- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
218

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16 (799). 21 april 1897 - För dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 16

tjänstgöring, det är väl både billigt och
rättvist. Som det nu är, får en
folkskollärare, som träget och nitiskt arbetat i
skolans tjänst under 20 å 30 år, ej större
inkomst än den, som varit lärare blott i 5 år.

Stockholmsutställningen. Kristiania
folkskolestyrelse har till
Stockholmsutställningen afsändt en fullständig uppsättning
af redskap för skolslöjd och fullständiga
inventarier till ett skolkök.

Förbättringar i skolväsendet. Med

anledning af vederbörande
folkskoleinspektörs förslag om anordnande af ny folkskola
inom Hölö församlings nordvästra del
beslöt församlingen å kyrkostämma den ] 7 maj
1896 i enlighet med skolrådets hemställan,
att med vidtagande af åtgärder i berörda
syfte skulle anstå, tills ett af församlingen
för skolhusbyggnad upptaget lån blifvit till
fullo guldet eller till år 1900.

K. L. Gustafsson i Hejsta m. fl. anförde
häröfver besvär hos domkapitlet i Strängnäs
under yrkande, att med upphäfvande af
kyrkostämmobeslutet församlingen måtte varda
ålagdt att före utgången af juli 1898 hafva
så anordnat skolväsendet, att en folkskola
med underlydande småskola inrättades inom
norra eller nordvästra delen af församlingen.
Genom utslag den 23 nov. 1896 utlät sig
domkapitlet,

att då ostridigt vore, att inom Hölö
skoldistrikts nordvästra område en stor mängd byar,
hemman, torp och lägenheter vore så aflägsna
från närmaste folkskola, att till dem hörande
barn ej utan svårighet och under längre tider
på året alls icke kunde besöka densamma,
funne domkapitlet skäligt att det
öfverkla-gade kyrkostämmobeslutet upphäfva och ålägga
församlingen att inom juli månads utgång 1898
hafva af hjälpt den framhållna bristen i
församlingens skolväsen.

K in:t har med anledning af fullföljda
besvär den 26 mars förklarat, att på sätt
domkapitlet framhållit församlingens
skolväsen icke är på ändamålsenligt sätt
anordnadt; men då de i sådant afseende
förefintliga brister ej kunna anses blifva
af-hjälpta genom inrättande - såsom
domkapitlet synes hafva förutsatt - af en mindre
folkskola, har k. m:t funnit skäligt att med
upphäfvande af domkapitlets öfverklagade
utslag visa frågan om skolväsendets
ordnande inom församlingen åter till
kyrkostämman för ny laglikmätig behandling.

Tre kommuner men ett
skoldistrikt. Skaftö församling i Bohuslän har,
jämlikt dess å kyrkostämma den 11 mars
1896 fattade beslut, anhållit hos k. m:t, att
församlingen, som omfattar de tre särskilda
kommunerna Skaftö, Fiskebäckskil och
Grundsund, finge utgöra tre skoldistrikt.
K. m:t har ej funnit skäl bifalla
ifrågavarande ansökning.

Dispens. K. m:t har den 26 mars
bifallit adjunkten vid folkskollärareseminariet
i Växjö A. B. Lundblads anhållan om
behörighet till rektorsbefattning vid rikets
folkskollärare- och folkskollärarinneseminarier
utan hinder däraf, att han, som år 1877 ut-

nämdes till sin nu innehafvande befattning,
enligt då gällande kompetensfordringar, icke
genomgått numera föreskrifvet profår eller
fore sin examen inför teologisk fakultet
aflagt sådan teologisk-filosofisk examen, som
berättigar till genomgående af profår.

Fråga om tjänsteårsberäkning.

Folkskolläraren i Fjärås församling Joh.
Aug. Andersson, som efter föregående
tjänstgöring på flera ställen år 1878 af k. m:t
förklarats berättigad att, ehuru han ej
aflagt folkskollärareexamen, få söka och
inne-hafva folkskollärarebefattning i Fjärås med
villkor af vederbörligt undervisningsprof,
som också aflades i Karlstad 1880, hvarefter
han 1892 genom val erhöll sin nu
innehafvande befattning, har till k. m:t ingifvit
ansökan i fråga om tjänsteårsberäkning.
Häri anhöll han om medgifvande att få
räkna som tjänsteår jämväl de fem år, som
enligt § 17 i reglementet borde afräknas å
den tid han efter aflagdt undervisningsprof
tjänstgjort såsom e. o. folkskollärare, och
var vid ansökningen fogadt intyg från
skolrådets ordförande, att afgift till
folkskollärarnes pensionsinrättning från och med 1880
blifvit för tjänsten erlagd.

Direktionen öfver pensionsinrättningen
upplyste i infordradt utlåtande, att denna
senare uppgift vore oriktig, då tjänsten
först 1893 blifvit anmäld till delaktighet,
hvadan direktionen, då A. under den i
ansökningen afsedda tid uttryckligen varit
anställd allenast som extra ordinarie
folkskollärare,, funne sig sakna anledning tillstyrka
afseende å ansökningen. Därjämte erinrade
direktionen, att lärare icke vore
pensions-berättigad före 25 tjänsteår, däraf 20
ordinarie.

