- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
64

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 5

och seminarierna få i regeln nöja sig med
hvad som blir kvar.

Hittills hafva seminarieadjunkterna varit
likställda med adjunkterna vid de allmänna
läroverken såväl hvad angår kompetens som
löneförmåner, dock att pensionsrätt icke
uttryckligen varit tillerkänd
seminarieadjunkterna. Denna oegentlighet vill k. m:t nu
undanrödja. I den för årets riksdag
framlagda propositionen n:r l angående
statsverkets tillstånd och behof föreslår nämligen
k. m:t under nionde hufvudtiteln,

att vid folkskollärare- och
folkskollärarinneseminarium anställd ordinarie rektor, ordinarie
adjunkt och ordinarie lärarinna med adjunkts
tjänstgöring må åtnjuta rätt till pension å
allmänna indragningsstaten enligt samma
grunder, som äro eller varda stadgade för
ordinarie ämneslärare vid rikets allmänna
läroverk.

Enligt vårt förmenande är det emellertid
ej nog att likställa lärareplatserna vid
folkskollärareseminarierna med
adjunktsbefattningarna vid de allmänna läroverken. Enär
utbildningen af de blifvande lärarne ostridigt
måste anses vara af större och vidsträcktare
betydelse än den lärareverksamhet,, som
utöfvas i de fem nedre klasserna vid de
allmänna läroverken, böra ock seminarielärarne
billigtvis hafva någon förmån framför de
senare.

Då ’fråga om Seminarielärarnes löner ej
nu föreligger, skola vi ej yttra oss härom,
utan blott i förbigående anmärka, att i vårt
grannland Finland seminarielärarne i detta
fall äro likställda med lektorerna.

Beträffande pension, hvarom frågan nu
gäller, skulle en förmånligare ställning
lämpligen kunna beredas seminarielärarne
på så sätt, att pensionsbeloppet visserligen
blefve detsamma som för läroverkslärarne, men
rätten till pension inträdde tidigare.
Därigenom skulle man i någon mån kunna
tillförsäkra dessa viktiga läroanstalter yngre
och friskare lärarekrafter.

Enligt de af k. m:t ifrågasatta
bestämmelserna skulle Seminarielärarnes rätt till
pension inträda vid fyllda 70 år och efter
minst 30 års oafbruten tjänstetid, hvilken
termin dock kan nedsättas till »65 års ålder,
då, efter vid pass 40 års tjänstgöring, deras
sjuklighet eller försvagade hälsotillstånd
genom laglig läkareattest bestyrkes».

Denna ålder är utan tvifvel för hög, då
det gäller så maktpåliggande poster som
Seminarielärarnes. Fastställandet af en
dylik åldersgräns skulle hafva till följd, att
åtskilliga seminarielärare funne sig böra
fortsätta att tjänstgöra äfven efter den tid, då
deras bästa krafter blifvit förbrukade.

Då omkring hälften af den nuvarande
seminarielärarekåren erhållit ordinarie
anställning före 31 års ålder, skulle
tjänstgöringstiden i regeln uppgå till 40 år och
däröfver, innan pension kunde erhållas.

Folkskollärare är som bekant berättigad
till hel pension, då han uppnått 55 års
ålder och räknar 30 tjänsteår, och i armén
anställda kunna erhålla pension redan efter
50 lefnadsår.

I fråga om seminarielärarne skulle man
lämpligen kunna gå en medelväg och
bestämma åldern till 60 år med bibehållande
af den stadgade tjänstetiden 30 år.

En sådan förbättring i Seminarielärarnes
pensionsvillkor skulle hafva föga inverkan på
statskassan, då det här gäller en lärarekår,
som sammanlagdt räknar endast 62
medlemmar i hela riket. Men för
läroanstalterna själfva äfvensom för folkbildningen
skulle den ifrågasatta förbättringen verka i
hög grad välgörande. Då man besinnar, att
mera än 92 % af samtliga i skolåldern
varande barn erhålla sin undervisning i
folkskolan, ligger det i öppen dag hvilken
stor och genomgripande betydelse för hela
folket hvarje förbättring i de nu
omhand-lade läroanstalterna har.

Vi tillåta oss alltså föreslå:

att k. m:ts proposition angående
pension åt vid folkskollärare- och
folkskol-lärarinneseminarierna anställd ordinarie
rektor, ordinarie adjunkt och ordinarie
lärarinna med adjunkts tjänstgöring må
bifallas med det tillägg, att rätten till
pension inträder vid uppnådda 60
lefnads-och 30 tjänsteår.

Motioner.

Följande motioner, som äro af speciellt
intresse för denna tidnings läsekrets, hafva
hittills blifvit väckta:

Första kammaren.

N:r 6. Af friherre Carl Klingspor: om
tillägg till folkskolestadgans § 15 mom. 2
(medgifvande af s. k. förmiddagsläsning).

N-r 10. Af hofmarskalken J. P. F. O. von
Strokirch: om pension åt framlidne rektor
P. Velins dotter Elin Velin.

N:r 17. Af lektor T. A. Säve: om rätt för
småskollärare och småskollärarinnor vid de
med landstingsseminarier förenade
öfningsskolor till delaktighet i Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.

