Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r
SVENSK LÄRARETIDNING.
55
En litteraturkommitté
beslöt centralstyrelsen tillsätta, på sätt
förut i korthet meddelats. Kommittén utgöres
utom af centralstyrelseledamoten J. Franzén
af lektor B. J. Bergqvist i Lund samt
folkskollärarne M. Nelander i Norrköping, N,
Ö. Bruce i Akarp och G. L. Lohmander i
Helsingborg.
Till ledning för litteraturkommitténs
arbete har centralstyrelsen meddelat följande
anvisningar:
1. Litteraturkommitténs uppgift är att till så
billigt pris som möjligt utgifva för
folkskollärarekåren lämplig pedagogisk litteratur.
2. Beträffande öfversättningslitteratur
förfares sålunda:
a) Kommittén infordrar och mottager
årligen af S. A. F:s medlemmar förslag på till
öfversättning lämpliga skrifter.
b) Kommittén utväljer bland de föreslagna
skrifterna eller bland andra det, som skall
öfversättas.
c) Kommittén utbjuder of versätt
ningsarbe-tet åt medlemmarna inom S. A. F. och
mottager anbud å detta arbete samt å priset för
detsamma.
d) Kommittén antager öfversättare, hvarvid
den i första rummet tager hänsyn till dennes
kompetens för arbetets utförande, och
öfverens kommer med honom om hans arvode.
e) Kommittén beräknar alla omkostnader
för bokens öfversättning, tryckning, bindning
och distribution m. m. samt med ledning
häraf bokens pris.
f) Kommittén sörjer för arbetets
bekantgörande i skolpressen, inbjuder till subskription
och mottager denna.
g) Därest subskribenternas antal blir
tillräckligt stort, utföres öfversättningen under
vederbörlig kontroll af kommittén, boken
tryckes i så stort antal exemplar, som
kommittén finner lämpligt, och utsändes. Likvid
mottages af kommittén antingen genom
postförskott eller af ombud, som kommittén själf
utser.
h) Uppkommande öfverskott å ett arbete
användes för utgifvande af ett följande arbete
i den mån kommittén finner lämpligt.
3. Beträffande originalarbeten på svenska
språket förfares i tillämpliga delar enligt de
grunder, som äro angifna för öfversättning^
litteratur.
4. Af tryckt skrift äger kommittén utdela
det antal gratisexemplar, som för företagets
främjande äfven efter slutad subskription kan
vara nödigt,
5. Den del af upplagan, som efter
subskriptionen och utdelningen af gratisexemplaren
återstår, må af kommittén fortfarande hållas
till salu.
6. Kommitténs räkenskaper afslutas med
kalenderår och öfverlämnas till granskning
af två utaf centralstyrelsen utsedda revisorer
senast den l mars. Eevisorerna afgifva sin
berättelse före den l april.
Lugn och glädje i skolan.
Vid Norrköpings folkskollärareförenings
inöte den 12 december* fördes en liflig
diskussion om ämnet: Lugn och glädje i skolan.
Öfverläggningen inleddes af hr A. Smedberg.
Det vore en ganska vanlig åsikt, att det
nödvändigt måste vara slut med barnets
fröjder, så snart det inträdde i skolan. Men det
förhölle sig ingalunda så, om skolan vore rätt
ledd och anordnad. Ett intensivt
verksamhets- och kunskapsbegär framträder redan
under de tidigaste barnaåren i hemmet och
räcker ofta ett godt stycke in på skolåren.
Under förståndig ledning kunde detta
bibehållas ännu längre. Då barn i skolan visa
olust för arbetet, låge sålunda orsaken därtill
* Införandet fördröjdt på grund af
bristande utrymme.
i missförhållanden, som borde undersökas och
afhjälpas. Dessa orsaker kunde ligga dels i
hemmen, dels i skolan och dess anordningar,
dels också hos läraren själf. Hvad tal:n i
detta sammanhang ville betona, var bristande
lugn vid undervisningen samt en af missriktadt
nit beroende sträfvan att motarbeta barnens
glädje i skolan.
Lugnet i skolan kunde man fördela i
sinneslugn och arbetshign.
I vår större eller mindre okunnighet om
barnets natur, dess viljo- och känslolif, dess
naiva lifsåskådning, dess kaotiska virrvarr af
oklara eller falska idéförbindelser göra vi
äldre oss de mest Öfverdrifna föreställningar om
barnets förmåga att känna våra känslor, tänka
våra tankar och se med våra ögon. Vi
uppställa fordringar, som de ej kunna fylla.
Utbrott af missnöje eller förebråelser, ett
vred-gadt ord eller en bestraffning vore under
sådana förhållanden ett brott, som hämnade sig
grufligt. Likaså kunde nog den rörliga
liflighet, som har sin grund i själfva
barnanatu-ren, ofta vara pröfvande för läraren och måste
nog till en viss grad stäfjas men aldrig
behandlas, så att barnet kände sig kränkt.
I ifvern att bibringa så mycken kunskap
som möjligt förleddes man också till ett
nervöst jäktande. Barnen kunde därigenom
uttröttas och skolan för dem bli förhatlig.
Barnens glädje i skolan borde på allt sätt
främjas. Man kunde då och då muntra och
pigga upp dem genom att föreläsa någon god
berättelse eller saga. Framför allt finge man
ej undertrycka deras oskyldiga utbrott af
förtjusning vid roande moment i undervisningen
utan tvärtom själf deltaga i deras glädje. Hvad
disciplinen beträffade, borde man följa en
framstående pedagogs uppmaning: »"Regera med
lösa tyglar men tillåt intet sjelfsvåld».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
