Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
hållit sådana lärarebefattningar, hvarom här
är fråga, utbyta nämligen
lärareverksamheten mot andra sysselsättningar. I
synnerhet under de första tio tjänsteåren torde
ett dylikt ombyte af verksamhet äga rum.
Under sådant förhållande synes det mig
icke förenadt med klok hushållning att
medgifva rätt till ålderstillägg redan efter fem
år. Man bör, förekommer det mig, i den
längre tjänstgöringen hafva åtminstone något
större garanti för att den, som erhåller
ålderstillägg, kommer att fortfarande ägna sina
krafter åt skolans tjänst.
#
Föreslaget har ock blifvit, att biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolan
äfvensom lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolan skulle få större lön än lärare och
lärarinnor vid småskolan. Såsom skäl
härför har blifvit anfördt, att af de två första
grupperna af lärare fordrades mera arbete
och större skicklighet än af småskolans
lärarepersonal. Hittills hafva alla extra
ordinarie folkskollärare, liksom ock alla
ordinarie lärare vid folkskolan varit
berättigade till samma i lag stadgade minimilön,
oberoende af beskaffenheten utaf den
befattning, de innehaft. Så har samma
minimilön varit stadgad för läraren i den flyttande
folkskolan som för läraren i den fasta; och
läraren i folkskolan på landsbygden har haft
samma lagstadgade minimilön som
folkskolläraren i staden. Likaledes har lika stor
minimilön varit stadgad för alla lärare, som
aflagt småskollärareexamen, vare sig att de
varit anställda vid småskola, vid mindre
folkskola eller som biträdande lärare vid
folkskola. Samma grundsats torde äfven
hädanefter böra tillämpas. Då samma
behörighet kräfves af läraren vid småskolan
och af läraren vid mindre folkskolan, torde
således lika stor minimilön böra i lag
bestämmas för båda dessa grupper af lärare,
och detta så mycket hellre, som det är att
befara, att man genom att stadga större löner
för läraren i mindre folkskolan än för
läraren i småskolan mången gång skulle göra
mindre folkskolan, som endast vid
undantagsförhållanden får upprättas, och som har
en mer provisorisk karaktär, fastare än
önskligt och behöfligt vore. Vill ett
skoldistrikt genom större löneförmåner, än lag
stadgar, söka förskaffa sig eller kvarhålla
mera framstående lärare vid sina mindre
folkskolor, torde detta fortfarande som
hittills böra vara skoldistriktets ensak.
*
Åsikten att i lag borde stadgas, att
biträdande lärare och lärarinna vid folkskola,
hvilka aflagt folkskollärareexamen, borde
äga rätt att uppbära den för folkskollärare
bestämda minimilönen, kan jag ej biträda,
då ett dylikt stadgande synes mig alldeles
öfverflödigt. Mycket undantagsvis torde
nämligen förekomma, att en examinerad
folkskollärare anställes som biträdande lärare vid
folkskola. Då den tid, som åtgår för att
kunna taga folkskollärareexamen, är så lång,
det arbete, som därpå måste nedläggas, så
allvarligt, och de kostnader, som beredeisen
till denna examen medför, sä stora, att den,
som aflagt godkänd folkskollärareexamen,
med all rätt kan, när han anställes vid folk
skola i egenskap af extra lärare, göra
anspråk på alla de löneförmåner, lag
tillförsäkrar folkskolläraren som extra ordinarie
lärare, i det fall att skoldistriktet till hans
aflönande vill hafva bidrag af allmänna
medel, torde icke ett skolråd i allmänhet kunna
förmå en dugande sådan att mottaga en
anställning, som ej tillförsäkrar honom
åtminstone de förmåner, hvartill en extra
ordinarie lärare är berättigad.
Jag kan ej heller förorda den meningen,
att biträdande lärare och lärarinna vid
folkskola äfvensom lärare och lärarinna vid
mindre folkskola, hvilka genomgått en tvåårig
seminariekurs, böra vara berättigade till större
minimilön än de, som genomgått endast en
ettårig. För att bereda tillfälle åt dem,
som vilja ingå i skolans tjänst, att förskaffa
sig den behörighet, hvarom här är fråga,
hafva nämligen på några orter anordnats
seminarier med ettårig lärokurs, på andra
dylika läroanstalter, beräknade att genomgås
på ett och ett halft år, och på andra
ändtligen tvååriga läroverk med samma uppgift.
Men detta förhållande torde ej vara
tillräcklig grund för bestämmande af olika
löner för de ifrågavarande lärarne, allt
eftersom de genomgått en läroanstalt med
kortare eller längre lärotid. Äfven i detta fall
torde vid bestämmande af lönebeloppen de
stadgade behörighetsfordringarna böra vara
afgörande. Då dessa äro desamma antingen
de inhämtats i läroanstalt med ettårig
lärokurs eller i läroanstalt ined längre lärotid,
torde lärarne böra erhålla lika stor
minimilön, vare sig att de genomgått ettårigt eller
tvåårigt läroverk, och detta så mycket hellre,
som, enligt hvad erfarenheten vitsordat, den
föreskrifna lärokursen kan på fullt
tillfredsställande sätt inhämtas i ettårig läroanstalt,
om denna får mottaga jämförelsevis väl
förberedda elever, och om den för öfrigt
arbetar under gynnsamma förhållanden.
