Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (776.) 11 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652
SVENSK LÄRAEETIDNING.
N:r 46
sen än äfven af kammarkollegium genom laga
kraftvunnet utslag, lämnades de af A.
härutinnan nu anförda enahanda besvären utan
vidare afseende af kollegium;
men enär vidkommande besvären i öfrigt
k. kungörelsen den ö oktober 1891 angående
förändrad lydelse af l § i k. kungörelsen den 20
jan. 1882 om aflöning åt lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor uttryckligen
föreskref-ve, att vid folkskola anställd ordinarie lärare
eller lärarinna, som i denna egenskap
oförvitli-gen tjänstgjort under 5 år, skulle för 8 månaders
undervisning af i skolåldern varande barn i
årlig lön erhålla minst 700 kr,, samt A. i
öfverensstämmelse härmed desto hellre måste
anses berättigad att fr. o. m. år 1892 komma
i åtnjutande af sådan förhöjd lön, som Kilanda
församling ostridigt fr. o. m. sistnämda år till
folkskollärarnes pensionsinrättning betalt
pen-sionsafgift för A. efter en till 700 kr.
beräknad årlig lön;
alltså och då församlingen vid sådant
förhållande ock varit skyldig tillhandahålla A.
sistnämda lönebelopp, ehvad fullt statsbidrag
därtill erhållits eller icke, funne
kammarkollegium skäligt att, med ändring af
länsstyrelsens resolution i denna del, i så måtto bifalla
A:s därutinnan förda talan, att han
förklarades berättigad att af Kilanda församling för
hvartdera af åren 1892 och 1893 genast
utbekomma resterande lön till belopp af 66 kr.
67 öre jämte 5 procent ränta å dessa belopp
från slutet af det år, hvarunder lönen bort
utgå, tills betalning skedde.
Församlingen sökte häri ändring, i
sammanhang hvarmed församlingen anhållit, att
k. m:t täcktes låta af statsmedel till
ersättning åt A. utanordna 66 kr. 67 öre för
hvart och ett af åren 1890-93.
K. m:t har den 23 sistl. oktober ej
funnit skäl att i kammarköllegii öfverklagade
utslag göra ändring eller att till den
underdåniga ansökningen lämna bifall.
Det andra ålderstilläggret.
I denna fråga hafva under senaste
veckan ytterligare några uttalanden
afgifvits af myndigheterna.
Länsstyrelsen i Vänersborg yttrar följande:
Det torde icke vara tvifvel underkastadt,
att lärare och lärarinnor vid folkskolorna på
landet i förhållande till deras arbete och de
ständigt ökade anspråk, som å dem ställas
såväl i fråga om kunskaper som
undervisningsduglighet, äro svagt aflönade, och
följden häraf är ofta, att undervisningen
kommer att lida, då läraren för att kunna
försörja sig och sin familj nödgas söka en
verksamhet utom skolan, som mången gång
kanske beröfvar skolan den tid, som däråt borde
.ägnas, och i allt fall vållar likgiltighet för
undervisningen.
Eders k. m:ts befhde anser sig alltså äga
fullt skäl att i underdånighet hemställa, det
lärare och lärarinna vid folkskola, som i
denna egenskap oförvitligt tjänstgjort under
tio år, och hvars lön enligt nu gällande
lagbestämmelser uppgår till 700 kr. i kontant
lön,, må komma i åtnjutande af ett andra
ålderstillägg af 100 kr., däraf V8 tillslutes af
kommunen och % lämnas såsom statsbidrag.
Länsstyrelsen i Kristianstad tillstyrker, i
likhet med hvad samtliga
folkskoleinspektörer och de flesta skolråden i länet gjort,
att ordinarie lärare vid folkskola må efter
10 års oförvitlig tjänstgöring tilldelas ett
andra ålderstillägg å 100 kr.
Länsstyrelsen i Göteborg anser, att ett
andra ålderstillägg bör utgå åt såväl
folkskollärare som folkskollärarinnor.
Länsstyrelsen i Karlstad tillstyrker ett
andra ålderstillägg under följande uttalande:
Länsstyrelsen anser i likhet med länets
folkskol einspektörer, hvilkas yttrande infordrats,
att nu gällande aflöningsför manér för
folkskollärarne i allmänhet visat sig väl knappa,
synnerligast för landsbygdens lärarepersonal,
hvarför en löneförhöjning i form af ett andra
ålderstillägg anses vara af omständigheterna
påkallad.
Då härvid emellertid erinrats, att en dylik
förmån icke borde tillkomma samtliga
ordinarie lärare utan i hvarje särskildt fall göras
beroende af förhandenvarande förhållanden
samt att särskildt för lärarinnorna
aflöning-arna redan i allmänhet voro tillräckliga,
anmärker k. befhde häremot, att det lika litet
torde vara lämpligt att för ett nytt
ålders-tillägg fastslå andra villkor än de, hvilka äro
bestämda för det första, som att från
rättigheten att erhålla ett dylikt utesluta
lärarinnorna, hvilka ju hafva samma
kompetensvillkor och aflöningsförmåner i öfrigt som
lärarne.
I fråga om tiden, då det andra
ålderstill-lägget skulle kunna erhållas, anser k. befhde,
att detta borde inträda efter 10 års
oförvitlig tjänstgöring.
Körande förslaget att det andra
ålderstill-lägget skulle utgå helt och hållet af
statsmedel, anser sig k. befhde icke kunna tillstyrka,
att beträffande fördelningen mellan stat och
kommun af kostnaderna för folkskollärarnes
aflöning andra bestämmelser skulle gälla för
en del af den kontanta lönen än de, som äro
stadgade för öfriga delar af samma lön.
