Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
113
ter äro af det slag, att de genom
ändamålsenliga anordningar kunna förebyggas. Till
sådana anordningar höra bland annat
minskning af lästiden för de mindre barnen,
lektionernas afkortande till i medeltal 45
minuter samt anbringande af lämpliga
uppehåll mellan dem. Föreningen anser, att den
anordning, hvilken föreslås uti den af
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman afgifna
reservationen, borde vara i detta hänseende
tillfredsställande*. Af synnerlig vikt är
äfven, att skolarbetet så ordnas, att
lärjungarna erhålla nödig omväxling mellan
intellektuellt arbete samt handarbete, gymnastik,
sång m. m. Betydelsen häraf framhålles
starkt af den kände skolläkaren d:r P.
Silfverskiöld i hans arbete: »Vår skolungdoms
hälsovård.» Han yttrar däri följande:
Viktigast af alla åtgärder för motarbetande
af öfveransträngning synes mig vara en rätt
omväxling af göromålen utom och inom
skolan. Den rätta omväxlingen i sysselsättning
utgör den bästa hvilan för såväl .’ själ som
kropp. Därför böra inom skolan läroämnena ej
blott så fördelas, att de mera ansträngande
åtföljas af uppmärksamheten och tankekraften
mindre påkallande, utan äfven så, att
stillasittande arbete omväxlar med stående
(teckning, slöjd) eller rörligt (gymnastik).
Då Stockholms folkskollärareförening
alltså på grund af hvad i det föregående
blifvit anfördt icke kan dela kommitterades
uppfattning beträffande vare sig behofvet eller
gagnet utaf den af kommitterade föreslagna
bestämmelsen om delad undervisningstid, så
vill den härmed uttala såsom sin åsikt,
att någon bestämmelse om delad skoldag
icke bör i stadgan ingå, och att det
sålunda må lämnas skoldistrikt frihet att välja
mellan olika anordningar af
undervisningstid utan att behöfva hos k. m:t därom göra
särskild anhållan.
Så långt Stockholmskretsens utlåtande
i frågan.
Vid flera tillfällen, då motioner med
samma syfte sorn de nu ifrågavarande
förelegat inom riksdagen, har denna
tidning uttalat den meningen, att ett bifall
till dessa motioner icke vore af behofvet
påkalladt. Grunderna för denna vår
mening hafva väsentligen varit tvänne.
För det första hafva vi uti den praxis,
som regeringen följt ända intill slutet af
år 1890, sett ett bevis därpå, att
folkskolestadgans § 15 mom. 2 icke
utgjorde något absolut hinder för ett skoldistrikt
att få använda samlad skoldag, såvida
nämligen särskildt talande skäl härför
kunde anföras. Där detta vore fallet,
där stode ju alltid den utvägen öppen,
att skoldistriktet framlade dessa skäl
inför regeringen och med stöd häraf
begärde att under vissa garantier få den
* I reservationen ifrågasattes följande
tim-f ördelning:
folkskolan: morgonbön kl. 8,0-8,15,
lektioner kl. 8,15-9,0, 9,10-10,0, frukostlof kl.
10,0-10,30, lektioner kl. 10,30-11,1-5, 11,25
-12,io, 12,20-12,55, afslutning kl. 12,55-
l,o;
småskolan: morgonbön kl. 8,30-8,45,
lektioner kl. 8,45-9,30, 9,40-11,30, frukostlof
kl. 10,30-ll,o, lektioner kl. 11,0-11,40,11,50
-12,25, afslutning kl. 12,25-12,30.
föreskrifna »längre ledigheten»
begränsad till exempelvis 30 minuterJ
För det andra hafva vi varit af den
åsikten, att man i en hufvudsakligen
sanitär fråga måste i regel böja sig för
den bland fackmännen på det sanitära
området allmännast omfattade meningen.
Nu har man i Skolhygieniska spörsmål
i det hela taget icke haft några högre
auktoriteter än läkarne att åberopa sig
på, och bland läkarne har ännu för några
år tillbaka den meningen varit tämligen
gängse, att olägenheterna af den delade
skoldagen måste anses vara mindre än
olägenheterna af den samlade. Så länge
inga närmare undersökningar, inga
vidsträcktare erfarenheter förelåge, finge
därför den förra betraktas såsom det
normala, den senare såsom ett under vissa
omständigheter berättigadt undantag.
Under senare tiden synes oss
emellertid hela detta spörsmål hafva kommit
i ett annat läge.
Numera, sedan k. m:t obevekligen
säger nej till hvarje begäran aft få
anordna undervisningen såsom
förmiddagsläsning, har yrkandet om förändring af
folkskolestadgans § 15 mom. 2 fått en
betydelse, som det förut saknat. Utan en
sådan förändring skall nämligen hvarje
möjlighet att få de båda olika
anordningarna praktiskt profvade och med hvarandra
jämförda snart vara alldeles försvunnen,
och man skall på detta område icke
hafva någon annan utväg öppen än att
blindt rätta sig efter en
skolorganisato-risk dogm.