*
Med dem, som anse, att oexaminerad
lärares minimilön bör bestämmas till 250 kr.
med rätt för vederbörande att efter tia års
tjänstgöring erhålla 300 kr., kan jag blott
så tillvida förena mig, att jag anser, att
minimilönen bör bestämmas till 250 kr.
Däremot anser jag mig icke kunna förorda, att
ifrågavarande lärare jämväl får rätt till
ålderstillägg. Det förekommer mig nämligen,
som om den oexaminerade läraren i
förhållande till den examinerade finge en fullt
afpassad löneförbättring, om han utom 250
kronor i årlig lön erhölle bostad jämte
vedbrand eller ersättning därför. Vill man
komma därhän, att endast examinerade
lärare anställas vid småskolan och mindre
folkskolan, bör man göra skillnaden mellan
de oexaminerade och examinerade lärarnes
löner så stor, att däruti ligger en maning
för dem, som vilja ingå i skolans tjänst,
att underkasta sig de omkostnader och det
arbete, som kräfvas för att vinna den
behörighet, som berättigar till erhållande af
den högre lönen.
Ej heller kan jag förena mig med dem,
som förmena, att vid tiden för den nya
löneregleringen redan anställde lärare, hvilkas
lön icke uppgingo till 250 kr., skulle komma
i åtnjutande af dels lön till belopp af 300
kr,, dels ock ålderstillägg och de
naturaförmåner, hvarom riksdagens skrifvelse
handlar, därest nämde lärare företedde bevis af
vederbörande folkskoleinspektör om
duglighet jämförlig med deras, hvilka aflagt prof
enligt nådiga kungörelsen den 5 juni 1885.
Det synes nämligen vara hvarken rättvist
eller billigt j att de, som icke behöft
vidkännas de kostnader och det arbete, som
förvärfvandet af föreskrifven behörighet
medför, skulle erhålla samma löneförmåner som
de, hvilka för nämda ändamål fått uppoffra
både tid, krafter och penningar. Om de
oexaminerade lärare, som blifvit anställda
före tiden för den nya löneregleringens
inträdande i kraft, kunna, därigenom att
vederbörande inspektor intygar, att de med
hänsyn till duglighet äro jämförliga med dem,
som fore anställningen vid skolan aflagt
föreskrifna behörighetsprof, blifva berättigade till
samma löneförmåner som dessa senare, så
fordrar dessutom följdriktigheten, att
oexaminerade lärare, som anställas, sedan den
nya löneregleringen begynt tillämpas, få
samma förmån. Men genom ett dylikt
stadgande skulle man, såsom förut framhållits,
motverka sträfvandet att komma därhän, att
endast examinerade lärare behöfva anställas
vid skolorna.
Jag anser mig ej heller kunna tillstyrka
införandet af en sådan föreskrift, att
oexaminerade lärare få användas endast i det fall,
och så länge det styrkts, att examinerade
ej kunna erhållas, ty förutom det, att det
i ett visst fall kan vara svårt att afgöra,
om examinerad lärare kunnat anskaffas eller
icke, skulle det mången gång kunna blifva
både för läraren hårdt och för skolan
menligt; om en dugande oexaminerad lärare
skulle t. ex. midt i terminen skiljas från
skolan, så snart en examinerad möjligen
kunde erhållas.
Slutligen har ock förordats*, att det
ifrågasatta ålderstillägget skulle utgå endast af
statsmedel. Såsom skäl härför har man
anfört, att skoldistrikten få ökade utgifter
för skolväsendet genom den föreslagna
skyldigheten att tillhandahålla lärare bostad jämte
vedbrand, samt att skolråden, om distriktet
skulle betala en del af ålderstillägget, kunna
finna lämpligt att utbyta äldre lärare mot
yngre. Då flertalet lärare vid små- pch
folkskolor redan nu hafva bostad jämte
vedbrand, åtminstone under den tid skolorna
äro i verksamhet, komme, om den föreslagna
löneregleringen vinner riksdagens bifall, de
flesta skoldistrikts ökade utgifter för
skolväsendet hufvudsakligen att belöpa sig till
en tredjedel af det ifrågasatta ålderstillägget.
Dock är härvid att märka, att många
skoldistrikt redan nu aflöna lärare vid
småskolor och mindre folkskolor med ett belopp,
söm öfverstiger 300 kr. Den ökning i
utgifter för skolväsendet, som skoldistrikten
möjligen få vidkännas, om det föreliggande
förslaget godkännes, är sålunda ej så
betydande, att den bör föranleda en förändring
i nu gällande grundsats beträffande f ord el -
’* Af länsstyrelsen i Norrbottens län samt
domkapitlet i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0034.html