K. m:t har den 19 mars ej funnit skäl
att bifalla ansökningen.

Vidräkning skolrotarna emellan.

Uppå de besvär Liss Anders Ersson vid
Finngrufvan m. fi. hos kammarkollegium
anfört mot länsstyrelsens i Kopparbergs län
den l sistlidna augusti meddelade utslag i
fråga om kostnaden för iståndsättande af
Finngrufvans småskolehus i Venjans
församling m. m., har kollegium den 6 dennes
genom utslag sig utlåtit,

att ehuruväl, då lärare vid FinngruEvans
småskola aflönas af Venjans församling i dess
helhet, berörda skola rätteligen synes vara
hänförlig till sådana småskolor, för hvilka
kostnaderna skola, såvida ej annorlunda
därom of verensko mmes, bestridas gemensamt af
hela skoldistriktet; samt det inom Venjans
församling hittills följda sättet att särskilda
rotar hvar för sig byggt och underhållit
erforderliga småskolehus icke, så vidt visadt
är, grundats på någon för viss tid träffad
öfverenskommelse och följaktligen bör
upphöra att gälla, då församlingens medlemmar
ej längre sig därom förena;

likväl och som såväl länsstyrelsens utslag
den 24 mars 1893, hvarigenom husfäderna i
Finngrufvans by fått sig ålagdt att
istånd-sätta småskolehuset därstädes, som ock de
kyrkostämmobeslut, enligt hvilka kostnaden
för nu ifrågavarande ombyggnad af berörda
småskolehus utdebiterats å de skattskyldiga
inom Finngrufvans by, tagit åt sig laga kraft,
har kollegium funnit besvären i hvad de angå
gäldande af kostnaderna för berörda ombygg-

nad ej kunna föranleda ändring af
öfverklagade utslaget;

men då byggnadsskjddigheteii i afseende å
småskolehusen inom församlingen för
framtiden öfverflyttas på hela skoldistriktet samt
det måste anses med rättvisa och billighet
öfverensstämmande att därvid den tunga, som
genom skolhusens byggande och underhåll
drabbat de särskilda rotarna, dem emellan
utjämnas genom lämplig uppgörelse, har
kollegium pröfvat skäligt att med undanrödjande
af öfverklagade utslaget och
kj^rkostämmo-beslutet af den 22 mars 1896 i hvad angår
frågan om vidräkning mellan rotarna i
berörda hänseende, visa ärendet i denna del
åter till kyrkostämman för åvägabringande af
dylik vidräkning.

Helgonskyld OCh påskmat.
Kammarkollegium har genom utslag den 30
sistlidna mars uppå de besvär, som
ärren-datorn Per Jönsson i Veberöd anfört öfver
länsstyrelsens i Malmö utslag den 25 april
1895 i fråga om löneförmåner åt klockaren
i Vombs och Veberöds församlingars
pastorat,, förklarat besvären ej kunna leda till
ändring i öfverklagade utslaget så vidt
därigenom klaganden ålagts att till klockaren
utgifva lösen for helgonskyld med 2 kronor
23 öre.

Beträffande målet i öfrigt, så ehuru
klaganden lämnat obestridt, att han såsom
innehafvare af J/4 mtl n:r 7 Veberöd varit
pliktig att för 1893 till klockaren i
pastoratet utgifva påskmat; likväl och som
erforderlig utredning angående värdet af
berörda påskmat icke åstadkommits, har
kollegium, med ändring af öfverklagade utslaget
i denna del, funnit klockarens i målet förda
talan att af klaganden med visst belopp
utbekomma lösen för påskmat icke kunna
bifallas; och skall hvardera parten själf
vidkännas sina kostnader i målet såväl hos
länsstyrelsen som hos kammarkollegium.

Ogilladt ansvarsyrkande mot lärare.
Förliden sommar gick en notis genom
pressen under rubrik »En ödesdiger örfil», hvari
meddelades, att drängen Sanfrid Olausson
i Jönköping yrkat ansvar å läraren vid
nämda stads folkskolor C. E. Hartman, för
det denne under en lektion vårterminen 1896
i stadens östra folkskola skulle slagit
Olaussons son Johan Ernst så illa, att gossen
fått högra trumhinnan spräckt och åsamkats
kronisk öroninflammation. Rådhusrätten
ogillade ansvarsyrkandet, emedan det mot
Hartmans bestridande ej visats, att han orsakat
omförmälda skada.

Göta hofrätt har den 27 mars fastställt
rådhusrättens utslag.

Tennmanska skolsaken. Svea
hofrätt har på de besvär, som anförts af
Bjärtrå skolråd mot Nora tingslags
häradsrätts utslag i Tennmanska målet, ej funnit
skäl att fästa afseende vid skolrådets
klagan, emedan klagandena icke äro behöriga
att föra talan vare sig i fråga om
misshandel eller om den tjänsteförseelse hr
Tennman påstås ha gjort sig skyldig till.

Svensk folkskollärare erhåller
vetenskapligt uppdrag från utlandet.

Läraren vid Jakobs folkskola härstädes
Gust. Flink, hvilken gjort sig känd som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:07:43 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free