Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
Lifliga applåder tolkade åhörarnes tack
och bifall. Sedan ordet förklarats fritt,
följde en liflig diskussion.
Hr Schreuder (arbetare) ansåg, att
vetenskapsmannen behöfde en mera direkt beröring med
de medborgare, som sitta inne med en större
erfarenhet i den sociala frågan, arbetarne, om
vetenskapen skulle kunna öfva något
inflytande. Han ville till den ändan förorda en
tidskrift, fri från all partiståndpunkt, hvilken
skulle ägna all sin uppmärksamhet åt tidens
sociala spörsmål samt stå öppen för alla, den
teoretiskt insiktsfulle vetenskapsmannen
liksom den praktiskt förfarne arbetaren, samt
vara så billig, att den kunde tränga till de
djupa leden.
D:r K. Wicksell vände sig mot åtskilliga
yttranden af inledaren och frågade särskildt,
huruvida ett förutsättningslöst
religionsstudium verkligen existerar vid universiteten.
Vore det i själfva verket ej mera en
auktoritetstro, så oantastlig att den, som vågade
röra vid den, aiisåges som en farlig man ? Med
anledning häraf följde en del replikskiften
mellan tal. och inledaren.
Folkskollärarinnan fröken Rosalie Lindgren
beklagade, att lärarekåren nödgades drifva
det nuvarande själlösa »pluggandet», önskade,
att skolorna i framtiden måtte mera än
hittills lära sig att skapa tänkande och
karaktärsfasta menniskor och tackade inledaren, för
det han påpekat, hurusom folkskolan ännu är
oförmögen att lyfta folket till en högre
utveckling.
Professor O. Montelius hade ett anförande,
som upprepade gånger afbröts af bravorop och
applåder. Intet medel, sade tal., är af större
betydelse för folkbildningen än arten af
läroböckerna, cle språkrör, genom hvilka
vetenskapen talar till vår ungdom. Våra läroböcker
äro skrifna af personer, som gått till sitt
arbete med kärlek och allvar, men vetenskapen
har gått förbi böcker, som skrifvits i 70-talets
anda. Särskildt hafva de historiska
läroböckerna ej en sådan blick på tingen^, att barnet
får en föreställning om, huru människan
småningom lyft sig från en låg ståndpunkt, då
hon knappt kunde kallas människa, till sin
nuvarande jämförelsevis höga. Kritiserade
under oupphörligt bifall de historiska
läroböckerna, som förhärliga. den furste eller makt,
som med våld tillskansat sig en landvinning,
och tala om kriget såsom något ärofullt i och
för sig, utan någon djupare undersökning af
rättsgrundens värde. De kulturöfversikter, som
finnas i läroböckerna, skulle, så torftiga de än
äro, vara af stor nytta i en skicklig lärares
hand, men negligeras oftast.
Folkskollärarinnan fröken Anna Rosling
framhäfde, hurusom den gamla striden
mellan tro och vetande äfven gör sig gällande i
vår tid. Hvarje sanning är helig, men vi få
icke göra hvarje mening till en absolut
sanning, därför att vi själfva känna oss
öfver-tygade.
Hr F. Lindkvist (arbetare) ville med glädje
taga fasta på inledarens inlägg för en kortare
arbetstid. Det vore omöjligt för
kroppsarbetaren att tillägna sig några kunskaper, om både
fysiska och andliga krafter utslitas genom
kampen för det dagliga brödet.
Direktör Sv. Palme yrkade på skolans
skiljande från kyrkan såsom kanske det främsta
villkoret för folkupplysningen.
"Redaktör G. Aldén erinrade om, att då för
30 år sedan i Nordiska nationalföreningen i
Stockholm på Aug. Sohlmans initiativ frågan
om folkhögskolor upptogs, man äfven
hoppades att genom och vid dem få
fortbildningskurser för folkskolans lärare och lärarinnor,
hvilka, lefvande i små villkor ute i bygderna,
så väl behöfde att då och då få en andlig
uppryckning. Först efter ett fjärdedels sekel
hade denna tanke realiserats i sommarkurserna
vid universiteten, och tal. ville säga heder och
tack åt de män, som därvid gingo i spetsen.
