Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 53 (A) (783.) 30 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 53 (A)
STOCKHOLM, 3O DECEMBER 1896
15:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare; EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. Allm. tel. 6OOO.
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
lärarinna och filantrop.
Ki julen är barnens högtid. Få äro väl de hem - huru arma de
(SJP1 ock eljest må vara - som ej då hafva åtminstone några
glädjeämnen att bjuda de unga. Till de bästa och varaktigaste af
’dt88tfA*!ijU4^^ l>Änjidouiditt^ratnr,
som just vid julen har sin frodigaste växttid.
Länge har denna litteratur varit för fattigmans barn såsom
en tillstängd och af spärrad lustgård. Under de senaste åren har
förhållandet blifvit ett annat. I_____________________________
alla de nordiska landen utkomma
nu hvarje jul illustrerade
barntidningar, afsedda för den stora
massan% JBarnadiktens och
barnakonstens bästa alster äro icke
längre ett privilegium for det
släkte, som växer upp i
bemedlade hem.
Hvem är det, som i första
hand har äran af denna
förändring? Det är den kvinna,
hvars bild Svensk Läraretidning
i dag bringar - den finska
folkskollärarinnan fröken Alli Trygg.
Redan 1888 utgaf hon i sitt
hemland en liten jultidning för
folkets barn. Den bar namnet
»Julhälsning» och rönte ett varmt
mottagande. Uppmuntrad häraf
föresatte sig utgifvarinnan att få
sin idé förverkligad äfven i de
öfriga nordiska landen. För detta
ändamål företog hon flera resor
till Sverige, Norge och Danmark.
Trots många svårigheter dref hon
ock omsider sin vilja igenom.
Här i Stockholm vände hon
sig till flera förläggare, men alla
ansågo saken outförbar. Slutligen
lyckades hon genom intensiv
bearbetning förmå denna tidnings
utgifvare - som under flera år
haft planer på en barntidning -
ALLI TRYGG.
att till julen 1891 våga försöket med en dylik tidning. Den svenske
utgifvaren lämpade fröken Tryggs idé efter svenska förhållanden,
valde som format det för Svensk Läraretidning gamla välkända
och gaf tidningen så småningom en allt igenom svensk prägel med
text ocli illustrationer uteslutande dir svenska fel**iiare oéfi^ Monsijöärér.
Alli Tryggs mening var ursprungligen, att alla de
skahdina-viska jultidningarna skulle haft samma namn, Julhälsning (Julehil-
sen), men den svenske utgifvaren
fann detta opraktiskt såsom
ledande till förväxlingar, hvadan
han valde det nu för barnen så
kära namnet Jultomten.
Såsom mycket vågadt ansågs
verkligen det år 1891 gjorda
försöket : den ekonomiska risken var
stor, erfarenheten ingen. Men idén
visade sig riktig. Barnen jublade,
pressen tog nykomlingen under
armarna, och Jultomten har på
några år vuxit sig så stark, att
den nu snart sagdt ingår i
barnens lifsbehof.
På liknande sätt har Alli
Trygg lyckats att genomdrifva
utgifvandet af jultidningar för barn
äfven i Kristiania och
Köpenhamn, på båda ställena med
titeln »Julehilsen».
Då en lycklig idé blifvit med
framgång förverkligad, händer det
vanligen, att den gamla historien
om Kolumbusägget förnyas. Det,
som förut ingen tordes taga
befattning med, vilja nu alla kasta
sig öfver. I Norge synes
»Julehilsen» hafva fått gå framåt utan
slitningar och strid, men i
Danmark har konkurrensen blifvit så
mördande, att den person, som
där öfvertog realiserandet af Alli
Tryggs plan, under åtskilliga år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
