Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
21
olägenheter i öfrigt, som skulle vara
förknippade med föreningens uppträdande såsom
tidningsutgifvare.
Den ekonomiska risken har blifvit
framhållen af 53 kretsar, hvilka ansett, att det
projekterade tidningsföretaget i nämda
hänseende måste anses vara af en synnerligen
äfventyrlig beskaffenhet; föreningen ägde
nämligen ej resurser nog att vare sig inköpa
en bestående tidning eller uppsätta en ny,
och motionärens kalkyler, hvilka skulle
ådagalägga motsatsen, vore alldeles illusoriska.
Mot själfva beskaffenheten af den utaf
motionären föreslagna tidningen hafva 24
kretsar anmärkt, att dess ledning skulle
blifva allt för ©själfständig och hållningslös
för att den med tillräcklig enhet och kraft
skulle kunna främja föreningens och kårens
intressen. Särskildt har den »censur»,
hvilken - jämte den påräknade kolossala
vinsten - i främsta rummet karakteriserat
motionärens förslag, blifvit betecknad såsom
allt annat än välbetänkt; 34 kretsar hafva
uttalat den öfvertygelsen, att ett organ af
ifrågavarande beskaffenhet långt ifrån att
utgöra ett sammanhållningsband inom
föreningen snarare skulle blifva ett tvistefrö,
som med nödvändighet måste leda till
söndring och split samt förr, eller senare
måhända förorsaka föreningens upplösning.
*
Under frågans behandling hafva
framkommit en hel del uttalanden af förtroende eller
af klander. Sålunda hafva Svensk
Läraretidning och dess utgifvare fått mottaga öfver
hundrade (107) förtroendevota. Motionären
har erhållit gillande uttalanden från 2
kretsar, hvarjämte 6 yttrat sig välvilligt om
motionens syfte, medan däremot 8 uttalat sig
mer eller mindre klandrande om andan och
formen i hans förslag. Äfven om
centralstyrelsens sätt att behandla motionen hafva
åtskilliga omdömen blifvit afgifna: af 3
kretsar klandrande, af 4 gillande.
*
I samband med tidningsfrågan hafva 2
kretsar framställt förslag om förhållandet
mellan Svensk Läraretidning och Sveriges
allmänna folkskollärareförening, 2 kretsar om
utgifvande af en pedagogisk tidskrift samt l
krets om årsskriftens förvandling till
kvartalsskrift, hvarjämte 2 uttalat önskan om
sänkande af Svensk Läraretidnings pris.
Centralstyrelsen beslöt:
1) att en kortfattad redogörelse for
kretsarnas beslut i frågan skulle intagas i
årsskriften ;
2) att, enär de önskningar och förslag om
förhållandet mellan Svensk Läraretidning och
S. A. F., hvilka framställts af Askers- och
Karlskogakretsarna, nu i viss mån blifvit
förverkligade, sedan tidningen öfvertagits af
ett bolag, i hvilket föreningen vore delägare,
nämda förslag och önskningar ej skulle
föranleda till någon åtgärd;
3) att afvakta den af Nora-kretsen
beslutade motionen om uppsättande af en
pedagogisk tidskrift för hemmen och, sedan denna
motion inkommit, taga förslaget under
om-pröfning ;
4) att bordlägga Strof velstorpskretsens
förslag om årsskriftens förvandling till
kvartalsskrift ;
5) att till styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag remittera de af
Karlskoga- och Sr Vedbokretsarna
framställda önskningarna rörande tidningens
prenumerationspris ; samt
6) att det af sammanlagdt 20 kretsar
gjorda yrkandet om ytterligare utredning af
frågan ej skulle föranleda till någon åtgärd.
De större städernas folkskoleväsende.
Med anledning af uttalanden af kretsarna
i de större städerna hade en petition
öfverlämnats till k. m:t (återgifven i denna
tidning n:r 47 förra året). Ärendet skulle
därmed anses slutbehandladt från
centralstyrelsens sida.
Den fortsatta undervisningen.
Denna fråga gjordes fortfarande hvilande.
Materialbidrag till den svenska
folkundervisningens historia.
Under 1896 hade till centralstyrelsen
ingått följande sex bidrag:
1. Något om folkundervisningen i V.
Vingåker (från 1734).
2. Afskrifter af projekt, reglemente,
instruktion för scholsemästaren m. m. (Båda
insända af F. A. Frölén i V. Vingåker.)
3. Kort sammandrag af svenska
folkundervisningens historia. (Föredrag af
folkskolläraren M. Pettersson i Ambjörnarp.)
4. En kort historik öfver
folkskoleväsendets utveckling i Örebro. (Tryckt i 1895 års
berättelse om Örebro stads folkskolor.)
5. Skolförhållanden förr och nu inom
Tyss-linge församling. Föredrag vid förra
sommarens länsskolmöte i Örebro af
folkskolläraren P. A. Haegerström, Garphyttan.
(Intaget i mötets tryckta förhandlingar.)
6. Skolväsendet i Ullånger för 45 år sedan.
(Insändt af f. folkskolläraren därstädes J. M.
Sjölander.}
Centralstyrelsen beslöt, att de nu inkomna
bidragen skulle granskas i samband med
dem, som inkomma under 1897, samt att
insamlingsarbetet bör omfatta icke blott
Skolhistoriska minnen utan jämväl förteckningar
på källskrifter. Bidrageri insändas till hr
J. J. Dalström.
Kofodersfrågan,
Frökindskretsen behandlade vid sitt
som-marmöte följande af hr A. Gr. Stjernström
uppställda fråga: »Hvilken är kretsens
mening i den på dagordningen stående
kofodersfrågan?» Under diskussionen påpekades,
hurusom att döma af det öde
kofodersfrågan rönt vid upprepade tillfällen i
riksdagen näppeligen på länge torde vara att vänta
en lösning i den riktning, hvarät de senare
årens riksdagsmotioner i ämnet sträfvat.
