Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
115
Vännäs kyrka samt till organist och klockare
i församlingen.
De besvär, sain häröfver anförts hos k.
m:t hafva den 5 d:s lämnats utan afseende.
Helt läsårs tjänstledighet medför
ett tjänsteårs förlust. Direktionen of /er
folkskollärarnes pensionsinrättning förklarade
den 21 sistl. nov. vid pröfning af den rätt
till pension, som tillkomme folkskolläraren i
Ref sund, Jintl., Johan Nseslund, att han,
med frånräknande jämlikt § 18 i det för
pensionsinrättningen gällande reglemente af
den tid han sedan den 2 juni 1895 f or
sjukdom åtnjutit tjänstledighet, hade blott
28 %2 tjänsteår, samt att han på grund häraf
och på öfriga anförda skäl, jämlikt § 16 i
reglementet, vore berättigad till allenast
af-kortad pension med 478 kronor.
Häruti sökte N. hos k. ur.t ändring under
yrkande, att afdrag från tjänstgöringstiden
icke måtte göras för den tid, hvarunder han
för sjukdom åtnjutit ledighet, hvarjämte han
anhöll, att därest direktionens beslut funnes
vara lagligen grundadt, k. m:t måtte af
gunst och nåd förklara N. berättigad till
hel pension.
K. m:t har ej funnit skäl att i
direktionens öfverklagade beslut göra ändring el)er
att till N:s ansökning lämna bifall.
Statsbidrag för slöjdundervisning
fås endast för helt år. Skolrådet i
Ystad sökte hos länsstyrelsen i Malmö att
för år 1896 utbekomma statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar
vid 8 afdelningar af distriktets skola med
ett belopp af 300 kr. Vid rekvisitionens
granskning å landskontoret anmärktes, att
enligt k. kungörelsen den l juni 1894
statsbidrag för undervisning i slöjd skulle utgå
med ett årligt understöd och statsbidrag
således icke vore medgifvet för kortare
tid än den, hvartill folkskolans läsår vore
bestämdt eller åtta månader. Uti
ifrågavarande skolafdelningar hade emellertid
under det kalenderår rekvisitionen afsåge, eller
år 1896, slöjdundervisning icke pågätt eller
komme att fortfara mer än 4 månader. På
grund häraf förklarade sig länsstyrelsen
förhindrad att större eller mindre del af det
sökta statsbidraget utanordna.
Skolrådet klagade hos k. m:t, som
emellertid den 5 d:s ej funnit skäl att i
länsstyrelsens resolution göra ändring.
- De besvär, som af Ytterlännäs
församling, Vnrl., anförts af enahanda anledning,,
hafva samma dag likaledes blifvit afslagna.
Klockarnes påskmat inför k. m:t.
Hos länsstyrelsen i Malmö sökte vice
hä-radshöfdingen Carl l^ougstedt att af
hemmansägaren Per Persson såsom innehafvare
af */4 mtl n:r 25 Veberöd utbekomma
klockaren i Vombs och Veberöds församlingars
pastorat i Malmöhus län G. V> Lindelöf
tillkommande, å Fougstedt enligt företedd
handling öfverlåtna löneförmåner, utgörande bl. a.
lösen för påskmat under åren 1884-93,
beräknad efter l kr. 50 öre årligen för
hvarje åttondels mantal, med tillhopa 30
kronor. Genom utslag den 25 april 1895
utlät sig länsstyrelsen,
att emedan uti l:a och 15:e punkterna af
k. förordningen den. 16 oktober 1723 angående
skånska prästerskapets uppbörd af sina åhö
rare samt de dem eljest tillständiga
rättigheter och förmåner rätt till påskmat vore
klockaren förvarad, där sådant af uråldriga
tider varit vanligt och än vore i bruk; ty
och som visadt blifvit, att inom Vombs och
Veberöds församlingars pastorat påskmat till
klockaren sedan längre tid tillbaka utgått med
l kr. 50 öre af hvarje 1fs hemman, alltså fann
länsstyrelsen skäligt ålägga Per Persson att
mot betalningsbevis till Fougstedt genast
utgifva påskmat för ofvannämda år med
tillhopa 30 kronor.
Kammarkollegium, där Per Persson
besvärade sig, fann ej skäl att bifalla dennes
begäran om vittnesförhör eller att i
öfverklagade utslaget göra ändring.
K. m:t åter har den 5 d:s förklarat,
att enär emot klagandens bestridande det
icke kan anses vara tillförlitligen utredt, att
klaganden såsom innehafvare af ifrågakomna
hemman varit pliktig att för nu afsedd tid
till klockaren i Vombs och Veberöds
församlingars pastorat utgifva påskmat, ty varder,
med ändring af kammarkollegii utslag, deri
af Fougstedt i målet förda talan ogillad,
skolande Fougstedt själf vidkännas sina
kostnader å målet i kammarkollegium.
Uti alldeles liknande mål, anhängiggjordt
af Fougstedt mot hemmansägaren Jöns
Påls-son å n:r 6 Dörred, har k. m:t fällt
alldeles lika utslag.
Dispensärenden. Adjunkten vid
folkskollärareseminariet i Karlstad Olaus
Törneblad har hos k. m:t anhållit om
behörighet till rektorsbefattnijg vid rikets
folkskollärare- och folkskollärarinneseminarier utan
hinder däraf, att han, som år 1868
utnämdes till sin nu innehafvande befattning
enligt då gällande kompetensfordringar, icke
genomgått numera föreskrifvet profår eller
före sin examen inför teologisk fakultet
aflagt sådan teologisk-filosofisk examen som
berättigar till genomgående af profår. K.
m:t har den 5 d:s bifallit denna ansökning.
