- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
666

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (777.) 18 november 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

666

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 47

rnanträde härstädes sistlidna lördag.
Diskussionen inleddes genom ett längre föredrag
af lektor E. Bråte.

Talaren ingick i en kritik öfver
Interpunktionen i folkskolans läsebok och af den på
denna interpunktion grundade
skiljeteckensläran af seminarieadjunkten Klas Karlgren.

Interpunktionen har dels fonetisk, dels
logisk grund. Den förra vore den äldsta och
tjänade såsom stöd för välläsningen. Vid
den nu. brukliga Interpunktionen hafva båda
synpunkterna gjort sig gällande, dock har
vid den i folkskolans läsebok följda
Interpunktionen man mera än förr låtit den logiska
synpunkten vara den bestämmande.
Svårigheterna vid Interpunktionen hafva härigenom
blifvit flera och hafva föranledt den mängd
af regler, hr Karlgren gifvit i sin
skiljeteckenslära. En af nyheterna vid denna
kommatering är uteslutandet af komma vid
ad-jektivattributer. Sådana sammanställningar
som t. ex. »greniga horn», »åtsittande rock»,
»rymliga stall» betraktas som ett begrepp.
Men det har varit svårt att konsekvent
till-lämpa regeln. Så t. ex. i ordställningen: »en
lång svart peruk» finnes intet komma, men i
ordställningen: »en stor, lång röck» skall
sättas komma mellan de båda attributen.
»Förbiseende vid utarbetandet af en sådan bok
som folkskolans läsebok kan ej vara
anledningen härtill, utan måste det bero på
bristfällighet i regeln.» »Då ej vederbörande
kunnat följa regeln, lär ungdomen ej kunna göra
det.»

Interpunktionen bör, enligt talarens mening,
byggas på ordgrupper och följa fonetiska
grunder. För ordgrupper kan ej någon
bestämd definition gifvas, men så är äfven
förhållandet med satser. Dock kan man för
ordgrupp antaga den bestämningen, att den är
»ett språkligt uttryck för ett omdöme». Om
interpunktionen rättade sig efter pauserna
mellan ordgrupperna, komme den att blifva ett
stöd för välläsningen, hvilket ju bör sättas
eåsom mål.

Talaren gaf på dessa grunder några enkla
regler och visade, huru de i de flesta fall
kunde tillämpas.

Under den härpå följande diskussionen
yttrade sig utom inledaren trenne talare.

Lektor N. Linder betonade vikten af, att
interpunktionen blefve hjälp vid välläsning
och icke såsom nu blott vid satsanalys, men
fruktade tör, att vid den nödvändiga
uppställningen af regler den fonetiska grunden blefve
oklar. Ordgruppen är ej lätt att bestämma.
Interpunktionen hänger på satsläran; »utan
tillfredsställande satslära ingen
tillfredsställande interpunktion». Ofvanpå
interpunktions-läran borde finnas en välläsningslära. Talaren
hade ofta vid läsning måst påpeka, huru
komma på ett ställe borde ignoreras för att i
stället tänkas på ett annat. Hade äfven i
läseboken funnit mycken ojämnhet.

Hr E. Hammarlund ansåg det i folkskolans
läsebok tillämpade konimateringssystemet allt
för inveckladt och inkonsekvent för att
någonsin kunna komma att tillämpas vare sig i det
praktiska lifvet eller, i den allmänna
litteraturen. Men under sådana omständigheter
vore det ändamålslöst att i skolorna offra en
dyrbar tid åt detta ämne - en tid, som långt
bättre kunde användas till något, af hvilket
lärjungen kunde få praktisk nytta.

D:r O. Vinsloiv påpekade, huru mången
gång pauser böra göras, där komma ej kan
sättas, t. ex. efter subjektet i satsen eller
framför substantiv med flera attribut. Fann
liksom öfriga talare läsebokskommateringen
omöjlig att följa vid undervisningen i skolan.

Något beslut fattades ej.

Tjänsters tillsättning.

Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Älskog, Gotl.: E. H. Myren i
Mäs-terby.

- Till folkskollärare i Oskarshamn: A. F.
Liljegren i Döderhult (enhälligt).

- Till folkskollärare i Trelleborg: N.
Laurell i Hvellinge.

- Till folkskollärare i Risinge, Östg.: C.
E. Andersson i Hällestad (enhälligt).

