- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
17

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r

SVENSK LÄRARETIDNING,

17

hvartill bidroge det nära samband, hvaruti
skriföfningar, teckning, slöjd, modellering
m. m. enligt den herbartska
koncentreringsprincipen sattes till den öfriga
undervisningen och hvarigenom den för vår
undervisning vanliga intellektualismen undvekes. Allt
berodde på förmågan hos undervisaren.
Äfven de bästa metodiska föreskrifter kunna
gifva dåliga resultat, när de tillämpas af
en dålig eller ovan lärare eller lärarinna.

D:r Lagerstedt framhöll liksom den
föregående talaren, hurusom man genom
praktiska tillämpningsöfningar väcker
lärjungarnas s j älf verksamhet och intresse.

Rektor L. Linrotk instämde med rektor
Waern och påpekade betydelsen af, att
lärarne icke klafbindas af en bestämd metod
utan fostras så, att de kunna själfva
utbilda sig sin egen individuella metod.

Utdela profnummer af Suensh
Läraretidning! Fås gratis och
porto f ritt.

FÖR DAGEN.

Hur står det till med våra
skolträdgårdar?

Härom får man en liten aning vid
genomläsningen af den nyss från trycket
utkomna, af ecklesiastikdepartementet
utgifna berättelsen om folkskolorna för år
1894.

Primäruppgifterna om
skolträdgårdarna hafva länge förefallit departementet
mindre pålitliga. Så har det t. ex. om
icke mindre än 183 skolträdgårdar
upplysts, att de ej ännu vore så ordnade,
att de kunde för undervisningen
användas, hvadan dessa nu vid uppgifternas
bearbetande måst uteslutas. I andra fall
hafva om ytvidden lämnats uppgifter,
sorn rent af äro komiska i all sin
ohjälplighet. Så anför departementet, att ett
skoldistrikt uppgifvit två skolträdgårdar
med så liten ytvidd som 0,33
kvadratmeter hvardera - »ej ens dubbla
storleken af det pappersark, hvarpå
uppgifterna afgåfvos»! Och när så svar af
vederbörande afgafs på
anmärkningsskrif-velsen, uppgafs den verkliga storleken
vara - för den ena 240 och föf den
andra 2,777 kvadratmeter! Med tanken
på dylika och andra anförda fall säger
departementet rent ut, att äfven ganska
många af de öfriga ytviddsuppgifterna
torde vara oriktiga, oftast för små, men
någon gång kanske för stora.

Emellertid har det osäkra materialets
bearbetande lämnat som resultat, att i
landet skulle finnas skolträdgårdar

af intill 100 kv.-meters storlek......... 171

» 101- 500 » » ......... 794

)) 501-1,000 » »......." 483

» 1,001-5,000 » » ......... 524

» öfver 5,000 » » ......... 29

Summa 2,001

Fråga vi nu, huru denna summa är

fördelad på de olika länen, tager
Malmöhus län af helt naturliga skäl
brorslotten med icke mindre än 261 och
däribland 7 med högsta ytvidden. Närmast
följa Skaraborgs med 160, Kristianstads
med 159, Östergötlands med 140,
Älfsborgs med 129, Södermanlands med 120,
Jönköpings med 103 och Västmanlands
med 100. Gifvetvis äro Norrlandslänen
sämst lottade: Västernorrlands har dock
19 - mot 40 i »Sveriges trädgård»
Blekinge, som står Norrland närmast -
Västerbottens 10, Norrbottens 7, men
Jämtlands län endast 3, en af minsta
och två af näst minsta ytvidden. Ingen
af högsta ytvidden finnes i Norrland.

Men utom dessa 2,001 till ytvidden
närmare bestämda hafva 45
skolträdgårdar anmälts i primäruppgifterna utan
angifven storlek, och om 183 har det -
såsom ofvan nämdt är -upplysts, att de
ej äro ordnade. I 97 fall har det
uppgifvits, att planteringslandet är gemensamt
för barnens undervisning och lärarens
behof. Summan 2,046 understiger med
114 det antal, som uppgafs år 1884,
men departementet anser minskningen
mera skenbar än verklig, beroende på
att de förr mera lättvindiga uppgifterna
nu nogare granskats.

*



I hvad mån äro nu dessa
skolträdgårdar tillräckliga för det med dem
afsedda ändamålet? spörjer så
departementet och kommer efter en längre,
intressant utredning till ett mycket nedslående
svar.