- Däremot har k. m:t afslagit en af
folkskolläraren Johan Edvard Lundeqvist gjord
anhållan om rätt att söka och innehafva
organistbefattning inom Växjö stift eller
endast i Grenna stads- och landsförsamlingar
utan hinder däraf, att han icke aflagt
organistexamen.
Förbättringar i skolväsendet. För
flera år tillbaka erinrade folkskoleinspektören
C. L. Leidesdorff upprepade gånger Bro
församling, Grtbg, om anordnande af fasta
skolor inom socknen sålunda, att tre nya
skolhus uppfördes. Kyrkostämman
förkastade detta folkskoleinspektörens förslag och
beslöt i stället, att ett större skolhus skulle
uppföras i socknens centrum, och skulle
äfven s. k. kommunalrum järnte ram för
nattvardsbarnens undervisning där anordnas.
Emot detta stämmobeslut anförde en del
församlingsbor besvär hos länsstyrelsen med
yrkande om detsammas upphäfvande på grund
af åtskilliga oegentligheter, som vid stämman
förekommit. Särskildt framhölls, att
församlingen vore mer än väl försedd med skolhus
och att nya sådana vore - öfverflödiga.
Länsstyrelsen upphäfde äfven ifrågavarande
stämmobeslut.
Folkskoleinspektören vände sig nu till
domkapitlet, hvilket ålade församlingen att
verkställa ofvannämda byggnad af tre nya
skolhus. Detta utslag öfverklagades af för"
samlingen hos k. m:t, som återvisade målet
till ny behandling af domkapitlet och
länsstyrelsen gemensamt. Dessa myndigheters
gemensamma utslag lydde i korthet:
»Församlingen ålägges att före 1889 års utgång
hafva tre nya skolhus färdiga.»
Som församlingen icke vid klagotidens
utgång anfört besvär emot detta utslag, har
denna segslitna skolbyggnadsfråga nu
ändtligen funnit sin lösning.
Ett bedröfligt skolväsende strax
invid hufvudstaden. Domkapitlets i
Strängnäs protokoll för den 10 dennes innehåller
följande:
Hade folkskoleinspektörerna J. A. Vallin och
A. Sundblad insändt berättelser om sin
verksamhet under år 1896; och föranleddes häraf
ingen åtgärd.
. Lektorn K. H. Sahlberg yttrade: »Då
skolornas och undervisningens tillstånd i Huddinge
skoldistrikt enligt skolrådets ordförandes
gjorda anmälan vore af exceptionellt dålig
beskaffenhet (se domkapitlets protokoll 23 sept. 1896
§ 12) och då icke, domkapitlet veterligen,
några verksamma åtgärder till deras förbättrande
af församlingen vidtagits, ej heller något
meddelande om denna sak förekommer i
inspektören Vallins nu afgifna berättelse, föreslår
jag, på grund af den enligt folkskolestadgans
§ 65 domkapitlen åliggande skyldighet, att
inspektören Vallin anmodas lämna upplysningar
angående nämda skolförhållandens närvarande
ståndpunkt samt om de åtgärder, som af
inspektören till dess förbättrande vidtagits.»
Då detta förslag af slogs, anmälde lektorn
Sohiberg sin reservation. Med lektorn
Sohl-berg instämde lektorn Nyländer.
Den i detta protokoll åberopade
förhistorien upplyser, att skolrådets ordförande i
Huddinge församling uti en i augusti 1896
ingifven ämbetsskrifvelse rörande bland
annat skolväsendet anmält:
att Huddinge lörsamling med en folkmängd
af 1,800 personer, däribland 384 barn i
skolåldern, hade en enda småskola och två
folkskolor, samt att öfriga tre skolor utgjordes
af s. k. mindre skolor, i-hvilka små och
storabarn undervisas tillsammans;
att skolgången vore dålig och
skolrådsledamöternas intresse för saken ringa; och
anfördes såsom bevis härför, att vicl en skola 35
proc. af barnen långa tider varit frånvarande,
vid en annan ända till 50 proc. utan anmäldt
skäl, »somliga skyllande på skodon och
kläder, andra gå i herrgården hos patronen, gom
själf är skolrådsledamot men som hellre för
deri egna nyttans skull använder barnen till
arbete i skolan än håller dem till skolgång»,
och att vid en tredje skola likaledes 50 proc.
af barnen äro frånvarande;
att Skolmaterielen är lika bristfällig och
föråldrad som skolgången är dålig och detta
både hvad inrednings- och
Undervisningsmaterielen beträffar, samt
att skolhusen äro bristfälliga.
Af ett i anledning häraf till
domkapitlet ingifvet kyrkostämmoprotokoll fö-r den
27 nov. 1896 framgår, att
folkskoleinspektören rörande skolväsendet i Huddinge
påpekat,
1) att åtskilliga skolhus vore {bristfälligt skick,
2) att skolgången vore ojämn, och att till
förbättrande häraf nya skolhus borde byggas,
3) att avklädningsrummen i 3 skolhus
saknade uppvärmningsmedel, samt
4) att skolmöblerna i 4 af 6 skolhus
utgjordes af långbänkar.
Kyrkostämman hade härtill endast svarat:
1) att till afhjälpande af . de anmärkta
bristerna stämman ansloge 1,050 kronor »till sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
