- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
20

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 2

- Sitt silfverbröllop med skola och kyrka firade
folkskolläraren G. A. Jakobsson i Södra Vi
den 8 dennes. Fest var anordnad i skolsalen,
och omkring 100 personer utom 60 skolbarn
voro inbjudna. Kyrkoherden Eosenqvist
öfverlämnade under aftonens lopp ett dyrbart
fickur af Halda fabrikat till jubilaren som
gåfva från församlingen.

- En hedersgåfva, bestående af en dyrbar
förmakssoffa järnte^ bord m. m., erhöll.vid
senaste examen i Öskeviks folkskola läraren
därstädes Alfr. Regnström af barnens
föräldrar och forna elever. Pastor Törner anhöll
å gifvarnes vägnar att få öfverlämna gåfvan
som ett tack för mångårigt och
framgångsrikt arbete i skolans tjänst.

- Vid åkerbrukskolonien Hall få under 1897
eleverna enligt k. m:ts medgifvande utgöra
175, och må af fångvårdsanstalternas bespa- i
ringskassor till kolonien under samma år
utgå ett dagsbidrag af 50 öre för hvarje gosse
till ett antal af högst 175, som där blifvit till
vård och underhåll intagen på grund af
vederbörlig myndighets utslag eller anmälan.

- Ett vackert dryckeshorn öfverlämnades den
10 dennes till döf stum skoleföreståndaren J.
Blomkvist, Örebro, från några lärare vid Ramars
döfstumskola, hvilka i Örebro studerat
döfstumundervisningens metod och på detta sätt
ville hedra hr Blomkvist på hans 55:e
födelsedag. Hornet bär utom mottagarens monogram
följande inskription: »I taknemmelighed fra
Hamars skole for döve 1897.»

- En tung lott har en uti Mo socken,
Gestrikland, för bortåt 35 år sedan anställd
småskollärarinna fått pröfva, sedan hon efter 20
års arbete mot ringa lön på olika ställen i
byn blef utsliten och måste taga afsked. Först
flera år efter afskedstagandet fick hon
månat-ligen fem kronor, icke för egen räkning utan
för att därmed underhålla sin gamla mor,
och sedan denna gått hädan, nedsattes
bidraget till tre kronor i månaden. Och dock har
hon på sista tiden varit sjuk efter ett
slaganfall.

- Julfest anordnade sistlidna trettondag
»Prins Karls inrättning för fattiga barn» å
Galons hufvudgård, Stegsholm. Inrättningen,
som för 65 år sedan stiftades af J. O. Vallin,
har sedan dess till dugande medborgare
uppfostrat omkring 1,000 barn, uteslutande från
Stockholm, och har nu årligen 80
skydds-lingar. Vid festen närvoro 116 barn, som på
bästa sätt fägnades andeligen och lekamligen,
hvarefter läraren på platsen, A. Ingelström,
afslöt högtiden med tal och bön. Lärare och
lärarinnor voro därpå inbjudna till fest hos
sysslomannen T. Van genberg.

- En stor julfest för folkskolebarn hölls i
Karlstad den 8 dennes. Efter aftonbön i
domkyrkan samlades barnen - 700 till
antalet - å allmänna läroverkets stora säl,
därifrån de intågade i musiksalen, där de
undfägnades med hvarjehanda »godter». Sång
utfördes, och doktor Fristedt berättade en
intressant historia från sina resor i fjärran
länder, hvarefter teckningsläraren Dahl roade
barnen med muntra historier. Festen slöts
med enstämmig sång, sedan domprosten
Jakobsson å barnens vägnar tackat festens
anordnare.

- invigning af Östra Husby nya folkskola,
Östg., ägde rum den 29 sistlidna december
med stor högtidlighet och under stor
tillslutning. Invigningstal hölls af kyrkoherden,
lektor Neander, hymner och sånger afsjöngos af
en barnkör, folkskolläraren Carlborg
deklamerade och komminister Try bom höll ett
pedagogiskt föredrag. Vid middagen hos
skolläraren Carlbprg uttalade värden ett tack till
församlingen för den offervillighet denna visat
genom att uppföra ett verkligt folkskolepalats,
som med nutidens alla bekvämligheter så i
skolrummen som lärarens bostad betingat ett
pris af 30,000 kronor.