- Till lärare vid Lemmeströ folkskola,
Gustaf, Mim.: N. Cronholm i Nan1 inge (enhälligt;
5 sökande).

- Till lärare vid N. Branteviks folkskola,
Simris, Krist.: N. Nelin i V. Skreflinge
(enhälligt).

- Till folkskollärare i Häfverö, Sthm: vik.
därstädes C. A. Nordin med 1,139 röster. (M.
P. Haltberg i Kydaholm erhöll 752 röster.)

- Till folkskoflärarinna i Öfver-Luleå, Nbtn:
Maria Grape i Haparanda.

- Till lärarinna vid Stafre folkskola,
Eäf-sund, Jmtl.: Matilda Kall i Edsvalla, Vrml.
(enhälligt).

- Till e. o. folkskollärarinna i Gäfle: vik.
därstädes Cecilia Lindgren.

- Till småskollärarinna i Skultuna, Ystm.:
Ida Larsson i Gunnilbo.

- Till småskollärarinna i Ratan, Jmtl.:
Agnes Hermansson. (4 sökande.)

Tre kvinnliga ledamöter har kyrkostämman
i Kungsbacka beslutat invälja i stadens
skolråd.

- Intet barn får lämna skolan utan
afgångsbetyg^ har skolrådet i Långsele, Vnrl.,
beslutat. En öfvergångstid af två år bestämdes.

- Till gode män för förmynderskap äro valda
folkskollärarne A. V. Vestman i Eyttern, N.
Nordlundh i Ilstorp och S. G. Johansson i
Bräkne-Hoby.

- Silfverbröllop firades den 5 d:s af
organisten och folkskolläraren N. T. Kjell bo in i
Häg-geby och hans maka, hvarvid från
församlingen öfverlämnades dyrbara gåfvor.

- Den pedagogiska tidskriften Verdandi,
utgifven af skolföreståndarinnan Anna Sandström
och bokförläggaren Lars Hökerberg, har för
år 1897 tillerkänts ett statsunderstöd af 1,000
kronor.

- För skolhusbyggnader har k. m :t tillåtit
Hemmesjö-Tegnaby församlingar, Kron., att
upptaga ett amorteringslån å 8,400 kr. och
Arjepluogs församling, Nbtn, ett dito å 12,000
kronor.

- Följande flaggdagar äro af skolrådet
bestämda för Långsele församlings skolor: 21 jan., 27
april, l och 12 maj, 6 och 24 juni, 4 och 6
nov., l dec., dagarna för inspektörens besök
samt för terminernas början och slut.

- En kurs i pedagogisk handaslöjd anordnas
på bekostnad af land stinget under instundande
januari månad i Gäfle. Kursen är afsedd att
bibringa lärarinnor färdighet i att sköta
klassundervisning i flickslöjd. Fröken Hulda
Lundins metod skall därvid tillämpas.

- Nit om slöjden visar Steneby församling
på Dal. Där finnes nämligen ej mindre än
9 slöjdskolor för gossar och 3 för flickor,
hvarjämte beslut om inrättandet af en fjärde
kvinnlig slöjdskola är fattadt på senaste
kyrkostämman.

- Föredrag om tobaksmissbruket har
föreningen »Bort med tobaken» erhållit tillstånd att
under inseende af förste läraren anordna i
Kungsholms församlings folkskolor härstädes.
Föreningen ämnar söka tillstånd för
hållandet af dylika föredrag i alla hufvudstadens
folkskolor.

- Nytt skolhus invigdes i Månsarp den 2
d:s med ett innehållsrikt tal om
barnuppfostran af kyrkoherden S. Ekström. Förlidet
år nedbrann det gamla skolhuset. Detta har
nu ersatts af en tidsenlig skolbyggnad med
två lärosalar. Särskild bostadsbyggnad har i
skolans närhet uppförts åt lärarepersonalen.

- Föräldramöte hölls den 8 d:s i Säter.
Mötet, som var talrikt besökt, var anordnadt
af folkskolläraren därstädes fil. stud. E. P.
Vräng. Denne höll ett manande föredrag om
hemmets andel i barnets uppfostran till det
goda. »Det bästa kapital, man kan gifva
barnen, är en god uppfostran.»

– För undervisning i skogssådd och
skogsplantering har Göteborgs och Bohus läns
landstings, förvaltningsutskott såsom premier åt
folkskollärare och lärarinnor bestämt 870 kr.
för nästa år.