Detta skulle efter vår uppfattning vara
så mycket mera olyckligt, som nämda
dogm just under senare tider blifvit
utsatt för de allra starkaste tvifvelsmål.
Om det ännu för ett årtionde
tillbaka med ett visst berättigande kunde
sägas, att den delade skoldagen vore ur
pedagogisk, psykologisk och fysiologisk
synpunkt att föredraga framför den
samlade, så torde numera det motsatta
påståendet närmast vara det bäst grundade.
Ett märkligt vittnesbörd härom torde
vi i följande nummer blifva i tillfälle att
meddela.
Med 495 medlemmar
har Sveriges allmänna
folkskollärareförening ökats under det gångna året.
Såsom synes här längre fram var
medlemsantalet vid årets slut 5,868 och kretsarnas
antal 202. Den nordligaste kretsen är
vid Torneälf, den sydligaste omfattar
Smyge, Sveriges sydligaste punkt. Vid
innevarande års slut bör antalet
medlemmar vara öfver 6,000.
Af Jultomtens resestipendium
önska i år 59 lärare och lärarinnor
blifva delaktiga. Sökandena utgöras denna
gång af l lärare vid högre folkskola, l
seminarieföreståndare, 51 folkskollärare
(hvaraf 2 förste lärare), 5
folkskollärarinnor och l småskollärarinna. 26 af
sökandena hafva begärt anslag för resor
inom landet, 13 för resor i Sverige och
andra skandinaviska länder, 5 för resor
i Norge, 4 för resor i Danmark samt
11 för resor i andra europeiska land.
Summan af de sökta resebidragen utgör
omkring 12,000 kronor. I fjor hade till
nämda stipendium anmält sig 47
sökande. Medlen - detta år 1,300 kr. - indelas
som bekant af centralstyrelsen för"
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Stipendiedonationerna
till allmänna läroverken hafva under de
senaste 20 åren visat en bestämd
tendens till minskning.
Under läsåren 1876-81 donerades 294,133 kr.
» » 1881-86 » 282,105 »
» » 1886-91 » 200,111 »
» )> 1891-96 » 158,836 »
Af sistnämda summa faller på 1891
-92 kr. 50,685 men på 1895-96 blott
7,009, enligt hvad som framgår ur
ecklesiastikdepartementets för en tid sedan
utkomna officiella berättelse. Under
senaste tioårsperiod hafva alltså endast
358,947 kronor donerats till läroverken.
Dock bör märkas, att här ej
medräknats gåfvor till sådana ändamål som t.
ex. anskaffande af materiel, ej heller
tes-tarnentariska förordnanden om
framdeles utfallande gåfvor och ej heller
tillfälliga gåfvor afsedda att genast i sin
helhet utdelas.
Taga vi så kännedom om de
donationer, som i vårt land gjorts till förmån
för folkskoleväsendet, så uppgick deras
belopp år 1884 till 3,603,652 kronor.
Vid 1894 års slut hade denna summa
ökats till 4,706,426, däraf 3,415,684 kr.
kommo på landsbygden och 1,290,742
kr. på städerna. Tioårsperioden visar
sålunda en ökning af 1,102,774 kronor.
Här äro ej medräknade sådana
»fromma stiftelser», som t. ex. hafva till
ändamål fattiga skolbarns beklädnad eller
bespisning.
Hvad bli våra studenter?
På denna fråga lämnas på sätt och
vis svar uti ecklesiastikdepartementets
berättelse om allmänna läroverken för
gossar för läsåret 1895-96. Godkänd
mogenhetsexamen aflades af 593
lärjungar, och af dessa skulle enligt
uppgift 241 öfvergå till universitet och
dylikt, 79 till tekniskt läroverk, 13 till
landtbruk eller läroverk för landtbruk eller
skogsskötsel, 10 till bruks-, fabriks- eller
handtverksrörelse, 45 till handel eller
handelsinstitut, 38 till sådana civila
tjänstemannabanor, för hvilka akademisk
examen ej erfordras; 99 skulle gå till
militäryrket eller krigsskola, 5 till
apotek, 5 till veterinär- och 8 till
tandläkareyrket samt 14 till andra lefnadsbanor.
Af dessa senare gick l in vid gymnastiska
centralinstitutet, l till gymnastik-institut, l
till musikaliska akademien, l blef artist,
l gick in vid folkskollärareseminarium, l
blef privatlärare och 7 blefvo
tidningsmän. 36 hade ej lämnat några
uppgifter om hur de hade tänkt sig sin
framtidsbana; 8 hade endast uppgifvit i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
