Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 10.
(793.)
STOCKHOLM, 1O MARS 1897
16:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
.förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Sigfrid Almquist
såsom målsman för krafvet på praktisk bildning åt alla.
^edan mer än hundra år tillbaka har
kärnpunkten i läroverksfrågan varit
förhållandet mellan »praktiska» bildningen å ena
sidan och den »vetenskapliga» bildningen å
den andra. Minst lika länge hafva ock
tvänne rakt motsatta uppfattningar af detta
förhållande gjort sig gällande.
Å ena sidan har man hållit på den
klassiska bildningen såsom den enda riktigt
vetenskapliga, hvarjämte man ansett, att den,
för att det skall blifva något med densamma,
måste grundläggas allt ifrån den späda
barndomen. Då krafvet på praktisk eller allmänt
medborgerlig bildning detta oaktadt icke i
längden låtit sig af visa, har man slutligen funnit
på den utvägen, att vid sidan af det bestående
läroverket skulle upprättas ett nytt sådant.
Detta senare skulle då få ta hand om den
»praktiska» bildningen utan inblandning af
något vetenskapligt grundläggande syfte,
medan det förra skulle fortfarande få »ostördt»
ägna sig åt den »vetenskapligt»
grundläggande bildningen utan inblandning af något
»praktiskt» syfte.
A andra sidan har man i motsats härtill
haf dat, att någon artskillnad mellan allmänt
praktisk och speciellt vetenskaplig bildning
icke finnes, utan att den senare egentligen
endast är en specifikation af den förra, en
högre utbildning däraf, åsyftande dess
riktande mot ett allt strängare systematiskt
sammanhang. På grund häraf vore det
orätt att likasom skjuta undan den
»praktiska» bildningen till någon afskild plats,
där den skulle komma blott en del af den
uppväxande ungdomen till godo. Tvärtom :
all grundläggande bildning, all
barndomsbildning borde vara »praktisk» i detta ords
rätta betydelse; det speciellt vetenskapliga
däremot måste enligt sakens natur blifva
ynglingens och mannens sak.
Om dessa båda motsatta uppfattningar
har striden som sagdt rört sig i mer än
hundra år, och om dem rör den sig ännu
i dag. Inom båda lägren anser man sig
på bästa sätt förfäkta såväl den praktiska
som den vetenskapliga bildningens intressen,
på ena hållet genom att ställa den förra vid
sidan af den senare, å andra hållet genom
att göra den senare till en gren af den förra.
[Inder innevarande riksdag har genom ett
slags stillatigande öfverenskommelse mellan
de skilda åskådningarnas målsmän den gamla
tvistefrågan fått ligga till sig. Utanför
riksdagen har den emellertid blifvit
återupptagen af en nykommen stridsman, lektor Enar
Sahlin, genom de föreläsningar om »våra
barns anlag och valet af lefnadsbana» samt
om »ett praktiskt sexklassigt läroverk»,
hvilka vi uti de båda föregående numren
refererat. Från motsidan har den sålunda
kastade ’handsken blifvit i^pptagen af rektor
Sigfrid Almquist genom det föredrag om
»skolan och den praktiska bildningen», som
vi här nedan återgifva.
#
Rektor Alinquistf är en inom
vetenskapliga och pedagogiska kretsar så väl känd
man, att någon utförligare presentation icke
torde vara af nöden. Vi nöja oss därför
vid detta tillfälle med att låta hans bild
ledsagas af några biografiska data.
Sigfrid Oskar Immanuel Almquist äldre
broder till den från sommarkurserna i Uppsala
bekante skolhygienikern professor Ernst
Almquist, är född-i Stockholm 1844. Han tillhör
den från Almunge härstammande Alraquistska
släkten, af hvilken så många medlemmar
intagit en bemärkt plats inom vetenskapen,
litteraturen och förvaltningen. Fadern var fil.
d:r och teol. kand., sedermera kyrkoherde
och prost i Tibble i norra Uppland. Student
i Uppsala 1862 blef A. fil. d:r 1869. Han har
därefter helt ägnat sig åt naturvetenskapen
och lärarekallet. Åren 1870-80 var han
lärare vid Beskowska skolan. Utnämdes 1880
till lektor i naturalhistoria och kemi vid Högre
realläroverket härstädes. Blef 1891
läroverkets rektor. Åren 1875-92 var han tillika
lärare vid Högre lärarinneseminariet.
Af utgifna skrifter må nämnas en vid
läroverken allmänt nyttjad »Lärobok i
naturkunnighet», vidare »Lärobok i botanik», »Svensk
flora för skolor», »Kurs af kemiska försök»
samt hans mycket kända »Geografi för
folkskolan» (5:e uppl. 1890).
Allt sedan Pedagogiska sällskapets tillkomst
1892 har han varit ordförande och jämte fröken
Anna Sandström den ledande själen i detsamma.
A. är gift med Sofia Almquist, född Hultén,
hvilken inoin folkskolevärlden är känd genom
sina läseböcker för småskolan.
Med dagens nummer följa enligt k. generalpoststyrelsens medgifvande profsidor ur Hufvudräkningskurs för folkskolan af A. G. Wih/ander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