Bland dem vore hrr Lundell och Hjärne.
Fil. licentiaten Hildebrand påvisade,
hurusom ingen vetenskapsman kan behärska hela
sin vetenskap - därför äro de litet hvar stå-
ende under auktoritetstro. En kroppsarbetare
kan på sitt område och i smått vara en
vetenskapsman. Därför borde man icke skilja
så strängt mellan vetenskapen och
folkbildningen.
Docenten Fr. von Schéele, Uppsala,
betecknade arbetsklassen såsom samhällets blifvande
härskare och framhöll, att en stor f ära hotar
samhället, om arbetarne äro råa och okunniga,
ty då skola de missbruka sin makt. De
behöfva högre upplysning, och de kunna ej få
den utan förkortning af arbetstiden. Där får
ej vara någon klyfta mellan bokens och den
praktiska bildningens målsmän. I
läroboks-frågan betonade han, att det vore af större
vikt, att lärarne vore goda, än att
läroböckerna vore det. Tal. bragte en hälsning från
Uppsala till dem, som intressera sig för
folkupplysningen, ty för tillfället rör sig där ett
lifligt intresse för saken.
Professor Hjärne samlade i ett humoristiskt
anförande alla på aftonen från olika håll
framkomna yrkanden. Vi finge emellertid ej gå
och vänta på alla hinders fullständiga
undanrödjande. , Nej, bäst vore att utanför de
strängt pedagogiskt organiserade
bildningsformerna friskt gripa verket an med
anslutning till fortbildningskurserna vid
högskolorna. Liksom på senaste tiden i Tyskland -
»det stora mönsterlandet» - måste
veten-skapsidkarne träda i mera omedelbar beröring
med folket. Det öfvergår de bästa läroböcker.
Docenten Helge Bäckström uttalade en
önskan om, att här i Stockholm måtte från
högskolorna anordnas aftonkurser för arbetare i
likhet med hvad som skett i Köpenhamn med
stor framgång. Där funnos 1895-96 icke
mindre än 97 kurser, som gratis förestodos af
kompetente lärare.
Hr Ribbing (arbetare) framhöll den
materiella sidan af frågan. Genom de
undersökningar, som gjorts om arbetareförhållanden,
hade det framgått, att i skolan redde sig
barnen till de fattigaste föräldrarna sämst. Många
lefde på så knapp kost, att de ingenting kunde
fatta.
Hr Andersson (socialdemokrat) klandrade den
nutida seminariebildningen och instämde i den
kritik, som prof. Montelius riktat mot våra
historiska läroböcker. Komme dennes sunda
åsikter till sin rätt vid historieskrifningen,
skulle »hela vår Odhnerska historia» snart
hafva tjänt ut.
Öfverstelöjtnant R. von Koch instämde uti
ett varmhjärtadt anförande med dem. som
yrkat på förkortad arbetstid för arbetarne.
Efter diskussionen vidtog ett angenämt
samkväm med allvarliga såväl som
humoristiska anföranden af en stor mängd talare.
Dödsfall.
And. Andersson f. Den 18 februari
afled i Hör klockaren, organisten och f. d.
folkskolläraren i A^uårarumAnders Andersson,
72 år gammal. Född i Hörby 1824, aflade
lian; folkskollärareexamen 1843, blef 1844
skollärare i Hör och 1846 skollärare och
klockare i Andrarum. Från läraretjänsten tog
han afsked 1880 men innehade
klockarebefattningen till sin död, ehuru han den
senaste tiden skötte den genom vikarie. A.
var en af sin bygds mest anlitade
auktions-förrättare och innehade en massa
förtroendeuppdrag. God sångare, gästfri och vänsäll
var han allmänt omtyckt och innehade
medalj för medborgerlig förtjänst. Han.
efterlämnar änka och fyra döttrar.