- En verklig jultomtefest firades
trettondagsafton å Skön viks sågverk, hvilket årligen enligt
gammal god sed anordnar barnfest i likhet
med de öfriga bolagen. I de väldiga salarna

uti det nya skolhuset, som strålade uti rik
elektrisk belysning med granar och flaggor,
svängde sig en skara på 300 barn i glädtig
dans. Därpå ordnades de i tvänne led och
in trädde själfva julbocken med sin fru,
hvarpå hela Hertzbergs allmänt omtyckta »Nu så
ha vi julen här» utfördes enligt anvisningen
i senaste »Jultomten». Sedan åkte den
gråskäggige jultomten själf in, dragen af små,
rödlufvade, grå tomtar och utdelade åt hvarje
barn ett ex. af »Jultomten». I uniform och
under hurtig sång upptågade därefter en trupp
soldater, som sjöngo den i »Jultomten»
intagna »Vi äro kungens vaktparad^. Efter
nya lekar och dansar bjödos barnen på
smörgåsar och gröt, fingo dela jultomtens
medförda godter och så afslöts en fest, som länge
skall för unga och gamla stråla som ett fagert
jul- och vinter minn e.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Centralstyrelsens årsmöte.

Den i förra numret påbörjade
sammanträngda redogörelsen för centralstyrelsens
årsmöte den 2-7 dennes fortsattes här
nedan. I följd af ärendenas mängd hinna vi
ej afsluta redogörelsen förrän tidigast i nästa
nummer.

Tidningsfrågan.

Detta ärende har, enligt till
centralstyrelsen insända protokoll, under förra året
förevarit inom icke mindre än 187 kretsar, af
hvilka dock 4 beslutat att icke göra något
uttalande i ämnet (Färentuna, Linköpings,
Vista och Ålmsortens), hvadan yttranden
föreligga från 183. Sekreteraren lämnade
följande redogörelse för protokollens
hufvudsakliga innehåll:

Af de 183 kretsarna har l yrkat inköp af
Svensk Läraretidning (Skinnskattebergs) och
2 uppsättande af nytt föreningsorgan
(Dala-Husby och Väster-Färnebo), hvarjämte
ytterligare 6 förklarat det vara önskvärdt, att
föreningen ägde en egen tidning (Stockholms,
Sydvästra Nerkes, Väringens, Västerås, Ystads
och Öljartraktens). Bland de 9 kretsar, som
uttalat denna mening, hafva 7 yrkat, att
ut-förbarheten af ifrågavarande önskan borde
göras till föremål för särskild utredning. En
dylik utredning, omfattande icke allenast
ut-förbarheten utan därjämte önskvärdheten,
har blifvit yrkad af 13 kretsar (Burs-Hemse,
Hedesunda, Kinda, Kullens, Mjölbyortens,
Njurunda, Oppunda, Skelderviks,,
Sköns-Alnö-Timrå Sydöstra Nerkes, Valbo, Valbo härads
och Ö. Gestriklands). Af samtliga 20
kretsar, som sålunda önskat ärendets ytterligare
utredande, hafva 2 icke yttrat sig om sättet
härför, medan 7 återremitterat frågan till
centralstyrelsen samt 11 uttryckligen
förklarat sig för utredningens verkställande genom
en kommitté. Bland sistnämda 11 kretsar
har l yrkat, att utredningskommittén skulle
tillsättas af länsombuden, medan 4 själfva
utsett denna kommitté, och 2 upprättat
förslag å de personer, åt hvilka den önskade
utredningsbestyret af centralstyrelsen
öfverlämnadt. De 4 kretsar, som själfva verkställt
valet af kommitté, hafva i densamma insatt
hrr Otto Carlsson, J. J. Dalström, K. O.
Sjölander och Alfr. Fridén (utsedda af alla 4
kretsarna) samt Alex. Jonsson (3 kretsar);
närmast i röstetal kom P. Lagerblad (l krets).
De båda kretsar, som upprättat förslag, hafva
förordat hrr J. J. Dalström, K. O. Sjölander,
O. Stenberg, C. J. Gardell och Alex. Jonsson.

