- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
49

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r

SVENSK LÄRARETIDNING.

Med fasthållande af dessa grunder i
hufvudsak: har ecklesiastikministern ansett, att
de borde i viss mån ändras, och därför
föreslagit som villkor för statsbidragets
erhållande :

1) att anstalt af förevarande beskaffenhet
skall bestå af två afdelningar: profklassen
och den egentliga skolafdelningen;

2) att barn, som lida af konvulsioner eller
fallandesot, ej få intagas i anstalt för icke
fallandesjuka andes vaga, hvaremot i anstalt
för fallandesjuka andesvaga endast med
fallandesot eller konvulsioner behäftade barn få
intagas;

3) att i anstalterna ej få intagas barn, som
lida af sinnessjukdom eller smittosarn
sjukdom eller beträffande hvilka det ligger i öppen
dag, att de ej äro bekväma för samlifvet i
en skola och för deltagandet i arbetet
därstädes ;

4) att barns ålder vid intagningen ej får
understiga 6 år och ej öfverstiga 12 år;

5) att, så snart barn befunnits obildbart
eller oförmöget till vidare utveckling, det
skall skiljas från skolan ;

6) att barn får kvarstanna i profklassen
högst 2 år och i den egentliga skolan högst
6 år;

^7) att till anstalt, som af landsting eller
stadsfullmäktige i de städer, som ej i
landsting deltaga, anordnas och understödes samt
står under inseende af en af landsting eller
stadsfullmäktige utsedd styrelse, äfvensom
till enskild anstalt för fallandesjuka andesvaga
skall för hvarje lästermin utgå understöd med
125 kronor för hvarje vid lästerminens
början intaget barn, som i anstalten eller på dess
bekostnad njuter underhåll, och med 62 kr.
50 öre för hvarje annat i anstalten intaget
barn, som från lästerminens början deltagit
i undervisningen;

8) att till enskild anstalt för icke fallande-"
sjuka andes vaga skall för hvarje lästermin
utgå understöd med 50 kronor för hvart och
ett i anstalten vid lästerminens början inta
get barn, som i anstalten eller på dess be
kostnad njuter underhåll, och med 25 krono
för hvarje annat i dylik anstalt intaget barn,
som från lästerminens början deltagit i
undervisningen;

9) att i sådan anstalt, där till vård
mottagas äfven obildbara andesvaga, dessa ej må
inräknas bland dem, för hvilka
statsunderstöd begäres; samt

10) att om inspektion gäller hvad hittills
stadgadt varit.

Med stöd häraf föreslår k. m:t, att
riksdagen ville till understöd för de
andesvagas utbildning, med förändring af rubriken
å det under åttonde hufvudtiteln uppförda !
förslagsanslag »uppfostringsanstalter för sin- j
nesslöa barn» till »uppfostringsanstalter för j
de andesvaga» höja anslagsbeloppet från
25,000 kr. till 160,000 kronor.

Förmiddag-släsning.

Blott en skolmotion har hittills
framkommit. Den är väckt i första kammaren af
friherre C. Klingspor och utgör ett
återupptagande af hr And. Svenssons i
Bossgården vid 1890 års riksdag väckta motion
om medgifvande af förmiddagsläsning.
Friherre Klingspor yrkar nämligen, att
riksdagen måtte hos k. m:t anhålla att till 2
mom. af 15 § i folkskolestadgan måtte
göras följande tillägg:

- .- - såvida ej skolråd och församlingen
i samråd med inspektören finna det
fördelaktigare att anordna undervisningen som
för-iniddagsläsning, i hvilket fall skolarbetet ej
må utsträckas, i småskola öfver 4 och i
folkskola öfver 5 timmar dagligen samt, med
iakttagande i öfrigt af föreskrifna kortare af-

brott mellan två på hvarandra följande
lärotimmar, en ledighet af minst 20 minuter må
lämnas efter de 2 eller 3 första lärotimmarna.

FÖR DAGEN.

En ny folkskollärarekår?
1.

I den till årets riksdag aflåtna
statsverkspropositionen har k. m:t föreslagit
inrättande vid folkskollärareseminarierna
i Uppsala och Lund af särskilda
läro-och öfningskurser för blifvande präster.

Hvarje sådan kurs skulle bestå af en
teoretisk och en praktisk del. Den förra
borde omfatta »endast lagstiftningen
rörande folkskolan samt didaktik och
speciell metodik», den senare skulle bibringa
»någon öfning att undervisa i de
kunskapsämnen, som förekomma i
folkskolan». Till genomgående af det hela
beräknas åtgå 180 timmar, hvaraf’30 för
den teoretiska och 150 för den praktiska
delen. Dessutom borde, »där
förhållandena sådant medgifva», sex hela dagar
användas till afhörande af
undervisningen i öfningsskolans särskilda afdelningar:
småskolan, folkskolans lägre och högre
afdelning. Den anslagna tiden skulle
efter omständigheterna antingen förläggas
till en termin eller fördelas på tvänne.

