Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
Först bör måhända anmärkas, att det
i redogörelsen upptagna antalet skolor
betecknar antalet folkskolor och småskolor,
hvilkas lärjungar åtnjutit undervisning i
handaslöjder, men icke det antal
slöjdskolor eller slöjdafdelningar, i hvilka
sådan undervisning ägt rum.
De skolor, som nämda år lämnade
slöjdundervisning, voro till antalet
å landsbygden:
för gossar .........,.................... 1,620
» flickor .............................. 2,087 3707
i städerna:
för gossar.............................. 122
» flickor .............................. 182 394
Summa skolor 4,011
Söm ofvan synes, utgöras de 4,011
skolorna af 1,742 skolor för gossar och
2,269 för flickor.
Af gosskolorna äro
fasta folkskolor........................._____ 1,424
flyttande »............................... 242
fasta mindre folkskolor..................... 42
flyttande » » ..................... 14
fasta småskolor......................_.......... 18
flyttande ».............................__ 2
Summa 1,742
Och af flickskolorna
fasta folkskolor................................. 1,347
flyttande »..................._________ 56
fasta mindre folkskolor................___ 153
flyttande » »..................... 24
fasta småskolor..........___.................. 588
flyttande »................................ 101
SuimTia~2,269
Högsta antalet skolor, i hvilka
slöjdundervisning för gossar meddelas,
kommer på Värmlands län med 208,
Älfsborgs med 156, Kopparbergs med 117
och Södermanlands med 104.
Malmöhus når med 81 endast sjunde rummet.
Lägst stå Jämtlands med 19 och
Västerbottens med 15. Största antalet
fliek-slöjdskolor har det tätt befolkade
Malmöhus län, som kan uppvisa siffran 451;
närmast följa Göteborgs med 212,
Kristianstads med 168, Östergötlands med
164, Södermanlands med 162 och
Örebro med 134. Kronobergs nöjer sig med
så lågt tal som 8, Jämtlands har 7 och
Västerbottens 3. För öfrigt
öfverensstämma eget nog samtliga
Norrlandslänen - utom Västernorrlands - med
de tre Smålandslänen, Värmlands,
Kopparbergs och Uppsala län därutinnan,
att antalet af de skolor, där gossar
undervisas i slöjd, öfverstiger slöjdskolorna
för flickor.
De barn, som 1894 deltogo i
slöjdundervisningen, utgjorde
a landsbygden:
i skolorna för gossar............. 30,905
» » » .’ flickor............ 45,981 7G 886
i städerna:
i gosskolorna..................... 13,483
)> flickskolorna..................... 39,495 52978
Summa barn 129,864
Af de i slöjd undervisade gossarne
komma på Värmlands län 4,780, på
Malmöhus 3,525, på Älfsborgs 3,203, på
Kopparbergs 2,293 och på Örebro 2,017.
Kronobergs län stannar vid 524,
Jämtlands vid 444 och Västerbottens vid 220.
Stockholms stad har 2,317 i 9 skolor,
således i rundt tal 257 i hvarje skola.
Göteborgs län står helt naturligt
närmast med 55, och Malmöhus med 44;
Värmlands har 23, under det Gotlands
ej når längre än till 18 och
Västerbottens endast till 14 på hvarje skola.
Af flickorna åter tager Malmöhus län
lejonparten med ett så storartadt tal som
17,294; Göteborgs län har 9,070,
Östergötlands 4,813, Kristianstads 4,691.
Västernorrlands har elfte rummet med 2,346,
men Kronobergs har endast 269,
Jämtlands 241 och Västerbottens 44.
Stockholms stad möter med den vackra
siffran 11,169 på 9 skolor, således i
genomsnitt för hvarje skola icke mindre
än 1,241. Denna siffra uppnås ej ens
närmelsevis annorstädes: i tur därnäst
komma Gäfleborgs län med 60, Hallands
med 47, Blekinge med! 44, Göteborgs med
43 och Malmöhus med 39 på hvarje
skola.
