- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
140

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 10

färdigheter, som folkskolestadgan
uppställt såsom kompetensfordringar på den,
som skall vara folkskollärare. Hvar och
huru dessa insikter och färdigheter
blifvit inhämtade är en sak af underordnad
betydelse, och äro de åtföljda af
akademisk lärdom, så finna videt endast så
mycket bättre. Men någon sänkning af
folkskollärarebildningen kunna vi icke vara med
om, allra minst någon så kolossal, som
teologiska fakulteternas förslag afser.

Hvad som tydligen rört Ny
Ecklesia-stiklidning på den ömmaste punkten är
vårt lilla »gif akt» med anledning af det
anspråk, som fakulteterna gömt i den
frän Tyskland införskrifna termen
»lokalinspektör». Tidningen tyckes dock
hafva så ringa kännedom om den kamp
rörande nämda anspråk i Tyskland,
hvarpå vi hänsyftat, att den alldeles
missförstått verkliga innebörden af vår varning.
Vi äro emellertid glada, att så skett, ty
den har därvid råkat uppenbara ett syfte,
hvarpå vi eljest svårligen skulle kommit
att tänka. Den yttrar nämligen gent emot
Svensk Läraretidning:

Utan att nu vilja yttra oss för eller mot
lokalinspektion skulle väl dock för den
omnämda läraretidningen olyckligaste följden af
lokalinspektions införande i Sverige blifva
död för det så många gånger från tidningen
framkomna förslaget om folkskoleinspektörers
hämtande förnämligast eller uteslutande ur
folkskollärarnes egna led. Allmänna
meningen torde väl dock börja blifva den, att
folkskoleväsendet nu blifvit så tillräckligt och
fast ordnadt, att den särskilda inspektionen
däröfver snart utan afsaknad bör kunna
undvaras. Regeringsförslaget innebär onekligen ett
steg i denna riktning.

Detta kan kallas rent besked. Utom
sitt officiellt angifna ändamål att göra
skolrådsordförandena något mera
förtrogna med sina åligganden såsom sådana
skulle förslaget om den lilla
180-timmars-kursen alltså hafva icke mindre än två
djupare liggande syften:

1) att skänka samtliga
prästkandidater full folkskollärarekompetens samt

2) att förvandla skolrådsordföranden
till lokalinspektör och därmed göra hela
den hittillsvarande folkskoleinspektionen
Öfverflödig f

Ny Ecklesiastiktidning säger, att
motståndet mot ett förslag af denna
innebörd kommit endast från »en del af
folkskollärarekåren».

Förmodligen är det på en annan
tidnings hittills bevarade tystnad, som den
grundar detta sitt antagande. Vi våga
emellertid påstå, att det är vi, som i
denna fråga utgöra ett organ för hela
folkskollärarekårens uppfattning.

Sex resestipendier

för besökandet af sommarens
Stockholmsutställning utdelas af centralstyrelsen till
sådana lärare och lärarinnor, hvilka icke
utan erhållande af dylikt reseunderstöd
skulle blifva i tillfälle att taga personlig
kännedom om den pedagogiska
afdelningen vid nämda utställning. Stipendierna
sökas före den 15 instundande april,
såsom framgår af inbjudningen här längre
fram.

Illustrerad

har, som våra läsare funnit, Svensk
Läraretidning med detta år blifvit i rikare
grad än förut. I årets 10 hittills
utkomna nummer påträffas icke mindre än 12
porträtt, vyer eller andra illustrationer.
Det är vår mening att fortsätta härmed,
helst nya och förbättrade
reproduktionsmetoder möjliggöra användandet af
illustrationer i större utsträckning än förut.
Vi bedja alltså våra ärade läsare, att när j
helst något märkligt inträffar, som kan
föranleda ett illustrerande i Svensk
Läraretidning, icke försumma att genast
insända porträtt, vyer eller dylikt.

Inga undantag.

Någon gång händer, att en
brefskrifvare under förebärande af särskilda
omständigheter ber oss att icke i tidningen
omtala, att han sökt eller står på förslag,
ja t. o. m. att han blifvit vald till en |
viss plats. En gång för alla må det i
anledning häraf sägas, att vi icke kunna
taga någon som helst hänsyn till dylika
önskningar. Vid redigerandet af en tidning
får hänsyn till privata önskningar ej göra
sig gällande. Vi referera alltså i
tidningen alla de förslag och val, som
komma till vår kännedom, oafsedt om
personerna önska blifva nämda eller ej, dock
att där förslaget ej blir kändt förrän
samtidigt med valet, vi i regeln
inskränka oss till att redogöra förvalresultatet.