K. befhde anser sig därför böra förorda, att
ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola,
som i denna sin egenskap oförvitligen
tjänstgjort under minst 10 år, må utöfver de
aflöningsförmåner, som nu gälla, erhålla
ytterligare ett ålderstillägg, hvilket i likhet med
första ålderstillägget bör utgå med två
tredjedelar af statsmedel och en tredjedel af
skoldistriktets medel.
Strängnäs domkapitel har efter infordradt
utlåtande af vederbörande
folkskoleinspektörer tillstyrkt »att ordinarie lärare och
lärarinna vid folkskolan måtte efter tio års
oförvitlig tjänstgöring komma i åtnjutande
af ett andra ålderstillägg af 100 kronor,
för hvilket statsbidrag finge åtnjutas med
två tredjedelar».
Karlstads domkapitel tillstyrker
riksdagens skrifvelse i ämnet.
Hopsummering
af årets valprotokoll inom allmänna
folkskollärareföreningen kominer att äga rum
lördagen den 21 dennes, hvarom vi
velat erinra, enär ännu några protokoll
saknas. Redan nu kan med fullständig
visshet sägas, att samtliga afgående
centralstyrelseledamöter omvalts samt att hr
Hj. Boström i Sundsvall nyvalts som förste
suppleant. Hr Otto Bejbom har med
stor majoritet omvalts till revisor.
Två små Jultomtesånger
finnas återgifna delvis i dagens nummer^
så att de lärare och lärarinnor, som i
förväg vilja inöfva melodierna med
barnen, kunna blifva i tillfälle härtill. Vi
antaga, att såväl den hurtiga Vaktparaden
som ock Julbocksleken med de många
lustiga verserna skola komma att lifligt
sjungas af »det unga Sverige». Till
»Julbocksleken» lämnas i Jultomten nödiga
anvisningar (delvis illustrerade).
»Vaktparaden», komponerad af prins Eriks
lärarinna, skall nog blifva lika omtyckt
i koja som den redan är i slott.
Ett ledsamt tidens tecken
är – skrifver Östergötlands Dagblad -
den animositel och fientlighet, som råda
mellan folkskolornas och de allmänna
läroverkens lärjungar.
Litet emellan hör man, huru gossar
öfver-fallits och - stundom ganska illa - slagits
af lärjungar tillhörande annan skola. Det är
visst icke blott folkskolans barn, som hafva
skuldenj de s. k. bättre barnen äro likadana.
Afund å ena sidan och högmod å den andra
äro grunderna till denna fientlighet; kitslig*
het och öknamn komma den att ofta bryta
ut. Det bör i sanning allvarligt besinnas af
hvarje fader, målsman och lärare, att hans
osvikliga plikt är att i barnasinnet inprägla
vänlighet mot jämnåriga af hvilken
samhällsklass de än må vara; eljest grundlägges ofta
i barndomen en ovilja samhällsklasserna
emellan, som då barnen uppvuxit, kan blifva af
ödesdiger art.
Jämte det vi instämma i den citerade
tidningens uttalande skulle vi för vår del
vilja framhålla, om ej det mest effektiva
botemedlet mot berörda missförhållande
vore en för alla samhällsklasser
gemensam barndomsskola, i hvilken
lärjungarna under samfäldt arbete och
gemensamma lekar lärde känna hvarandra som
kamrater, som barn af samma släkte?
Har man icke just genom att skilja de
olika samhällsklassernas barn från
hvarandra i en ålder, då detta skiljande icke
motiveras af olika bildningsbehof utan
endast af mer eller mindre fördomsfulla
hänsyn, utsått det sade, som nu bär den
onda frukt, hvaröfver man klagar?
Städernas utgifter för
folkskoleväsendet. Från de flesta af Sveriges
städer med öfver 5,000 invånare hafva vi
som vanlig samlat- uppgifter rörande
ufc-giftsstaterna för skolväsendet nästa år,
sådana dessa blifvit bestämda vid de nyligen
hållna kyrkostämmorna. Listan har
följande utseende:
Stockholm 1,188,225
Göteborg ...423,100*
Malmö_____ 307,581
Norrköping 230,053
Gäfle ......... 158,568
Helsingborg 127,101
Uppsala ...... 99,528
Örebro......... 82,873
Jönköping ... 82,704
Lund ......... 81,825
Sundsvall ... 80,511
Karlskrona... 72,735
Halmstad ... 69,755
Eskilstuna...- 68,528
Landskrona 62,833
Kristianstad 52,818
Linköping ... 50,996
Söderhamn... 49,663
Visby......... 46,304
Karlstad...... 43,320
Borås ......... 41,764
Kalmar ...... 40,470
Västerås____ 38,948
Falun......... 38,347
Ystad......... 36,639
Östersund ... 32,996
Luleå ......... 32,477
Nyköping ... 28,884
Hernösand... 28,685
Uddevalla ... 28,213
Växjö......... 27,685
Södertälje ... 26,638
Kristinehamn 26,302
Karlshamn... 20,500
Vänersborg 19,970
Sala............ 18,349
Västervik ... 17,373
Lidköping ... 16,327
Oskarshamn 13,012
Undervisningsmateriel för
fofkun-dervisningsanstalter. Af denna serie
illustrerade förteckningar öfver tillgänglig
undervisningsmateriel, utgifven af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, har nu tredje häftet
utkommit. Det utgör fjärde häftet af
förening-.ens årsskrift för innevarande år. På ett
*’.. Folkskolestyrelsen förslag; staten ännu ej
godkänd af stadsfullmäktige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
