Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52 (782.) 23 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄKARETIDNING.
739
Ett skolkök i hufvudstaden.
(Till illustrationen å första sidan.)
I förra numret meddelade vi bilden af
fru Sofi Nilsson, den nitiska främjarinnan
af skolköksidén. För att gifva våra läsare
i landsorten en liten föreställning om,
huru ett skolkök i hufvudstaden tager sig
ut, återgifva vi å första sidan i dagens
nummer en bild från ett dylikt skolkök.
Vi hafva valt ett af de i ett äldre skolhus senast
inredda, nämligen Storkyrkoförsamlingens
skolkök, Svartmangatan 22, för att visa, att
ett skolkök kan praktiskt och
ändamålsenligt inredas, utan att man behöfver
afvakta tidpunkten för byggandet af nytt
skolhus.
#
För att bereda möjlighet att på fullt
ändamålsenligt sätt ordna undervisningen i
matlagning för flickorna i
Storkyrkoförsamlingens folkskola inreddes detta kök i
början af innevarande år, och arbetet i
detsamma tog sin början i midten af
nästlidna september.
I det 9 meter långa och något öfver 5
meter breda rummet äro fyra fristående
spisar ställda parvis nära midten på golfvet,
under det ett par sådana hafva sin plats
invid den inre långväggen. Vid hvar och
en af fem af dessa spisar har under den
gångna terminen mat lagats åt 10 barn,
medan den sjette spisen varit förbehållen
åt det hushåll, som bildats af flickorna
själfva.
Samtidigt hafva för hvarje dag 18 flickor
undervisats i matlagning och 3 flickor hafva
arbetet vid hvarje spis. För hvarje sålunda
arbetande grupp finnes ett arbetsbord, en
vedlår, ett skåp för kökskärl m. m. dylikt,
under det porslinet åter har sin plats i
skåp uti den bredvid köket belägna matsalen,
som är af alldeles samma storlek som köket.
Innanför matsalen finnes bostad för
kökets föreståndarinna.
Det längst fram till vänster å vår bild
synliga skafferiet är gemensamt för alla
hushållen. Midt emot å andra kortsidan,
hvilken ej är synlig å bilden, befinner sig
väggtafla för uppskrifning af matsedeln för
dagen och framför denna en kateder.
Till sittplatser användas både i köket
och matsalen pallar, och samtliga dessa,
uppgående till ett antal af 70, hafva af
gossarne förfärdigats i slöjdskolan.
Golfvet i både kök och matsal är
be-lagdt med korkmatta, emedan trägolf skulle
kraft för mycket arbete med skurning, för
att flickorna skulle kunnat medhinna
detsamma bredvid matlagningen. Det bör
nämligen besinnas, att flickorna deltaga i
undervisningen i folkskolan till kl. 10 på dagen.
Under tiden därefter till kl. l skall maten
lagas färdig åt 70 personer. Servering och
diskning få ej gärna upptaga längre tid, än
att flickorna kunna vara färdiga att gå hem
senast kl. 3.
Af de i våra kök så vanliga »imkuporna»
ser man intet spår. Längst till höger uppe
vid taket finnes utsugningsventilen eller det
eljest s. k. imspjället. Frisk luft införes
genom tvänne vid taket belägna plåttrum-
mor, af hvilka den ena är synlig här. Den
inströmmande luften slappes alltså fri öfver
de invid väggen stående spisarna,
hvarigenom å ena sidan hettan här minskas och
å andra sidan drag undvikes. Att öppna
fönster under arbetets gång är gifvetvis ej
tillåtet, emedan barnen då lätt kunde
utsättas för förkylning.
Den här antända anordningen med
ventilation enligt förste läraren d;r Sv.
Nilssons system har visat sig så ändamålsenlig,
att man aldrig behöft öppna fönstren för att
hålla luften frisk och temperaturen inom
måttliga gränser, så vida det ej varit varmt
ute.