- Från molekylernas värld blir ämnet för ett
föredrag, som professor S. Arrhenius håller
till förmån för pedagogiska lärokursen
härstädes i Vetenskapsakademiens hörsal
fredagen den 27 november kl. 7 e. m. Biljetter
å l kr. vid ingången.

- Stora förbättringar i sitt folkskoleväsen har
Fränsta församling i Medelpad beslutat vid
senaste kyrkostämma. Folkskolan vid
Torpshammar skall blifva fast från och med nästa
års början, och en ny flyttande folkskola skall
inrättas, hvarjämte ett nytt skolhus skall
uppföras vid Fränsta och vid tvänne äldre
skolhus göras tillbyggnader.

- Väddö folkhögskola besöktes tisdagen i förra
veckan af statsminister Boström, civilministern
von Krusenstjerna och landshöfding Isberg
samt öfverstelöjtnant Cederborg, hvilka gjorde
sig noga underrättade om allt hvad skolan
angick och uttalade sin belåtenhet med
densamma. Landshöfding Isberg visade sig
synnerligt intresserad af skolans verksamhet.

- Minderåriga försäljare ha jämte sina
föräldrar under senaste tiden till stort antal
varit inkallade för polisdomstolen, emedan
pojkarne varit ute efter kl. 8 e. m. och till
försäljning utbjudit cigarrer och kramvaror. De
inkallade föräldrarna ha i allmänhet ådömts 5
kr. böter i hvarje mål, hvarjämte de erhållit
varning och ålagts att hafva tillsyn öfver
barnen, så att de ej vistas ute nattetid.

- Gustaf Adolfs-dagen högtidlighölls i Kalmar
af ungdomen från alla de olika skolorna. Vid
middagstiden tågade lärare och elever vid det
allmänna läroverket ut till slottet, där
fosterländska sånger sjöngos. Vid
lärarinneseminariet firades dagen med en enkel fest, vid
hvilken bl. a. upplästes en minnessång öfver
Gustaf Adolf. Äfven i folkskolan firades
dagen med sång och läsning af valda stycken.

- Folkskollärarinnorna i Göteborg hade begärt
löneförhöjning. Folkskolestyrelsen har
förklarat ansökningen icke böra för närvarande
föranleda till någon styrelsens åtgärd, så
mycket mer som en k. proposition om ett andra
lönetillägg för lärare och lärarinnor vid
folkskolan väntas. Däremot har styrelsen
beslutat minska deras tjänstgöringsskyldighet från
hittills varande 32 till 30 timmar i veckan
utom för de lärarinnor, som äfven undervisa
i handarbete.

- Slopad slöjdundervisning och stängd
fortsättningsskola är den föga glädjande underrättelse,
som från Sillerud meddelas. I två af denna
församlings skolor har sedan flera år slöjd
för gossar varit införd, men på senaste
kyrkostämman afslogs skolrådets framställning om
skolornas fortsättande, detta »på grand af
personlig ovilja mot de båda lärarne, som
hittills undervisat i slöjd och i lön härför
åtnjutit statsbidrag». Vid samma tillfälle blef
församlingens fortsättningsskola indragen,
meddelas till Nya Verml.-tidn.

- En Gustaf Adolfsfest i ett lappmarkskapell

hölls den 6 d:s. Glommersträsks kapell
strålade då af ljus, var smyckadt med
granris-guirlander och i koret syntes hjältekonungens
porträtt, omgifvet af en flaggdekoration.
Öfver 500 personer voro samlade. Sedan festen
inledts med marschen : > Stormningen af Wurtz
-burg», höll slöjdinspektören C. Gavuzzi
föredrag öfver ämnet: »Det folk, som hedrar sina
minnen, hedrar sig själft.» Sånger af sjöngos
såväl af skolbarnen som af Glommersträsks
sångförening, hvarefter folkskolläraren J. Carly
skildrade »Gustaf Adolf som tankefrihetens
och upplysningens kämpe». Öfre Norrland
hade särskildt Gustaf Adolf att tacka för
sin andliga utveckling, ty han var
anläg-garen af den första lappskolan i Piteå, och
från denna skola och sedermera Skytteanska
skolan torde lappmarkernas
undervisningsanstalter så småningom utgått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free