kunnat uttalas först
den 5 januari 1896, kan jag för rnin del icke
biträda. Om det t. ex. förhållit sig så, att
han haft något att invända mot vår så
bittert klandrade skrifvelse af den l
november 1895, då hade det helt visst såväl formellt
som reellt varit icke allenast hans rätt utan
äfven hans plikt att öppet och frimodigt
därom uttala sin afvikande mening. Om, säger
jag, ty jag vet ju mycket väl. att hr D. både
till innehåll och form i allo gillat denna såsom
ett >ovärdigt hån» utmålade skrifvelse.

5. Med anledning af det upprepade talet
om »brådska», om afgörande »i en
handvändning», om svårigheten att besvara de tre
frågorna i andra punkten och de sex frågorna
i den tredje o. s. v. ber jag få påpeka,

att hr D. totalt råkat förbise
centralstyrelsens uttalande i årsskriften öfverst på s. 85,
då han nederst på samma sida ordar om
»centralstyrelsens beslut att redan under
innevarande år utsända och till afgörande (!)
i hela dess omfattning framlägga den af hr
Otto Carlssons motion föranledda frågan»,

att de kretsar, mot hvilka hr D. vände
sig, icke besvarat och icke behöft besvara
någon af de nio frågorna i punkterna 2 och
3, samt att för öfriga kretsar punkt 2 icke
kräfver mer än ett svar och punkt 3 icke mer
än ett eller på sin höjd två (se årsskriften
s. 85),

att motionen offentliggjordes in extenso
redan den 25 september föregående år (se
Svensk Läraretidning 1895 n:r 39),

att hr Carlsson för utvecklandet och
försvarandet af sitt förslag erhöll så stort
utrymme som ingen föregående motionär och
så rundlig tid, att årsskriftens utgifvande på
grund häraf blef väsentligen fördröjdt,

att hr D. själf den 15 april 1896
förklarat, att kretsarna erhållit »tillräckligt
material för bedömande och uppfattning af
motionens innebörd och syftemål» (se årsskriften
s, 74 stycket 2 rad 2-4), samt

att flera stadskretsar ansett sig i stånd att
med ännu kortare beredelsetid »bilda sig en
grundad åsikt»,i den viktiga frågan om de
större städernas skolväsende, hvilken dock i sig
innesluter en hel mängd spörsmål^ af hvilka snart
sagdt hvart och ett är ojämförligt svårare att
bedöma än den i själfva verket mycket enkla
tidningsmotionen.

Hvad det under sådana förhållanden kan
finnas för skäl att i onödan under åratal
vilja hålla »organfrågan-» sväfvande., har jag
aldrig kunnat fatta.

Jag är något oviss, huruvida det kan vara
mig, som hr Stenberg i samma n:r hedrar med
titeln »tidningens främste medarbetare» samt
beskyller för att hafva »i mycket
genomskinlig afsikt sökt slå mynt af ur sitt rätta
sammanhang lösryckta, ofta stympade eller på
annat sätt mindre korrekta uttryck*. Är det
verkligen mig, som dessa höfligheter gälla, så
ber jag få svara följande.

1. I n:r 41 refererade en ärad insändare
i något ofullständig och isolerad form ett af
mig fälldt yttrande. Utan att på ringaste sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free