Från spisarna synas inga rökrör utgå,
detta beror därpå, att alla rökgångarna äro
förlagda under golfvet, där d@ leda till en
gemensam skorsten.
Framför denna å en mellan spisarna
varande järnplatta står en järnställning,
hvilken användes att ftälla bakplåtarna på,
under det brödet jäser.
Köket i sin helhet ser inbjudande ut
och kan säkerligen i mer än ett afseende
tjäna som mönster för andra kök, vare sig
dessa inredas för familjebruk eller för
undervisning.
’£
Klara församlings nya skolkök är inredt
efter samma grunder som det nu beskrifna
och har likaledes visat sig särdeles
ändamålsenligt.
Skolköket är beläget i f. d.
elementarskolans hus vid Klara kyrkogård.
Församlingen upplät förliden vår lokalen samt
beviljade ett anslag af 1,200 kronor till dess
inredning. Arbetet härmed verkställdes
under sommaren, så att skolköket innevarande
termin kunnat vara i full verksamhet.
Under denna tid hafva 108 flickor ur
folkskolans högre afdelningar där erhållit
handledning och öfning i hushållsgöromål:
matlagning, bakning, servering, diskning,
städning o. s. v.
Beträffande matlagningen har man sökt
lära dem att med iakttagande af nödig
sparsamhet och klok uträkning tillreda en
på samma gång närande och välsmakande
hvardagskost.
Flickorna hafva varit fördelade i sex
grupper, hvilka skött sysslorna i skolköket
hvar sin dag i veckan. Under arbetet där
är gruppen delad i fyra »hushåll» med 4
ä 5 flickor i hvartdera. Hvarje sådant
hushåll har sin särskilda spis samt sitt
särskilda arbetsbord och skåp med uppsättning
af kokkärl, porslin m. m. och arbetar
själfständigt för sig.
Den mat, som tillagas i skolköket,
användes till middagsmåltid åt flickorna och
barnen i arbetsstugan samt till kvällsmål
åt dessa senare. Under terminen hafva
sålunda utdelats närmare 3,000 middagsmål
samt 1,700 kvällsmål. Medelkostnaden för
de förra har uppgått till mellan 8 och 9
öre och för de senare till ungefär 4 öre.
De af barnen i arbetsstugan, som så kunnat,
hafva till hvarje middagsmål erlagt ett
bidrag af 5 öre. För undervisningen betala
flickorna en terminsafgift af l krona.
Såväl Storkyrkoförsamlingens som Klara
skolkök hafva under höstterminen studerats
af ett stort antal lärare, lärarinnor,
skolrådsledamöter m. fl. från skilda trakter af
vårt land samt äfven från utlandet. Ingen för
uppfostran intresserad har gärna försummat
att vid ett besök i hufvudstaden titta in i
något af dessa skolkök; och alla hafva
varit välkomna.
v ensk [-Läraretidning-]
{+Lärare-
tidning+}
utsänder år 1897 sin
? årgång.
program, pris, utgifningstider och
utstyrsel förblifva
oförändrade.
Öfver 700 stora kvartsidor
för det billiga priset af
3 Kr. 50
prenumerera på närmaste
postanstalt
. fore julafton ..*..
så får jNfi tidningen genast på
nyåret och slipper vänta
på ?dra skolnyheter.
FÖR DAGEN.
Kritik och reform.
4.
Med anledning af vår senaste artikel
under ofvanstående rubrik hafva vi från
d:r Hjalmar Öhrvall mottagit följande
skrifvelse, hvilken vi med nöje meddela
våra läsare:
Redaktionen af Svensk Läraretidning.
I det jag uttrycker min tacksamhet för
Edert välvilliga omnämnande af mitt
föredrag i föreningen Verdandi om Reformer
i undervisningen, anhåller j äg härmed få
be-riktiga ett par missförstånd i detsamma,
hvilka tydligen bero därpå, att referatet i
Uppsala Nya Tidning var ganska
ofullständigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