Våra senaste skolkommittéer hade
intill 1895 års slut kostat statsverket
följande belopp:

Kronor

Kommittén för utarbetande af förslag
till folkskolestadga för rikets större
städer.......................................... 5,695

Kommittén för utredning i fråga om
statsbidrag till aflönande af vikarier
vid sjukdomsfall för ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskolor ......... 2,439

Kommittén för utredning af vissa
frågor rörande uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn m. m................... 4,519

Kommittén för utarbetande af förslag
till anordning af militäröfningarna
vid de högre allmänna läroverken... 3,015

Icke tillsatta i laga ordning.
Folkskolläraren i Stenestads församling K. N.
Sundén, som vid kyrkostämma den 16
december 1877 af församlingen valts till
folkskollärare, har hos k. m:t anhållit, att han
måtte förklaras såsom ordinarie lärare vid
Stenestads församlings folkskola från
tillträdet af tjänsteo den l januari 1878, ehuru
tjänsten icke varit i Post- och Inrikes
tidningar ledigkungjord till ansökning.

Direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning, som häröfver yttrat sig, har
anfört,

att af handlingarna väl framgingo, att
ifrågavarande läraretjänst icke, på sätt i
folkskolestadgan föreskrefves, varit i Post- och
Inrikes tidningar kungjord ledig till ansökning,
men då i öfrigt gifna föreskrifter i fråga
om ordningen för tillsättning af ledig
folkskolläraretjänst syntes hafva blifvit iakttagna och
genom ledighetens kungörande i tidning
inom orten tillfälle till täflan om platsen
blifvit i viss mån beredt, hemställde direktionen,

att k. rn:t täcktes förklara sökanden utan
hinder däraf, att vid hans antagande till lärare
i Stenestad tjänsten icke varit i Post- och
Inrikes tidningar kungjord till ansökan
ledig, berättigad att såsom ordinarie tjänsteår
tillgodoräkna sig den tid, lian sedan den IG
december 1877 tjänstgjort eller komme att
tjänstgöra såsom folkskollärare i församlingen.

Vid föredragning häraf har k. ni:t
bifallit, hvad direktionen sålunda hemställt.

- Folkskolläraren i Blåviks församling
B. A. Jonsson har anhållit att med
afseende å rätt till pension från
folkskollärarnes pensionsinrättning fä beräkna sig till
godo såsom ordinarie tjänsteår den tid han,
efter att af Västra Eds församlings skolråd
hafva erhållit fullmakt på läraretjänsten i
Västra Ed, där såsom lärare tjänstgjort
eller från den 15 maj 1865 till den 16
november 1873.

Med anledning häraf har direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning anfört,

att, enligt hvad handlingarna utvisade, vid
tillsättningen så tillgått, att sedan skolrådet,
efter det annons angående platsen varit
införd i en i Östergötland utkom mande tidning,
mottagit ansökningar af Jonsson och en
annan lärare, skolrådet den 26 maj 1864
beslutit antaga Jonsson till en början på 1/2 år
såsom vikarie och sedan, om han befunnes
fullt skicklig, förordna honom till ordinarie,
hvarefter skolrådet den 15 maj 1865
meddelat Jonsson fullmakt såsom ordinarie lärare
vid skolan,

att af handlingarna väl icke syntes, att
församlingen på något sätt å kyrkostämma
gifvit bekräftelse åt skolrådets åtgärd att
antaga sökanden till ordinarie lärare, men att,
då sökanden efter antagandet i så lång tid
som 8 till 9 år innehaft sin plats och
uppburit lön såsom ordinarie folkskollärare, och
häraf ville synas att - såsom ock församlingens
skolråd i sitt ansökningen bifogade
yttrande antydt - församlingen låtit bero vid
skolrådets åtgärd, samt vidare genom den
annonsering, som för sökandens antagande till
vikarierande lärare ägt rum, tillfälle till täflan
varit i någon mån beredt, direktionen, med
afseende jämväl därå, att antagningen ägt rum
före pensionsinrättningens tillkomst och att
pensionsinrättningen alltifrån början varit i
åtnjutande af behöriga pensionsafgifter för
tjänsten, ansett sig böra tillstyrka, att k. m:t
täcktes förklara sökanden berättigad att, utan
hinder däraf att han icke blifvit af Västra
Eds församling behörigen vald till
folkskollärare, såsom ordinarie tjänsteår beräkna den
tid, han från den 15 maj 1865 till den 16
november 1873 tjänstgjort såsom
folkskollärare i församlingen.

Vid föredragning häraf har k. m:t
bifallit, hvad direktionen sålunda hemställt.

För sökande af klockarebefattning
erfordras ej kyrkosångarebetyg.
Folkskolläraren A. J. Lundgren har anhållit,
att k. m:t täcktes förklara honom berättigad
att, utan hinder däraf att hans betyg i sång
ej vore utfärdadt af musikaliska akademien
eller domkyrkoorganist, söka och innehafva
den med folkskolläraretjänsten, inom
Erikstads församling förenade
klockarebefattningen därstädes. Enär för behörighet till
kloc-karebefattning icke erfordras betyg i sång,
utfärdadt af musikaliska akademien eller
domkyrkoorganist, har k. m:t funnit
ifrågavarande ansökning icke till någon k. m:ts
vidare åtgärd föranleda.

Disposition öfver klockareboställe.

Simtuna församling, Vstrn., anhöll hos k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free