Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
163
(Jrbefssfugornas
grundläggarinna.
Samtidigt med förestående redogörelse
hafva vi velat framställa bilden af den kvinna,
som inlagt så stora förtjänster vid
grundandet af de samhällsnyttiga
uppfostringsanstalter, som fått namn af arbetsstugor.
Yi bifoga några meddelanden angående
samma stiftarinna.
Dotter till den bekante riksdagsmannen
m. m. L. J. Hierta, om hvilken en biograf
i ett år 1876 utgifvet arbete yttrade: »Utan
öfverdrift torde kunna sägas, att knappast
något väsentligt reformarbete i vårt land
blifvit utfördt under de sista fyrtio åren,
i hvilket icke H. tagit större eller mindre
del», har professorskan Anna Hierta-Retzius
på ett värdigt sätt trädt i sin faders
fotspår.
Redan så långt tillbaka som år 1864
kunna vi i hennes verksamhet spåra intresset
för uppfostrings- och undervisningsfrågor.
Sagda år upprättade hon nämligen en skola,
som under namn af »torsdagsskolan»
sedermera under 10 års tid drog till sig kvinnor
ur den tjänande klassen samt flickor, hvilka
afgått från den egentliga skolan. I
»torsdagsskolan» åtnjöto de kostnadsfri
undervisning i räkning, skrifning, historia och
geografi. .Bland de frivilliga, för sitt kall
varmt intresserade lärarinnorna befann sig
äfven skolans föreståndarinna Anna Hierta.
I samband med skolan hade hon ordnat ett
lånebibliotek, ur hvilket hon själf skötte
utlåningen af böcker åt lärjungarne. För
att uppmuntra dessa till sparsamhet
lämnades dem tillfälle att i skolan insätta sina
besparingar i sparbanksböcker. Ifvern att
spara minskades gifvetvis ej för de unga
genom förmånen att uppbära en frikostig
ränta å det insatta kapitalet.
Yi finna alltså redan vid denna tidpunkt
samma sträfvan att uppfostra till oberoende
genom arbete och sparsamhet, hvilken
sedermera utgjort den ledande grundtanken vid
upprättandet af arbetsstugorna.
Den i »torsdagsskolan» påbörjade
sparbanksrörelsen lär hafva väsentligen bidragit
till dess införande i hufvudstadens folkskolor,
där den allt framgent uppmuntrats.
An i dag kan det mången gång kännas
tungt nog för den kvinna, som skall
försörja sig med handarbete, men det var
säkerligen ej lättare för några tiotal år
tillbaka. För att underlätta möjligheten att
afsätta kvinnliga slöjdalster uppsattes år
1870 den försäljningsaffär, som än i
dag-bär namnet »teikupan». Initiativet härtill
efter en fransk förebild, »les Abeilles» i
Paris, togs af fröken Anna Hierta.
»Föreningen för gift kvinnas äganderätt», den
första kvinnoförening i norden, stiftades år
1873 på initiativ från samma håll.
Lars Hiertas dotter kunde dock icke
finna sig nöjd med att vid någon tidpunkt
arbeta endast för oberoende i ekonomiskt
afseende. Hand i hand med denna
sträfvan gick ständigt den från fadern ärfda
ifvern att arbeta för upplysning. I detta
syfte tog hon en väsentlig del i grundandet
af »Stockholms läsesalong»y som hon under
åtskilliga år dagligen öfvervakade.
Under sina många resor har hon tagit
kännedom om bland annat folkhögskolorna
i Danmark och genom ett föredrag öfver
detta ämne gjort dessa skolor kända i
England.
Tillsammans med hrr R. v. Koch, L. M.
Törngren och Grustaf Laurin stiftade hon
år 1876 den samskola, vid hvilken hr
Palmgren anställdes såsom föreståndare och som
sedan öfverläts åt honom samt under
benämning af den Palmgrenska samskolan
utvecklat sig till en stor läroanstalt, hvilken
väsentligen banat vägen för samskoleidéns
framgång i Finland och Sverige. Närmaste
motivet till denna skolas upprättande torde
hafva varit sträfvan att, jämte gemensam
undervisning för gossar och flickor, få
boklig undervisning och slöjd att gå hand i hand
med hvarandra i våra skolor.