Körande den ekonomiska grunden för den
.ifrågasatta föreningstidningen föreligga
yttranden från endast 2 af nu nämda kretsar,
det ena innehållande en förmodan, »att ett

sådant företag möjligen äfven kan lämna
föreningen ekonomisk vinst», det andra utta- ,
lande den åsikten, att föreningstidningens ’
existens borde »betryggas genom fasta
prenumeranter». Centralstyrelsens anhållan, att
de kretsar eller kretsmedlemmar, som hyste
sympatier för motionen, måtte lämna uppgift
på det antal exemplar eller de aktiebelopp,
för hvilka de tilläfventyrs kunde vara
hugade att teckna sig, har blifvit lämnad helt
och hållet utan afseende. Icke heller har
någon krets förklarat sig villig att för den
händelse en föreningstidning komme att
beslutas, till densamma afstå föreningens
kapitalbehållning eller för dess åvägabringande
åtaga sig höjd medlemsafgift. Lika litet
hafva några som ’helst antydningar blifvit
lämnade om de hufvudgrunder, på hvilka den af
dem önskade utredningskommittén skulle
bygga sitt förslag.

Sammanlagdt 8 af ifrågavarande kretsar
hafva förklarat sig instämma i hr Dalströms
»reservation»; 2 af dessa hafva åberopat
densamma som skäl för att icke göra något
uttalande i ärendet (Vista och Ahusortens), l
har därmed motiverat ett uttalande om
önskvärdheten af ett föreningsorgan samt ett
yrkande på utredning rörande utför bar het en,
och 5 hafva under anslutning yrkat en
utredning såväl rörande önskvärdheten som

möjligheten.

*



Återstående 161 kretsar hafva alla
besvarat den första af centralstyrelsen utsända
frågan nekande, hvadan öfriga i ärendet
framställda frågor af dem ansetts böra
förfalla.

Af 49 kretsar har afslaget blifvit lämriadt
utan motivering, men för de flesta af dessa
finnes i protokollsutdragen uttryckligen
an-gifvet, att beslutet varit »enhälligt» samt
inneburit ett »bestämdt», »kraftigt» eller
»obetingadt» nej.

I det vida öfvervägande antalet fall hafva
emellertid mer eller mindre utförliga
motiveringar för afslaget blifvit anförda.

Det allmännast anförda motivet är, att
något verkligt behof af en tidning, till
hvilken föreningen skulle vara ägare, icke under
nuvarande förhållanden föreligger. Detta
skäl har blifvit anfördt af sammanlagdt 96
kretsar. Af dessa hafva 10 nöjt sig med att
anföra det i dess allmännelighet, medan
däremot 86 uttryckligen tillkännagifvit, att de
funnit åstadkommandet af en egen
föreningstidning obehöfligt, enär Svensk Läraretidning
på ett efter deras mening fullt
tillfredsställande sätt förfäktar Sveriges allmänna
folkskollärareförenings intressen och sålunda
faktiskt tjänstgör såsom föreningens organ i den
utsträckning, som kretsarna för sin del finna
sådant vara önskligt och rådligt. Flera
kretsar hafva ännu starkare betonat detta motiv
genom tillfogande af den förklaringen, att en
egen föreningstidning enligt deras åsikt vore
obehöflig, så länge Svensk Läraretidning
redigerades i samma anda och bibehölle samma
vänliga förhållande till föreningen som
hittills. Af ett par kretsar har den
förvissningen blifvit uttalad, att om någon
förändring i Svensk Läraretidnings ledning skulle
framdeles ifrågakomma, centralstyrelsen då
skall vidtaga de åtgärder, som kunna
kräfvas för att föreningen alltid måtte hafva ett
lika godt tidningsorgan att tillgå som det,
hvilket under de nu gångna 15 åren stått
densamma till buds. Äfven i uttalandena från
öfriga kretsar, hvilka funnit förslaget icke af
behofvet påkalladt, torde, af sammanhanget
att döma, den tanken helt visst hafva legat
underförstådd, att om af någon anledning
Svensk Läraretidning i en framtid kunde
tänkas komma att ställa sig i ett mera
främmande, kyligt eller kanske t. o. m. fientligt
förhållande till Sveriges allmänna
folkskollärareförening, så blefve det för denna senare
rent af en nödvändighet att försäkra sig om
tillgång till ett organ, hvarigenom dess
intressen kunde bevakas - detta t. o. m. om
man för ändamålet skulle nödgas utsätta sig för
den ekonomiska risk och för de mångahanda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free