Då emellertid den nuvarande oegentligheten,
att kofodret af församlingen kan ersättas
med penningar till ett belopp, hvars
storlek beror på ortens markegångspris å en
viss mängd spannmål, gör sig för
lärarepersonalen alltmer kännbar i samma mån som
spannmålen, en handelsvara i
världsmarknaden, alltjämt sjunker i pris, under det att
priset å hö och halm, det hufvudsakligaste
i ett kofoder, i följd af
mejerihandtering-ens stora uppsving på de senare åren
befinner sig i ett oafbrutet stigande, beslöt
kretsen att hos centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening anhålla, att
frågan om önskvärdheten af kofoderslösens
beräknande efter markegångspriset å en viss
mängd hö, halm och kraftfoder i stället för
efter markegångspriset å en viss mängd
spannmål måtte utsändas till kretsarna i
S. A. F., så att dessa blefve i tillfälle afgifva
sitt yttrande i frågan.
Att uppsätta skrifvelse härom till
centralstyrelsen och därvid närmare angifva de
synpunkter, som i öfverläggningen antydts,
uppdrog mötet åt hrr A. Gr. Stjernström i
Öra och Gerh. A. Lundgren i Jäla samt
fröken Emilia Nordqvist i Eriksberg, och
skulle den ifrågavarande skrifvelsen genom
ordförandens försorg insändas till
centralstyrelsen.
Skrifvelsen i fråga är af följande lydelse:
Då undertecknade gå att på grund af
erhållet uppdrag affatta den af Frökindskretsen
beslutade skrifvelsen till centralstyrelsen
rörande kofodersfrågans utsändande till
kretsarna, antaga vi som en gifven förutsättning,
att landet rundt såväl inom som utom
lärarekåren en reform önskas. Vi anse det
därför öfverflödigt att uppehålla oss vid
behofvet af ändrade stadganden i kofodersfrågan
eller vid de många talande skälen därför.
Ty såväl det ena som det andra, d. v. s.
behofvet af reform och skälen för reform, äro
af flera tecken att döma djupt kända och
lifligt erkända.
Vi vilja därför nu hufvudsakligast fästa
uppmärksamhet vid en andra fråga, nämligen
den: i hvilken riktning skall reformen gå,
eller efter hvilka grunder bör kofodret
utgöras? Att det rörande denna fråga råder stor
meningsskiljaktighet har vid flera tillfällen
otvetydigt framgått. Ur denna
meningsskiljaktighet har också framgått såsom följd, att
de förslag om förändring till ett bättre, som
framkommit, ej vunnit erkännande inom
riksdagen. Likaså har en stor del af lärarekåren
icke med sympati omfattat de framställda
förslagen. Häraf framgår, att kofodersfrågan
icke ännu är tillräckligt utredd.
Frågan om grunderna för kofodrets
framtida utgående behöfver därför komma under
debatt, hvarigenom lärarekårens åsikter och
önskningar därvidlag kunna klargöras och
framhållas.
Att genom denna debatt slutlig enighet
skulle uppnås våga vi hoppas. Den skulle
åtminstone hafva det goda med sig, att den
visade, huruvida det vore möjligt att finna
ett förslag för kofodrets utgående, bakom
hvilket hela kåren kunde stå såsom en man.
Och enär Frökindskretsen insåg fördelen för
att icke säga nödvändigheten af, att frågan
kom under diskussion å läraremöten, beslöts
enhälligt att insända den till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Då Frökindskretsen härmed till
centralstyrelsen insänder ofvannämda fråga och
anhåller, att den snarast möjligt förelägges
kretsarna, vill den dock icke bestämdt föreskrifna
tiden eller formen för frågans framläggande
för kretsarna. Dock ha vi med afseende på
tiden tänkt oss, att den första är den bästa.
Det torde utan tvifvel vara lämpligast att
ordna det så, att frågan icke kommer att
behandlas af kretsarna samtidigt med att den
föreligger i riksdagen. Att under en sådan
tid behandla frågan inom kretsarna vore
opassande och skadligt och själfva
behandlingen vore ändamålslös. Därför anse vi det
mycket lämpligt och högeligen af nöden, att
frågan redan nästa år utsändes. Då kunde
lärarekåren under mellantiden, medan
lönefrågan i riksdagen hvilar, rådgöra och komma
till enighet, och en fastare ståndpunkt vara
intagen, då frågan i riksdagen återkommer.
Beträffande den form, under hvilken
frågan bör framläggas, hafva vi tänkt oss, att den
bör vara sådan, att den så att säga inbjuder
till omröstning i följande punkter:
1) Ar ändring i nuvarande stadganden
angående kofodret önskvärd?
2) Önskar kåren kofodret fixeradt till 100
kronor på villkor motionärerna vid senaste
riksdag framlagt och under förutsättning
tillika, att skoldistrikten hafva skyldighet
att bygga och underhålla fähus och
foderlada?
3) Önskar kåren, i det fall att kofodret
lämnas in natura, att ett bestämdt parti
hö-, halm- och kraftfoder jämte erforderligt
sommarbete lämnas, och att foderpartiet
med hänsyn till såväl kvantitet som kvalité
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0025.html