Sedan hon trädt i äktenskap med
professor Gustaf Retzius har hon desto lättare
kunnat bibehålla sitt intresse för
undervisningsfrågor, som hon härutinnan varit af
honom understödd.
Sålunda har hon dels genom egna medel
och dels genom anslag från stiftelsen »Lars
Hiertas minnes» styrelse, hvars ständiga
ledamot hon är, tagit initiativ till och
medverkat vid grundandet af en metallslöjdskola
å Kungsholmen. Denna skola har gifvit
anledning till att metallslöjd blifvit införd
vid hufvudstadens folkskolor.
Hygieniska museet för Karolinska
institutet i Stockholm, måhända mindre kändt
af allmänheten än det förtjänar, har samma
stiftarinna att tacka för sin tillkomst.
Då fru Retzius hösten 1882 uppsatte
matlagningsskolan ^ Hamngatan 42, numera
samma gata 22, fanns här ännu ej någon skola,
där arbetsklassens döttrar hade tillfälle att
erhålla undervisning i enkel matlagning.
Flickor från våra folkskolor tilläts det att
under ferierna deltaga i denna undervisning.
Professor Elias Heyman lämnade här
undervisning i huslig ekonomi, ett då nytt ämne
i vårt land. Att professorskan Retzius måste
hafva varit en varm vän af skolköksidéen,
kan man af det föregående lätt inse.
Vid det högre seminariet för lärarinnor
hade önskan om införande af undervisning
i huslig ekonomi börjat alltmera uppstå.
Fru Retzius, som lifligt intresserade sig
härför, öfverlät, efter samråd med tvänne
af seminariets lärare, till detta läroverk sin
matlagningsskola. Under ett år innehades
skolan af seminariet, men sedan riksdagen
beviljat ett större anslag < till denna
undervisning, skänkte fru Retzius 1,500 kr. till
inredning af den nuvarande hushållsskolan
vid seminariet, hvaremot den första skolan,
som, efter att i åtskilliga år hafva kraft
betydande uppoffringar af stiftarinnan,
börjat bära sig och gifva öfverskott, gafs åt
den nuvarande föreståndarinnan, och de
hopsparade medlen insattes såsom lifränta åt
tjänarinnorna.
Med understöd af stiftelsen »Lars Hiertas
minne» utsändes år 1889 en af lärarinnorna
vid hufvudstadens folkskolor för att i
England taga kännedom om skolköken därstädes.
Någon tid efter hennes återkomst från
denna studieresa inrättade fru Retzius ett
ordnadt skolkök i Maria församling i
samband med en matlagning skur s för utbildande
af lärarinnor vid skolkök, hvarvid äfven
bidrag lämnades från samma stiftelse. Denna
lärarinnekurs var den första i sitt slag i
vårt land.
Sedan matlagningskursen för lärarinnor
upphört, fortsattes under en särskild
styrelse skolköket för Maria folkskola med
anslag dels af församlingen och dels af
enskilda personer.
För kvinnor, som ägna sig åt medicinska
studier, finnes vid Karolinska Institutet en
stipendiefond å 10,000 kr., som är skänkt
af fröknarna Hedvig oeh Anna Hierta.
Den andel professorskan Retzius har i
ordnandet af den kvinnliga slöjden vid
hufvudstadens folkskolor torde för en del af
tidningens läsare redan vara bekant. Det
var nämligen på hennes förslag, som
stiftelsen »Lars Hiertas minne» å|r 1881 utsände
fröken Hulda Lundin att i utflandet studera
handarbetsundervisningen.
Det är i sanning en mångsidig och gagnande
verksamhet, som professorskan Anna
Bierta-Retzius utöfvat på undervisningens och
uppfostrans område. Denna verksamhet är värd
erkännande icke minst därför, att det
ekonomiska understödet åtföljts af eget arbete
för saken. N-n.
FÖR DAGEN.
Samhället och de enskilda
läroverken.
1.
Vid 1896 års riksdag beviljades med
anledning af en k. m:ts proposition samt
ett par i samband därmed väckta
motioner ett årligt anslag af 200,000
kronor att under vissa villkor utgå såsom
understöd till högre flickskolor och till
sådana samskolor, som äro upprättade
å orter, där allmänna läroverk för gossar
ej finnas.
Vid nu pågående riksdag föreligger en
af grefve Fredrik Wachtmeister i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