Det framhålles, att en normal
skolträdgård bör för att kunna innehålla
trädskola, köksväxter och skolpark (med
fruktträd och bärbuskar) innefatta minst
2,300 kvadratmeter. Inför detta kraf
stå sig de flesta uppgifna
skolträdgårdarna ytterst slätt, då de äro långt under
minimum. Ja, den minsta är blott fyra
kvadratmeter. Också har den blott
användts till sättning af sticklingar, liksom
många endast utgöras al trädskola, till
och med blott för barrträd. Där
jordlandet är afsedt dels för lärarens odling
i af jordfrukter, dels till undervisning, torde
j det förra ändamålet hafva blifvit
tillgo-I dosedt på det senares bekostnad. På
flera ställen synes undervisningen endast
försiggå efter bok, både där skolträdgård
och endast för läraren afsedt jordland
finnes, ja, vid en del skolor tycks ingen
undervisning i ämnet äga rum, fast
jord-land af ena eller andra slaget finnes
anslaget. Och dock är det så illa ställdt,
att flertalet folkskolor alldeles sakna
skolträdgårdar : de förra utgöra j u 4,670, de
senare 2,046! Också visar en tabell, att
undervisning i trädgårdsskötsel och
trädplantering under 1894 meddelats blott i
1,845 fasta, 128 flyttande folkskolor, 18
fasta mindre, 2 flyttande mindre
folkskolor och l fast småskola, summa 1,994
af rikets skolor, hvilka samtliga utgöra
ej mindre än 11,018 eller, om man
från-räknar de flyttande småskolorna, af
hvilka ingen lämnat dylik undervisning, 9,397
eller, om hänsyn tages blott till fasta

folkskolor, endast till 52 %. Och de
lärjungar, som deltagit i undervisningen,
uppgå till endast 80,676 af de 650,507
barn, som under året gått i skolor, där
i ämnet lämnats undervisning. Af dessa
80,676 komma på Malmöhus län 10,424,
Skaraborgs 7,854 och Kristianstads 6,5 J3
o. s. v. samt på Jämtlands län 353 och
Norrbottens 139.

Departementet anser visserligen, att den
låga siffran »blott är ett s. k. minimital»
och beror på försumlighet i uppgifterna,
enär kolummen för
trädgårdsundervisningen lämnats tom från ej mindre än
477 af de 2,001 skolor, som hafva
skolträdgård, hvadan undervisningen vid 470
måste hafva varit rent teoretisk eller
försiggått i lärarens trädgård, Men i alla fall ser
det med vemod på resultatet, som det
anser härröra dels af många skoldistrikts
fattigdom, af föräldrarnas eller andras
likgiltighet eller afvoghet, af bristande
intresse eller förmåga hos läraren, af
bruket att vid ny skolas inrättande främst
se på markens prisbillighet och af det
förhållande, att barnens ferier infalla
under den tid, då skolträdgården kräfver
kanske de mesta och viktigaste arbetena,
som ej billigtvis kunna, åtminstone ej
utan skälig ersättning, påläggas läraren.

Denna svårighet skulle dock troligen
kunna öfvervinnas genom lämplig
fördelning af skolträdgårdens alster,
hvarigenom också föräldrarnas intresse för
saken skulle kunna lifvas.

Särskildt anmärkningsvärdt ter sig det
dystra resultatet, då det jämfores med den
vida yngre slöjdens raska utveckling.
Men också har denna rönt riklig
uppmuntran från staten, landstingen och
hushållningssällskapen, medan föga eller
intet från dessa håll gjorts för
trädgårdsundervisningen, oaktadt både dennas
ursprungliga anordnande och fortsatta
ändamålsenliga bedrifvande torde vara för
skoldistrikten ganska kännbart
betungande.

Lärarnes ferieresor

Under förra veckan har
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening ingått med en petition till k.
m:t angående lättare tillfällen
förlärare-kåren att genom resor lära känna vårt
land.

Eftev en redogörelse för den i ämnet
väckta motionen i första kammaren samt
för frågans behandling i kretsarna (se
denna tidning n:r 5 år 1895 ochn:r45
år 1896) yttrar centralstyrelsen:

På grund af den tydliga anvisning, som
ligger i det af riksdagens första kammare
fattade beslutet, ingick centralstyrelsen den
15 oktober 1896 till k. järnvägsstyrelsen med
vördsam anhållan, att den af motionären
yrkade förmånen måtte beviljas dem af vårt
lands lärare och lärarinnor, hvilka
undervisa i fäderneslandets geografi.

Denna framställning afslog k.
järnvägsstyrelsen i skrifvelse af den 28 november
1896 under förmälan, att den »icke äger be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free