Vidare är att märl4a, att vid tabellens
utarbetande ej medräknats annan
undervisning för gossar i h^ndaslöjder än den,
som faller inom omfånget för den
slöjdundervisning, för hvilken enligt k.
kungörelsen af den 11 september 1877
statsbidrag lämnats, d. v. s. sådan som
afser bibringandet icke af färdighet i
något visst yrke utan af händighet och
förmåga att bruka de vanligast
förekommande verktyg. Härigenom har
exempelvis antalet af de i Stockholm
undervisade gossar nedsatts från 8,364 till
ofvanupptagna siffra 2,317, enär dels
1,716 gossar undervisats i pappslöjd, dels
4,331 uti de tre lägsta årsklasserna
gemensamt med flickorna undervisats i
flickslöjd (stickning och sömnad). På
andra ställen har samma förhållande ägt
rum. Då därtill kommer, att flerstädes
uppgifter genom försumlighet ej lämnats,
skulle gossantalet 44,388 egentligen ha
ökats med 729. På samma sätt borde
flickornas slutsumma 85,476 egentligen
hafva varit ökad med 1,017.
Under 1894 utgingo bidrag af
statsmedel till beredande af undervisning i
slöjd till 981 skoldistrikt för 1,887
skolor med 141,094 kronor mot 43,608 kr.
år 1884 till 378 distrikt och 589 skolor.
Dessa siffror tala verkligen ett lika
glädjande som för mången kanske
förvånande språk om det intresse och den
offervillighet, som slöjden förmått väcka
i vårt land. Ty utom statsbidragen kommo
under 1894 icke mindre än 94,258
kronor från landsting och
hushållningssällskap vårt skolväsen till del, och det är
välbekant, att undervisningen i slöjd tager
brorslotten af dessa bidrag.
Latinet har makat åt sig
vid våra allmänna läroverk för gossar
under de senaste tio åren. År 1886 voro
67,5 % af lärjungarne i 4-.e-7:e
klasserna latinare och endast 32,5 %
realister. Med hvarje år hafva siffrorna
ändrats till realisternas förmån, och år
1895 hade latinarne nedgått till 48,o %,
under det realisterna stigit till 51,i %.
Märkligt är däremot att »grekerna»,
som 1886 voro 34,6 % och som 1892
nedgått till 28,1%, år 1895 åter stigit
till 36,i,% mot 63,9 X »icke-greker».
Philip Melanchthons minne
har i dagarna på flera ställen i vårt land
högtidlighållits. Så var i går afton
gudstjänst uti den festligt upplysta Storkyrkan,
där högtidstalet hölls af teol. lic. S. A.
Fries, och i Adolf Fredriks kyrka, där
kyrkoherden E. Heiiman tolkade dagens
betydelse. I Malmö firades dagen på det
sätt, att prästerskapet i stadens kyrkor
höll kortare föredrag om Melanchthon
för folkskolornas öfre klasser - från
och med tredje. I Lunds domkyrka höll
domprosten P. Eklund föredrag till
Melanchthons minne.
Den normala åldern
för dem, som aflägga mogenhetsexamen
vid våra allmänna läroverk, skulle enligt
ecklesiastikdepartementets därom afgifna
berättelse för läsåret 1895-96 vara
aderton år. Emellertid visa de i berättelsen
intagna tabellerna, att af samtliga de
593 vid de offentliga läroverken i nämda
examen godkända lärjungar 37 voro
under, 154 i och 402 öfver normalåldern.
l var nämligen 16 och 36 voro 17 år.
202 voro 19 år, 111 voro 20; 52 voro
21, 9 voro 23 år, 4 voro 24, l var 25
och 2 voro 26 år gamla. Men tager
man med dem, som voro vid enskildt
läroverk eller privatister, så finner man,
att vida högre ålderssiffror förekomma.
Till 27 år hade 5 hunnit, 2 till 28, l till
29, l till 33 och l ända till 36.
En pensionsfråga. Lärarne vid rikets
högre folkskolor hafva hos k. m:t anhållit, dels
att deras pension måtte utgå med 75
procent af den stadgade minimilönen 1,200 kr.,
dels att pensionsreglementet måtte erhålla
det tillägg, att lärare, som genom högre
folkskolas indragning varder entledigad, må
- under förutsättning af oförvitlig
tjänstgöring under ett visst antal år, exempelvis
20 år - erhålla rätt till afkortad pension.
Utlåtande öfver denna petition har
infordrats från domkapitlen. Karlstads
domkapitel har ej ansett sig kunna tillstyrka
förra delen af ansökan, men däremot synes
det domkapitlet, som om framställningens
senare del vore förtjänt af afseende.
Vägrad dispens. Organisten A. Stål
har hos k. m:t anhållit att blifva förklarad
behörig att söka och innehafva
musiklärarebefattning vid allmänt läroverk utan hinder
däraf, att han icke vid musikkonservatoriet
aflagt den för sådan tjänst föreskrifna
examen. K. m:t har den 29 sistl. januari ej
funnit skäl att till ifrågavarande ansökning
lämna bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
