Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Geijer såsom uppfostringstänkare, af Fridtjuv Berg
- N:r 17 (800). 28 april 1897
- För dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnuft och rent praktisk erfarenhet. Adeln
däremot borde naturligtvis höra till den
bildade klassen, »samhällskroppens tanke, den
själfständiga, styrande kraften i samhället»,
samt på grund häraf vara i besittning af
vetenskaplig, strängt filosofisk bildning. För
att få plats för det andra riksståndet i
ordningen (som var sammansatt af präster och
akademici) måste Geijer i sitt system
därjämte inrymma icke mindre än två
medelstånd, båda i likhet med adeln tillhörande
den bildade klassen. Det ena motsvarade
det egentliga prästeståndet.
Det är i själfva verket det stånd — säger
han — som tempererar de öfriga, och utan
hvilket de skulle nödvändigt snart befinna
sig i krigstillstånd med hvarandra och
därigenom upplösa samhället. Det förtjänar så
mycket mer namn af ett medelstånd som
den allmänna undervisningen måste ligga i
dess händer; i detta afseende kallas det äfven
med rätta det lärda ståndet och bör förtjäna
namnet.
Hvad slutligen universitetsmännen angår,
så torde kunna misstänkas, att det måhända
närmast var med hänsyn till dem som Geijer
ansåg, att det i »ett väl inrättadt samhälle»
borde finnas ännu ett medelstånd —
snillena. Deras roll skulle enligt Geijer vara att
utgöra förbindelselänken mellan det enskilda
samhället och mänskligheten i dess helhet.
Detta högre hela — sade han — under
hvilket allt enskildt samhälle hörer, är
egentligen det osynliga, eviga samhället, som
aldrig på jorden såsom enskild stat kan finnas,
och medlemmar däruti äro blott de människor
af alla nationer, som, helt och hållet upphöjda
öfver alla enskilda afsikter, blott verka och
lefva för idéer, för mänsklighetens högsta
mål, och således i sann mening äro
världsborgare. — — Man inser, att det för hvarje stat
måste vara af högsta vikt att hos sig
bibehålla denna världsborgerliga princip vid lif.
Denna princip föreställes äfven särskildt af
ett stånd, men som ej är ett stånd inom
staten utan ett stånd, hvarigenom det
enskilda samhället sammanhänger med
mänsklighetens stora hela, som således är ett
medelstånd emellan samhällen. Hvad som utgör
ett sådant är snillet i vetenskap och konst,
och själfva detta stånd är det egentliga lärda
ståndet.
Utan detta drag — inordnandet af
snillena i den samhällsfilosofiska byggnadens allra
öfversta våning — skulle Geijers
lifsåskådning under ifrågavarande tid icke varit så
fullödigt romantisk som den verkligen var.
(Forts.)
FÖR DAGEN.
Ingen ny folkskollärarekår.
De anmärkningar, som vi tillåtit oss
framställa mot de teologiska
fakulteternas uttalanden i fråga om pedagogisk
utbildning för prästkandidaterna, hafva
lyckligtvis vunnit beaktande äfven inom
statsutskottet. Detta hemställer nämligen:
att k. m:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att riksdagen för
anordnande vid folkskollärareseminarierna i Uppsala
och Lund af särskilda läro- och
öfningskurser med syfte att förbereda de blifvande
prästerna dels för den handläggning af
folkskolans angelägenheter, som tillkommer
ordförande i skolråd och å kyrkostämma, dels
för den lokala uppsikt öfver
folkskoleväsendet, som åligger prästerskapet enligt § 63 i
gällande folkskolestadga, på extra stat för
år 1898 beviljar ett anslag af 5,000 kronor;
dock med villkor att den föreslagna
anordningen ej må medföra någon förändring i nu
gällande bestämmelser beträffande kompetens
att söka och erhålla folkskolläraretjänst.
Denna hemställan motiverar
statsutskottet sålunda:
Med hänsyn till den viktiga del af
prästernas verksamhet, som afser handläggning
af ärenden rörande folkskolan samt
öfvervakande af undervisningen därstädes, anser
utskottet det vara önskvärdt, att särskild
utbildning för denna uppgift redan under
studietiden meddelas dem, som vilja ägna sig
åt kyrkans tjänst. Då k. m:t nu föreslagit,
att för detta ändamål särskilda läro- och
öfningskurser skulle inrättas vid de i
universitetsstäderna förlagda
folkskollärareseminarierna, har utskottet väl funnit detta förslag
beaktansvärdt, men dock icke saknat
anledning att däremot framställa vissa
betänkligheter. Å ena sidan torde det nämligen
kunna befaras, att genom dessa lärokurser den
redan nu långa studietiden för präster
komme att ytterligare förlängas, hvilket enligt
utskottets mening under inga förhållanden
bör ske, och å andra sidan är utskottet icke
fullt förvissadt därom, att icke lärokurserna
kunna komma att göra intrång på
undervisningen vid seminarierna. Då endast genom
praktiskt försök torde kunna ådagaläggas,
huruvida de sålunda befarade olägenheterna
kunna undvikas, anser utskottet, att anslag
för det af k. m:t föreslagna ändamålet för
närvarande bör anvisas på extra stat. Efter
det någon tids erfarenhet vunnits, torde
riksdagen blifva i tillfälle att med någon
säkerhet bedöma, om berörda kurser kunna så
anordnas, att, jämte det undervisningen vid
seminarierna ostördt fortgår,
prästkandidaterna utan förlängning af studietiden
bibringas tillräckliga kunskaper och utbildning uti
ifrågavarande afseende.
