Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18 (801). 5 maj 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
skall hållas ett kortare öfverläggningsmöte
äfven mellan länsombuden och
centralstyrelsen.
Närmare upplysningar om båda dessa
möten, om programmet för desamma, om de
för deltagarne utverkade förmånerna m, m.
komma att lämnas dels genom meddelande
i Svensk Läraretidning, dels genom särskildt
utgifvet programhäfte*
Utbredning inom landets skilda delar.
Sveriges allmänna folkskollärareförening
bestod, såsom förut meddelats, vid 1896 års
slut af 2t’2 kretsar med sammanlagdt 5,873
medlemmar.
Kretsarna äro på följande sätt fördelade
på de olika länen:
Malmöhus _____ 22
Kristianstads ___ 15
Gäfleborgs .....__ 15
Kalmar _______ 12
Älfsborgs –.......... 12
rebro _____...... 11
Östergötlands ___ 10
Skaraborgs _____ 10
Värmlands _____ 9
Kopparbergs ––- 9
Södermanlands ... 8
Jönköpings _____ -S
Västernorrlands ._. 8
Gotlands _______ 7
Hallands ...........- 7
Göteborgs .....__ 7
Uppsala _______ 6
Blekinge _______ 6
Stockholms_____ 5
Kronobergs......... 5
Västmanlands ... 4
Jämtlands –––– 3
Norrbottens ___ 2
Stockholms stad .... l
Summa 202
Medlemsantalet inom de olika länen
ställer sig under de två senaste åren på
följande sätt:
Ökning (+)
eller
minsk-: ning (-):
Antal
medlemmar
1895: 1896
Stockholms stad_______ 365 392 4- 27
Stockholms län............ 150 183 4- 33
Uppsala län ___......." 132 142 4- 10
Södermanlands län ___ 243 277 4- 34
Östergötlands län ".....- 321 331 4- 10
Jönköpings län _______ 183 245 4- 62
Kronobergs län _______ 181 185 4- 4
Kalmar län .......-......, 227 239 + 12
Gotlands län _________ 105 113 4- 8
Blekinge län ______– 188 195 + 7
Kristianstads län ......... 321 317 - 4
Malmöhus län _______ 715 806 4- 91
Hallands län _____.....- 144 190 + 46
Göteborgs o. Bohus län... 239 243 + 4
Älfsborgs län.....______ 221 249 + 28
Skaraborgs län _______ 221 254 4- 33
Värmlands län ___:___ 174 174 -
Örebro län ___________ 235 261 + 26
Västmanlands län_____ 133 125 - 8
Kopparbergs län _____ 205 225 4- 20
Gäfleborgs "län _______ 329 373 4- 44
Västernorrlands län ...... 231 243 4- 12
Jämtlands län _______ 62 56 - 6
Norrbottens län_______ 48 55 4- 7
Summa 5,373 5,873 + 500
Med afseende på antalet medlemmar
komma länen alltså numera i följande ordning:
1) Malmöhus län, 2) Stockholms stad, 3)
Gäfleborgs län, 4) Östergötlands, 5)
Kristianstads, 6) Södermanlands, 7) Örebro, 8)
Skaraborgs, 9) Älfsborgs, 10) Jönköpings, 11)
Göteborgs, 12) Västernorrlands, 13) Kalmar, 14)
Kopparbergs, 15) Blekinge, 16) Hallands, 17)
Kronobergs, 18) Stockholms, 19) Värmlands,
20) Uppsala, 21) Västmanlands, 22) Gotlands,
23) Jämtlands och 24) Norrbottens län.
Inom de allra flesta länen liar en ökning
i medlemsantalet ägt rum. Störst är denna
ökning i Malmöhus län, som allt fortfarande
är det första i ordningen, Jönköpings län,
som från det 15:e blifvit det 10:e i
ordningen, Hallands län, som ryckt upp från
19:e till 16:e rummet, och Gäfleborgs län,
som fortfarande är det tredje i ordningen.
Sammanlagda tillökningen, utgjorde i 20
län 518.
l ett län, Värmlands, är medlemsantalet
lika med föregående år. Endast inom tre
län liar en minskning ägt rum, för de tre
länen tillsammans uppgående till endast 18.
Den absoluta tillökningen under år 1896 var
alltså jämt 500. Minskningen i
Kristianstads län är endast skenbar och beror
därpå, att i sammandraget de 29 medlemmarna
af Astorpskretsen, hvilka äro boende i
Malmöhus län, numera också räknas till
sistnämda län, under det förut hela kretsen på
grund af sitt namn hänförts till
Kristianstads län.
Riksdagen.
Pedagogisk utbildning för
prästkandidaterna.
Med anledning af k. m:ts proposition om
en höjning af 5,000 kr. uti ordinarie
anslaget till folkskollärareseminarierna för
anordnande i Upsala och Lund af särskilda
läro-och ofningskurser för teologie studerande, hade
statsutskottet hemställt, att för ändamålet
måtte på extra stat för 1898 beviljas
begärda beloppet med det redan i förra numret
omnämnda vilkor, att ingen ändring
därigenom måtte ske uti de bestämmelser, som för
närvarande gälla rörande kompetens att söka
och erhålla folkskollärare tjänst.
l första kammaren bifölls utskottets
förslag utan debatt.
I andra kammaren uppstod däremot en
stunds diskussion.
