Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17 (800). 28 april 1897 - För dagen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
sångkörens ordförande, där så kunde finnas
behöfligt, vidtaga ändringar.
Sist vidtog samkväm och supé.
»Bör kroppsaga förekomma i
skolan och i så fall när?» var det ämne,
som lifligast lockade till tankeutbyte vid
Hernösandskretsens i förra veckan hållna
läraremöte. Efter ett inledande föredrag
af hr O. Byström följde en diskussion, som
varade i två timmar. Särskildt intresse
väckte en pastor, som rest lång väg för att
få besvarad den frågan, huru han
lämpligast skulle gå till väga med en yngling,
som, oaktadt han fått aga för en gröfre
förseelse, fortfarande visade tendens att
fortsätta på den brottsliga väg han en gång
beträdt. Pastorn fick råd från två håll: en
föreslog honom den »evangeliska» vägen -
att med godhet söka vinna lärjungen; en
annan den »lagiska» - att flitigt använda
f arian och ej lägga fingrarna emellan.
Hvilken väg han ämnade gå vet han själf bäst,
men han önskade sig tillbaka till »den
gamla, goda tiden», då ris och rena seder
voro allmännare än nu. Med 23 röster mot
9 antogs en resolution af följande lydelse:
Mötet anser, att kroppsaga må förekomma
i skolan dels vid svårare förseelser, då
barnen visa uppenbar elakhet, dels vid
upprepade mindre förseelser, då lärarens förmaningar
och varningar visat sig fruktlösa, hvarvid
särskildt afseende bör fästas vid det felande
barnets sinnesart, ålder och kön, förseelsens
beskaffenhet samt de omständigheter, under
hvilka den blifvit begången, och att aldrig
lämnas ur sikte, att bestraffningen bör ske
med kärleksfullt allvar och icke i hetta eller
öfverilning.
De tysta öfningarna. Vid Stora
Mellösakretsens möte den 20 d:s
behandlades frågan: »Huru skola de tysta
öfningarna i folk- och småskolan anordnas för
att lända till minsta möjliga olägenhet och
största möjliga gagn?»
Under diskussionen framhölls, att tysta
Öfningar borde betraktas såsom en
nödfallsutväg i de fall, då läraren ej omedelbart
kunde undervisa en afdelning; att de borde
inskränkas så mycket som möjligt
därigenom, att alla barn undervisades gemensamt
i de ämnen de läsa. Om ej alla barn
därvid komme att börja läsa ett ämne, där
läroboken började, t. ex. i katekes,
historia, geografi o. s. v., hade ej så stor
bety-| delse som man ofta velat låta påskina. Då
tysta öfningar skulle användas, borde alla
förberedelser, såsom pennors och grifflars
formande, taflors lin j er ing o. d., vara förut
undanstökade. Korrigerandet kunde ske på
flera olika sätt: dels af läraren själf vid
slutet af timmen, dels af mera försigkomna
barn, dels af läraren i hemmet. Hvarje
lärares individualitet borde vid val af metod
få komma till sin rätt. Af vikt vore
alltid, att barnen finge erfara, det deras
arbete öfvervakades och kontrollerades, så att
de ej föranleddes till slarf eller liknöjdhet.
Själfhjälpsföreningar inom
lärarekåren. Under 1895 åtnjöto tre inom
lärarekåren bildade sjukkassor
förvaltningsbidrag från staten, nämligen:
Södermanlands lärarekårs sjukhjälpsförening,
stiftad år 1886, 85 delägare, 304 sjukdagar,
förvaltningsbidrag från staten 58 kr.;
Kalmar stifts lärare- och lärarinnekårs
sjuk-och begrafningskassa, stiftad år 1890, 60
delägare, 221 sjukdagar, förvaltningsbidrag från
staten 57 kr.;
Sjukhjalpsföreningen för Lunds stifts lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor, stiftad
år 1886, 78 delägare, 397 sjukdagar,
förvaltningsbidrag från staten kr. 63: 50.