Hvad angår beloppet af det begärda
anslaget har utskottet icke ansett sig böra
däruti föreslå nedsättning, men har på samma
gång velat uttala den mening, att detta
belopp synes vara för ändamålet så
tillräckligt, att någon förhöjning däraf icke bör
kunna för lång tid ifrågakomma.
Med anledning af hvad åtskilliga
myndigheter i detta ärende uttalat, har
utskottet slutligen velat framhålla, att då
ändamålet med ifrågavarande kurser ingalunda
är att bereda präster kompetens att erhålla
folkskolläraretjänst, det icke kan anses
lämpligt, att sådan rättighet grundlägges genom
kursens genomgående, och anser sig
utskottet böra tillstyrka, att det begärda anslaget
af riksdagen beviljas endast under
förbehåll, att dylik ändring ej vidtages i de
kompetensvillkor, som för närvarande i detta
afseende gälla.
Åtta resestipendier åt
folkskollärare.
Jultomtens resestipendium för
pedagogiska studieresor har i år sökts af 59
lärare och lärarinnor. Af dessa hafva 26
begärt anslag för resor inom landet, 6
för resor i Norge, 4 för resor i Danmark,
13 för resor i Sverige, Norge och
Danmark, 1 för resa i Finland och 9 för resor
i andra europeiska land. Sammanlagda
beloppet af de sökta resebidragen har
utgjort omkring 12,000 kronor.
Efter omsorgsfullt öfvervägande af de
omständigheter, som tala för de olika
sökandena, har centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
fördelat den i år tillgängliga summan, 1,300
kronor, sålunda:
1) läraren vid Kattarps högre folkskola
O. M. Lilja 100 kronor för resa till högre
folkskolor i vårt land i ändamål att
undersöka deras nuvarande ståndpunkt och
utveckling;
2) folkskolläraren Nils Sjögren i
Landskrona 100 kronor för att i Danmark,
företrädesvis vid »Dansk Skolemuseum», taga
kännedom om sådan åskådningsmateriel, som
lärare med någon slöjdskicklighet själfva
skulle kunna förfärdiga;
3) folkskolläraren N. E. Anjou i Hille 100
kronor för att på åtskilliga svenska (och
norska) orter studera sångundervisningen i
folkskolan, särskildt med hänsyn till
kyrkosången;
4) folkskolläraren J. A. Ramstedt i Malmö
100 kronor för att i våra grannland taga
kännedom om där förekommande
reformsträfvanden på teckningsundervisningens område;
5) folkskolläraren Aron Olsson i Versås
150 kronor för att vid norska folkskolor
studera undervisningen i sång, ritning och slöjd;
6) läraren vid seminariets öfningsskola i
Linköping Josef Vahlqvist 200 kronor för
resa i Sverige och Norge i syfte att
studera åskådningsundervisningen och
undervisningen i modersmålet äfvensom åtgärderna
för småskollärares praktiska utbildning;
7) folkskolläraren P. Aug. Lindholm i
Korsnäs 200 kronor för att taga kännedom om
den historiska och geografiska
undervisningen vid Finlands folkskolor; samt
8) folkskollärarinnan Adèle Vetterlind i
Jönköping 350 kronor för att i England
studera dels det metodiska förfaringssättet med
hänsyn till »object teaching» och
läxläsning, dels de vid engelska skolor vidtagna
åtgärderna för lärjungarnas hälsa samt
fattiga barns bespisning och beklädande m. m.
Nu liksom föregående år har
centralstyrelsen funnit, att flera af de öfriga
sökandena skulle varit förtjänta af
understöd för af dem uppgifna ändamål, men
de begränsade tillgångarna hafva
omöjliggjort utdelandet af reseunderstöd i större
skala.
Hittills hafva genom Jultomtens
resestipendium 27 lärare och lärarinnor satts
i tillfälle att studera skolförhållanden å
främmande orter.
Den nya kyrkomusiken,
länge bebådad, kan nu ändtligen väntas
inom kort utkomma i bokmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0232.html
