Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FÖL KUNDER VISNINGEN.
N:r 6.
(789.)
STOCKHOLM, 1O FEBRUARI 1897
16:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm, té!. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
^lelanchthon*
Ett 4OO-års-minne.
i.
å Tyskland nästkommande tisdag högtidlighåller
fyrahundraårsminnet af Melanchthons födelse, är det icke blott den
lutherska reformationens land, som firar Luthers rnedreformator, utan
därjämte äfven lärdomens och skolbildningens land, som hyllar
»Tysklands läromästare» (Praeceptor Germaniae).
Melanchthon var en kyrkans man, men han var i måhända ännu
högre grad en skolans man.
Visserligen berörde hans verksamhet
såsom sådan omedelbart endast
den högre undervisningen. Men
inom bildningens rike gifvas inga
oöfverstigliga gränser. Den man,
som bidragit att gifva den
protestantiska världens universitet och
lärdomsskolor ett mera tidsenligt
skick, han har ock bidragit att
förbereda folkskolan samt
förtjänar väl att i ett folkskolans organ
blifva ihågkommen med några
erinringens ord.
En af de mest ansedda borgare
i den lilla kurpf alziska staden
Bretten (nu tillhörande Baden)
var i slutet af 1400-talet den
konstfärdige vapensmeden Georg
Schwarzert. Denne hade ditflyttat
från sin fädernestad Heidelberg
och gift sig med en dotter till
borgmästaren i Bretten, Barbara
Reuter. Deras äldste son föddes
den 16 februari 1497 och blef till
den regerande kurfurstens ära i
dopet kallad Filip.
Gossens första uppfostran ofver
-vakades af den bildade och
välbärgade morfadern. Med den offentliga
skolan i Bretten stod då illa till,
enär dess lärare led af en smittosam
FILIP MELANCHTHON.
sjukdom. Filip och hans yngre broder Georg erhöllo därför en
huslärare, Jakob Unger från Pforzheim, en sträng och durkdrifven
grammatiker, som gjorde sitt bästa för att med undervisning och
stryk dana gossarne till goda latinare. Åtminstone med Filip lyckades
han härutinnan utmärkt väl. Tyskland genomströfvades vid denna
tid af stora skaror lösdrifvande studenter, de s. k. »vaganterna»
eller »bacchanterna», ett slags lärda
eller half lärda »luffare», som lefde
af undervisning, relikhandel,
besvärjelser och trolleri men vid
tillfälle äfven öfvade tjuf nåd och rån
såsom binäring. Så snart en sådan
man uppenbarade sig i Bretten
för att förvåna småstadsinvånarne
ined sin visdom, skickade
borgmästaren sin dotterson att disputera med
honom, och det hände sällan, att
den store disputatorn kunde stå
sig mot den lille. Den gamle
morfadern hade sitt synnerliga nöje
häraf, och gossen blef allt käckare
i sitt uppträdande och allt ifrigare
i sina studier.
Ar 1507 dogo emellertid både
morfadern och f ådern. Mormodern
Elisabet Eeuter flyttade då till
Pforzheim och tog den tioårige
Filip med-sig dit samt satte honom
i därvarande latinskola. Denna
var en af de bästa i Tyskland och
hade nyligen vunnit stort rykte
genom den därifrån utgångne Johan
Reuchlin, hvilken jämte Erasmus
Rotterdamus var den tyska
humanismens främste målsman och same
-delst en af den tyskareformationens
kraftigaste vägrödjare. Lärarne
vid latinskolan voro ifriga
anhängare af Reuchlin, och denne, söm
var besläktad med familjen Reuter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