Sjukhjalpsfonden för e. o. lärare och
lärarinnor vid Stockholms stads folkskolor, stiftad år
1889, 103 delägare, 19 sjukdagar, var
registrerad men åtnjöt under 1895 intet
förvaltnings-bidrag från staten.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till två läraretjänster vid
Malmbergets folkskola, Gellivara, Nbtn: 1) T.
Rosvall i Ystad, 2) A. F. Sortelius i Edefors, 3)
F. A. Jonsson i Enånger; - 1) J.
Zacharias-son i Ullatti, 2) N. F. Magnusson i
Malmberget,, 3) Georgina Dahl i Tortuna (10 sökande).
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Persnäs, Kalm.: K. A. Vidén i Växjö
(enhälligt).
- Till folkskollärare, klockare och organist
i Grundsunda, Vnrl.: O. Häggström i
Dombäck.
- Till folkskollärare, klockare och
organist i Knutby, Sthm: vik. därstädes L. G.
Rydquist.
- Till klockare i Röddinge-Ramsåsa, Mim.:
O. Enninger i Annelöf.
- Till folkskollärare i Sura, Vstm.: vik.
därstädes J. A. Thunholm (enhälligt).
- Till lärare vid Väfle folkskola, Jäder,
Södm.: K. A. Lundqvist i Svanskog,
- Till lärare vid Grååsens folkskola, Valbo,
Gflb.: A. I. Vallinder i Lägga (enhälligt; 3
sökande).
. - Till lärare vid Stimmerbo folkskola,
Norr-bärke, Kpbg: vik. därstädes S. E.
Salomons-son (ensam sökande).
- Till folkskollärare i Norrsunda, Sthm:
Knut Kalin i Älfkarleby.
- Till folkskollärare i Järstad, Östg.: F.
L. Hessling i Rumskulla.
- Till folkskollärare i Vännäs, Vbtn: e. o.
läraren därstädes N. Schödin (enhälligt).
- Till lärare vid Östtuna folkskola, Svedvi,
Vstm.: D. A. Kalleberg i Nora
bergsförsamling (enhälligt; 3 sökande).
- Till lärare vid Mo folkskola, Ockelbo, Gflb.:
A. Lindgren i Årsunda (enhälligt).
- Till folkskollärarinna i Norberg, Vstm.:
Sofia Eriksson i Rämnas.
- Till småskollärarinna i Teda, Upps.: Elsa
Holmberg i Tillberga.
- Till småskollärarinna i Järnskog, Vrml.:
Elsa Bobeck i Skönnerud.
Inställd är undervisningen uti fyra skolor
i Nora bergsförsamling på grund af den där
grasserande mässlingen.
- Norbergs lärareförenings kassa erhöll den
20 dennes af församlingens kyrkoherde D.
Erlandsson en penninggåfva som grundplåt.
- Inställdt blir i år Västerås stifts tredje
skolmöte på grund af åtskilliga hindrande
omständigheter, bl. a. den att rum ej kunna
erhållas i Leksand.
- En hedersgåfva erhöll lärarinnan Sofie
Hultgren vid mindre folkskolan i Singsjön,
Brun-flo, JmtL, vid afslutande af vinterns
skol-kurs.
- M ån ät l igen utbetalas lönerna från och med
den l instundande maj till Söderhamns
lärare af drätselkammaren första helgfria dag
i hvarje månad.
- 34 nya skolhus hafva i Piteå
landsförsamling invigts af kontraktsprosten G. Höijer
under den tid han varit kyrkoherde därstädes.
Det trettiofjärde invigdes den 11 dennes.
- 7/77 föreståndare för Östergötlands
landstings småskoleseminarium i Linköping har
dess styrelse utsett läraren vid samma
seminarium, extra läraren vid
folkskollärareseminariet därstädes Josef Vahlqvist.