Efter kursens slut borde i seminariets
öfningsskola anställas ett praktiskt prof,
hvarvid hvarje kursdeltagare skulle
undervisa i minst två af folkskolans
kunskapsämnen. Slutligen skulle vitsord
meddelas med tagen hänsyn »såväl till
kursdeltagarens undervisningsskicklighet
som till den insikt, han ådagalagt vid
genomgåendet af kursens teoretiska del»,
och borde härvid de benämningar
användas, som äro i gällande seminariestadga

föreskrifna.

#

Det syfte, som genom ifrågavarande
»läro- och öfningskurs» skulle vinnas,
betecknas af ecklesiastikministern med
följande uttryck:

förberedelse för de blifvande prästerna »dels
för den handläggning af folkskolans
angelägenheter, som tillkommer ordförande i
skolråd och å kyrkostämma, dels för den lokala
uppsikt öfver folkskoleväsendet, som åligger
prästerskapet enligt § 63 i gällande
folkskolestadga» ;

»någon insikt uti folkskolans organisation
och arbetssätt samt, för ernående af ett på
erfarenhet grundadt omdöme i dithörande
frågor, någon öfning att undervisa uti de i
nämda skola förekommande läroämnen»;

»någon kännedom om de för denna skola
gällande stadgar och författningar samt någon
insikt uti de arbetsmetoder, som för henne
anses lämpliga»;

»någon kännedom om folkskolan och
hennes arbetssätt»;

tillfälle för prästen »att utbilda sig till en
dugande ordförande i skolråd och
kyrkostämma samt att förvärfva erforderlig insikt för
att kunna på lämpligt sätt ofvervaka
folkskolan samt bedöma arbetet i henne».

Utgångspunkterna för förslaget äro
sålunda tvänne:

kyrkoherdes själfskrifvenhet såsom
ordförande å kvrkostämma och i skolråd

samt hans härpå grundade rätt och plikt
att deltaga i handläggandet af
folkskolans angelägenheter,

församlingslärares skyldighet att utöfva
»en sorgfällig uppsikt i synnerhet öfver
kristendomsundervisningen i distriktets
skolor».

I det förra hänseendet åligger det
kyrkoherde bland annat att jämte skolrådets
öfriga medlemmar

noggrant iakttaga hvad gällande
författningar angående folkundervisningen stadga,

bedöma sökandes undervisningsprof,

upprätta förslag för tillsättande af lediga
tjänster,

antaga e. o. folkskollärare och biträdande
lärare vid folkskola eller småskola,

utfärda tjänstgöringsbetyg,

vaka öfver att lärarne fullgöra hvad deras
viktiga kall af dem kräfver,

fastställa läroplan och läsordning,

uppgöra förslag till reglemente o. s. v.

Med afseende på den prästerskapet
å-liggande sorgfälliga uppsikten i
synnerhet öfver kristendomsundervisningen
lämnar folkskolestadgans § 63 som bekant
följande närmare föreskrifter:

Församlingens lärare skola för den skull,
så ofta deras öfriga äinbetsåligganden
medgifva, infinna sig såväl i de fasta som i de
flyttande skolorna, efterhöra och undersöka
huru detta skolans viktigaste kunskapsämne
af skolläraren bibringas, gifva honom, där det
tarfvas, upplysningar och råd, samt själfva
genom undervisning, förklaring och
tillämpning söka göra de heliga lärorna lefvande i
barnasinnet.

Med dessa lagbestämmelser för ögonen
måste man gifva ecklesiastikministern rätt
uti hans åsikt, att en pedagogisk
lärokurs för blifvande präster verkligen är
af behofvet påkallad. Särskildt har detta
behof varit kändt och erkändt inom
folkskollärarekåren. Denna måste därför
med tillfredsställelse hälsa en åtgärd, som
åsyftar att göra skolrådsordförandena
mera förtrogna med de för folkskolan
gällande författningarna, gifva dem en
djupare insikt i folkskolans avbete samt
sätta dem i stånd att i någon mån på
grund af personlig erfarenhet bedöma,
huru en för småskolans och folkskolans
barn fruktbärande
kristendomsundervisning rätteligen bör vara beskaffad.

Såsom af ecklesiastikministerns
anförande till statsrådsprotokollet framgår,
har han förutsett »den invändningen, att
den tid, som under nuvarande förhållanden
kan anslås till seminariekursen, är för
kort». Onekligt torde väl ock vara, att
180 timmars undervisning plus 6 dagars
skolbesök utgöra en ganska ringa kurs,
då det gäller inhämtande af de
mångahanda insikter och färdigheter, hvilka här
äro i fråga.

I likhet med ecklesiastikministern tro
vi dock, att äfven med denna
blygsamma omfattning en pedagogisk kurs för
blifvande skolrådsordförande skulle
medföra icke ringa gagn. Så mycket kunde
i alla händelser vinnas, att erfarenheten
af folkskollärarens arbete och härmed
äfven respekten därför skulle blifva mera
allmän än den nu är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free