N’-r 18. Af grefve Fr. Wachtmeister: om
statsanslag till sådana enskilda läroverk, som
afse att förbereda till mogenhetsexamen.

N:r 31. Af d:r Ph. Leman: om ändrade
straffbestämmelser för minderåriga brottslingar.

Andra kammaren.

N:r 21. Af hofrättsrådet M. G. Bruzelius:
om utvidgning af högre allmänna läroverket
i Kristianstad.

N:r 36. Af hr Folke Andersson i Helgesta:
om höjning af anslaget till understöd åt
mindre bemedlade elever vid folkhögskolorna.

N:r 63. Af grefve Hugo E. G. Hamilton:
om statsanslag till sådana enskilda läroverk,
som afse att förbereda till mogenhetsexamen.

N:r 65. Af lektor 8. J. Kardell och rektor
J. Persson: om skrifvelse till k. m:t angående
afskaffande af lärarep rof inför domkapitlet.

N:r 66. Af hofrättsassessor fi". Odencrants:
om pension åt framlidne rektor P. Velins
dotter Elin Velin.

N:r 93. Af hrr E. Hammarlund, Fridtjuv
Berg och A. F. Liljeholm: om sådan ändring
i k. m:ts proposition angående pension åt
seminarielärare, att pensionsrätten måtte
inträda vid 60 lefnads- och 30 tjänsteår.

N:r 105. Af hr Edv. Svensson i Karlskrona:
om skrifvelse till k. m:t i fråga om
beredande af större utrymme åt undervisningen i
geografi vid de allmänna läroverken samt att
geografien där måtte betraktas såsom ett
särskildt läroämne.

N:r 134. Af hrr Fridtjuv Berg och E.
Hammarlund: om ändrade- föreskrifter angående
statsunderstöd till högre folkskolor.

N:r 137. Af hr L. J. Jansson i Djursätra:
om skrifvelse till k. m:t i fråga om tiden för
den dagliga undervisningen i folkskolorna.

FÖR DAGEN.

En ny folkskollärarekår?

2.

I det af k. m:t framlagda förslaget om
inrättande vid seminarierna i Uppsala
och Lund af särskilda läro- och
öfnings-kurser för teologie studerande åberopas
till frågans belysning följande aktstycken:

Utlåtande af teologiska fakulteten i
Uppsala.

Utlåtande af teologiska fakulteten i Lund.

Utlåtande af lärarekollegiet vid
folkskollärareseminariet i Uppsala.

Utlåtande af domkapitlet i Uppsala.

Utlåtande af lärarekollegiet vid
folkskollärareseminariet i Lund.

Utlåtande af domkapitlet i Lund.

Förnyadt yttrande af teologiska fakulteten
i Uppsala.

Förnyadt yttrande af teologiska fakulteten
i Lund.

Utlåtande af kanslärn för rikets universitet.

Ledande grundtanken i alla dessa
delvis ganska utförliga aktstycken är, att
den föreslagna seminariekursens ändamål
skulle vara att göra den blifvande
skolrådsordföranden och prästen något mera
kompetent för sin framtida verksamhet.

Vid sidan häraf har man emellertid
sökt vinna ett annat syfte, nämligen att
likasom på köpet förläna honom formell
kompetens äfven för folkskollärarens yrke.

Man kunde haft skäl vänta, att ett
förslag med denna vidtulseende innebörd
skulle varit beledsagadt af en klar och
omsorgsfull motivering. Men i stället
framställes det så att säga i smyg och i
sådan form, att en mindre uppmärksam
läsare lätteligen kan hafva kommit till
slutet på det hela utan alt någonsin hafva
lagt märke till hvad frågan egentligen
gäller.

Formuleringen är nämligen denna:

Kandidat, som genomgått den pedagogiska
seminariekursen och vid slutpröfningen
blifvit, såväl i fråga om insikter som
undervisningsskicklighet, godkänd, borde tillerkännas
samma rättigheter som den, hvilken vid
seminarium aflagt afgångsexamen jämlikt § 46
mom. d i gällande seminariestadga.
(Teologiska fakulteten i Uppsala.)

Kandidat, som fullständigt och med goda
vitsord genomgått ifrågavarande
seminarie-kurs, borde tillerkännas samma rättigheter
som den, hvilken vid seminarium aflagt
afgångsexamen jämlikt § 46 mom. d uti
gällande seminariestadga. (Teologiska fakulteten i
Lund.)

För öfrigt beröres ifrågavarande syfte
hos det framlagda förslaget endast på
ett enda ställe, och då blott i
förbigående uti följande undangömda
konjunk-tivsats:

- - - enär, i händelse kandidatens
afgångsbetyg finge gälla såsom behörighet för
sökande af folkskol lärare t j än st, han i annat
fall skulle - - -. (Lärarekollegiet vid se
minariet i Uppsala.)

Inlet kan ligga oss mera fjärran än en
skråmässig uppfatlning af folkskollärarens
kall.

Hvarje sträfvan alt isolera
folkskolearbetet från kulturarbetet i öfrigt, att
omgärda folkskollärarekäreri med
kinesiska murar och atl förvandla den till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free