- S/n fjärde »planteringsdag» hade Ullareds
sockens skolbarn, Hall., den 15 dennes, då
under öfverinseende af läraren och
hushållningssällskapets plantor 5,000 gran- och
furuplantor utsattes af ett 30-tal barn.
- Som reseunderstöd åt sex personer inom
församlingen för att bereda dem tillfälle att
besöka årets Stockholmsutställning har Orsa
kommunalstämma anslagit 300 kr. En af
stipendiaterna blef folkskolläraren E. Eriksson
i Kyrkbyn.
- Bland landets högst beskattade kommuner
står säkerligen Våmhus i Dalarne.
Kommunalskatten för innevarande år utgör icke
mindre än 24 kr. 31 öre på bevillningskrona,
hvilket på en lärarelön af 800 kronor utgör
icke mindre än 86 kr. i kommunalutskylder.
- Om trädgårdsskötseln i folkskolan har
styrelsen för Sydvästra Upplandskretsen
uppsatt en motion, som godkändes vid kretsens
möte den 17 dennes och kommer att
inlämnas till centralstyrelsen för S. A. F. med
anhållan om dess utsändande till kretsarne
nästa år.
- Linköpings stifts organistförening hade den
20 dennes sammanträde i stiftsstaden, och
antogs därvid det af kommitterade uppgjorda
förslaget till stadgar. Årsafgiften är l kr.;
ständig medlem blir den, som en gång för
alla erlägger 10 kr. Föreningen håller
årligen två möten i Linköping. För hvarje
kontrakt utser föreningen ett ombud.
- Lekens betydelse diskuterades af
Falköpings lärareförening den 20 dennes. Om
lekens gagn för barnen voro alla ense, men
flera talare uttryckte sin farhåga, att den skulle
förorsaka läraren stort besvär. Han behöfde
också tid till hvila. Andra ansågo just en
yster lek under rasten samman med barnen
vara en hvila.
- > Genom gåfvor och gengåfvor varar
vänskapen längst.» Talby småskola i Asker,
Öreb., kan ej användas på grund af pågående
tillbyggnad, och därför har Talby
godtemplar-loge erbjudit Askers skolråd att under
byggnadstiden få utan ersättning använda logens
lokaler för skolan, enär förut godtemplarne,
då de saknat lokal, fått för sina
sammanträden använda skolsalarna.
- Om klockareinstitutionen hölls vid
Falköpings lärareförenings möte den 20 dennes ett
humoristiskt och intressant föredrag af hr
C. G. Nyqvist. Hans lösen var: bort med
klockareinstitutionen! Vid den följande
diskussionen voro alla talarne ense med
inledaren: alla ansågo sagda institution böra
afskaffas såsom fullkomligt onyttig.
- Afskedsfest firades påskdagen efter
högmässans slut uti Edsbergs kyrka, Öreb., för
afgående folkskolläraren och organisten
därstädes J. A. Höglund, som innehaft sagda
tjänster i 31 år. Efter ett gripande tal af
pastor Hamnström öfverlämnades till hr
Höglund ett dyrbart guldur med kedja och
vederbörlig inskription och till hans maka en
guld-brosch. Högtidligheten förhöjdes genom
koralsång af skolbarnen.
- Om hvarannandagsläsningens införande i
skolor, hvilkas barnantal öfverstiger 60,
diskuterade Södra Roslags lärareförening den 20
dennes. F. d. folkskoleinspektören,
kyrkoherden R. Norén förordade
hvarannandagsläs-ningen på det varmaste. De flesta talarne
ansågo däremot, att Hvarannandagsläsning
visst icke vore ägnad att föra
folkupplysningens sak framåt utan ett godt stycke tillbaka.
På sin höjd kunde den försvaras, där den
vore en nödfallsåtgärd.
- Bra lite för sitt besvär fick vederbörande
angifvare i det Själevadska Skolagemålet,
som vi omnämt i n:r 8. Vid hållet förhör
med anledning af P. Vågbergs anmälan, att
lärarinnan Sofia Johansson i Domsjö skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