Redovisning
för influtna bidrag till rektor
P. Aug. Gödeckes minnesvård.
Transport Kr. 300: -
E. A. Bergströms lista: E. A.
Bergström 2, J. Samuelsson 2, C. Veisel
1,50, O. Kulldorff l, A. Hellstrand
2, A. V. Dorff 2................______» 10: 50
Genom J. E. Blomqvist: från J.
Johansson 2, K. E. Svensson 2... » 4: -
Genom undertecknad: från Th.
Högfeldt 5, K, J. Lönner 3.-...... » 8: -
S:aKr. 322: 50
Växjö den 28 februari 1897.
Frans Berggren.
Lärare vid Växjö folkskola.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
71. P-r. Synes kunna härpå göra
anspråk. Ersättningsbeloppet bestämmes med
hänsyn till nuvarande värdet. Se åtskilliga
utslag i denna tidning, t. ex. n:r 44 år 1896,
sid. 621!
72. Ar. J. J. s. Ett år är tillräckligt.
73. J. Gr. H. 1) Ja, om tjänsterna
annonserats lediga såsom »förenade». 2)
Författningen har ej retroaktiv verkan, men i detta
fall fastslogs endast genom författningen en
praxis, hvarå prejudikat förut meddelats.
74. H. 25. »I god tid», heter det. Hvad
därmed menas finnes ej närmare bestämdt.
75. Kinna. Eäknas endast som ett tjänsteår.
Familjenotiser.
(Kostnadsfria tillkännagifvanden.)
Förlofvade.
Axel Rittfeldt, Halmstad, och Olga Nilsson,
Göteborg.
Född.
Regina och J. Ljunggrens dotter, Torskiiige
skolhus, Forsheda, 24 febr.
Döde.
F. folkskolläraren A. B. Jörliii, Skotteiiberg,
Torrskog, 68 år.
F. folkskolläraren H. Hansson, Harmånger,
23 febr., 751/., år.
Småskollärarinnan Signe Maria Alman, 13
febr., 19 år.
Lediga tjänster.
Förenade.
Kylingared, Alfsb., skoll.- o. org.-tj., framd’
fören. m. kl.-tj., 60 d. fr. 23 febr., skoll.-1.
enl. L, org.-l. 60 kr., kl.-l. 125 kr., adr.
Trädet. (Se annonsen!)
Järnboås, Öreb., skoll.-, kl.- o. org.-tj., 60
d. fr. 24 febr., skoll.-l. 1,050 kr. m. m., kl.-
0. org.-l. 100 kr. m. m., adr. Järnboås. (Se
annonsen!)
S. Solberga, Jönk., skoll.- (flytt.), kl.- o.
org.-tj., 60 d. fr. 25 febr., skoll.-l. enl. L, kl.- o.
org.-l. 185 kr., adr. Öster Korsberga. (Se
annonsen !)
Håsjö, Västaiiede, Jmtl., skoll.-, kl.- o.
org.-tj., förslagets fyllande, ny ansökn., 60 d. fr.
l mars, skoll.-l." enl. L, kl.- o. org.-l. 200 kr.,
adr. Håsjö.
Vid folkskolan.
Kvid inge, Maglaby, Krist., två förslagsrum,
ny ansökn., 60 d. fr. 23 febr., 1. enl. L, adr.
Kvidinge,
V. Sallerup, Eliinge, Mim., 60 d. fr. 23 febr.,
1. enl. L, adr. Eslöf.
Hällaryd, Blek., flytt., 60 d. fr. 24 febr., 1.
enl". 1., adr. Trensum. (Se annonsen!)
Vassånda-Naglum, två tj., 60 d. fr. 25 febr,,
1. enl. L, adr. Vänersborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