Professor Ernst Carlson ansåg syftet
beaktansvärd t men hyste betänkligheter mot att
en dylik kurs skulle vara obligatorisk. Den
skulle bli en börda för fattiga
prästkandidater, i det deras studietid skulle förlängas, om
kursen toges på allvar. Toges den åter
endast ytligt, kunde dess nytta starkt
ifrågasättas. Dessutom förelåge den faran, att
seminariernas egentliga uppgift - att utdana
folkskollärare - kunde komma att åsidosättas.
Utskottets förslag vore emellertid en gifven
förbättring, enär uttryckligen framhållits, att
någon kompetens att söka lärarebefattningar ej
borde genom kursen kunna förvärf vas. Tal.
ansåg det klokt, att därtill lades, att kursen
ej blefve obligatorisk. Hade emellertid intet
yrkande.
Rektor J. Centervall uttalade samma
betänkligheter och framhöll, att i följd af den
föreslagna anordningen folkskoleinspektörerna
måhända kunde komma att indragas.
Kontraktsprosten O. V. Redelius ansåg
kursen ej skola medföra så stor vare sig nytta
eller skada men föredrog gifvet k. m:ts
förslag framför utskottets. Kompetensen kunde
vara nyttig att ha för prästkandidaterna.
Yrkade därför bifall till k. m:ts proposition.
Folkskolläraren A. F. Liljeholm talade
däremot för utskottets förslag. Utskottet hade val
behandlat den k. propositionen, och tal:n
trodde, att ett bifall till utskottets förslag ej
skulle skada seminarierna.
Handlanden K. G. Karlsson från Göteborg
yrkade rent afslag, särskildt på grund af hvad
hr Redelius anfört. (Hrr Nydahl och Svensson
i Karlskrona instämde.)
Statsrådet GUljam ansåg, att man ej borde
förringa betydelsen af en kurs på 180 timmar.
Han ville ej alldeles förneka faran för
seminarierna, men någon förlängning af
teologernas studietid trodde han ej skola bli följden
af ett bifall till k. m:ts proposition, hvilken
han därför ville förorda. För öfrigt vore
ändringar i prästbildningen ifrågasatta.
Professor Ernst Carlson rådde att afbida
hvad den ifrågasatta ändringen i
prästbildningen kunde innebära och yrkade därför rent
afslag å såväl k. m:ts som utskottets förslag,,
ej minst på grund af hvad hr Redelius
anfört.
Hr Ivar Månsson i Trää upplyste, att
statsutskottet ej skulle taga illa vid sig, om dess
förslag folie, om han ock ansåge att deri
begärda summan ej vore illa använd, om den
beviljades. Men högst viktigt vore, att det af
utskottet fastslagna villkoret fasthölles.
Akademiräntmästaren Eklnndh talade för
bifall till utskottets förslag. (Hrr Lindblad och
Hazén instämde.)
Hr A. Henrieson i Karlslund yrkade rent
afslag förnämligast därför, att han trodde den
föreslagna anordningen komma att stärka
prästerskapets själfskrifvenhet till
ordförandeskapet i skolrådet.
Vid därpå företagen votering segrade rent
afslag. För utskottets förslag röstade
endast 71, mot J 34 för afslag.
Löneförbättring åt musiklärarne vid
folkskollärareseminarierna.
K. m:t hade föreslagit, att för beredande
af löneförbättring för musiklärare och
musiklärarinnor vid folkskollärareseminarierna
anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande måtte höjas med 7,850 kronor, på
det att sagda lärares första lönebelopp kunde
utgå med 1,200 kr. och ålderstillägg om 200
kr. dem tillerkännas efter 5 och 10 års väl
vitsordad tjänstgöring.
Statsutskottet ansåg, att en aflöning om
1,100 kr. för 16 till 20 timmar i veckan vore
tillräcklig, men förordade ålderstilläggen att
utgå med belopp och efter tjänstgöringstid
såsom k. m:t föreslagit, äfvensom att lärare
för hvarje tjänstgöringstimme öfver 20 i
veckan måtte för helt läsår uppbära 50 kr. I
enlighet härmed ansåg utskottet en höjning
med 4,600 kr. vara tillräcklig.
I första kammaren uppstod en kort
diskussion.
Hr Wennerberg ansåg beloppet för litet
och trodde, att undervisningen skulle lida af
lärarnes tryckta ställning, som gjorde det
nödvändigt för dem att söka biförtjänster.
Yrkade bifall till k. m:ts förslag.
Ecklesiastikministern ansåg, att utskottet
behandlat dessa lärare hårdhändt och talade
varmt för k. m:ts förslag.
Hr Billing yrkade bifall till utskottets
förslag. Musiklärarnes tjänstgöringstimmar vore
så få, att de godt kunde utan men för
läroverket ägna sig åt biförtjänster.
Utan votering bifölls utskottets förslag.
I andra kammaren fick frågan samma
utgång, sedan ecklesiastikministern talat för
k. m:ts förslag.
De för frågan intresserade
kammarledamöterna föredrogo synbarligen utskottets
förslag framför risken af rent afslag, hvilket
lätt kunnat blifva följden, örn man sökt få
igenom något mera än hvad utskottet
härvidlag tillstyrkt.
Lön åt vikarie under
seminarieöfnings-lärares sjukdom.
K. m:ts i n:r 4 omnämda förslag,
hvilket statsutskottet oförändradt tillstyrkt, har i
båda kamrarna blifvit utan diskussion
bifallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
