Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19 (802). 12 maj 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
då lärareöfverflöd existerade, funnos 27
biträdande lärare och 243 biträdande
lärarinnor, däraf 10 af de förra och 22 af de
senare aflagt folkskollärareexamen. Vid tider
af lärarebrist öfvergå helt naturligt dessa
examinerade till annan anställning vid
folkskolan. Denna kategori af lärare bör alltså
ej tagas ined, då det gäller att uträkna,
huru många med folkskollärareexamen
utrustade lärare och lärarinnor, som behöfvas
för folkskolan.
Enligt förestående tabell hafva under de
tretton åren 1883-95 inrättats 1,554 nya
folkskolläraretjänster i landet eller i
medeltal för år: 120.
b) Till pensionsstaten öfverflyttade lärare.
Enligt direktionens för folkskollärarnes
pensionsinrättning årsberättelser hade intill
slutet af nedannämda år utfärdats följande
antal Pensionsbref:
År
Summa Pensionsbref
Antal nya pensionärer
1882 ...
908 978 1,047 1,106 1,177 1,226 1,293 1,362 1,435 1,507 1,591 1,663 1,737 1,804 1,880
70 69 59 71 49 67 69 73 72 84 72 74 67 76
1883 ......
1884
1885
1886
1887
1888
1889
1890 .............
1891
1892 .
1893 ........
1894 ..........................
1895
1896
Sunarna 972
Under de fjorton åren 1883-96 hafva
alltså sammanlagdt 972 lärare och lärarinnor
öfverflyttats till pensionsstaten. Detta gör
i medeltal för år: 69 nya pensionärer,
hvilkas platser skola fyllas.
c) Genom döden eller af annan anledning
afgångna lärare.
Skolrådens årliga uppgifter till
folkskollärarnes pensionsinrättning böra i
anmärkningskolumnen angifva alla de fall, där en
ordinarie lärare eller lärarinna afgår genom
döden eller fränträder tjänsten af annan
anledning än pensionering eller transport till
annan folkskolläraretjänst. Därigenom har
det varit möjligt att vinna upplysning om,
huru många platser, som årligen behöfva
fyllas af nya lärarekrafter på grund af att
förutvarande innehafvare före pensionsåldern
afgått genom döden eller af annan
anledning. Tabellen har följande utseende:
År
Med döden afgångna
Afsked utan pension
Summa
1886 .......
31
28
59
1887
24
31
55
1888
38
29
67
1889
30
31
61
1890
42
35
77
1891
30
37
67
1892
39
39
78
1893
51
35
86
1894 ............. ..
29
36
65
1895
37
36
73
1896 ...............
43
31
74
Summa
394
368
762
Under dessa elfva år hafva alltså före
pensionsåldern afgått 394 genom döden och
368 af annan anledning. Detta gör i
medeltal för år; 36 genom döden och 33 af
annan anledning afgångna.
Grå vi sedan att taga reda på storleken
af det årliga
tillskottet af nya lärarekrafter
så finna vi, att under de senaste sexton åren
från rikets 7 manliga och 5 kvinnliga
folk-skollärareseininarler utexaminerats följande
antal lärare och lärarinnor:
År
Lärare
Lärarinnor
Summa
1881 ...............
202
95
297
1882
236
128
364
1883 ..
229
133
362
1884 .
218
147
365
1885 ........... . -
217
134
351
1886 ..
198
119
317
1887
184
119
303
1888
195
129
324
1889... ..
168
132
300
1890...
133
118
251
1891....
133
85
218
1892 ............
113
77
190
1893
114
88
202
1894
106
104
210
1895
137
107
244
1896. ..............
146
119
265
Summa
2,729
1,834
4,563
Under de senaste sexton åren hafva alltså
utexaminerats i medeltal för år: 170 lärare
och 115 lärarinnor eller tillsammans 285.
En jämförelse mellan behof och tillgång
ställer sig under de tio år, för hvilka
fullständiga uppgifter föreligga, sålunda:
Öfverskott ( + ) eller brist (.- )
+ 87
+ 76
+ 112
+ 97
+ 0
- 50
- 78
- 68
- 43
- 19
+ 114
4- 11
Det årliga tillskottet af nya lärarekrafter.
317
303
324
300
251
218
190
202
210
244
2,559
256
Det årliga behofvet af nya lärarekrafter
Summa
230
227
212
203
251
268
268
270
253
263
2,445
245
Genom döden eller af annan anledning afgångna
59
55
67
61 i
77 !
67 j
78 !
86
65
73
688 |
69 |
Till pensionsstaten öfverflyttade.
71
49
67
69
73
72
84
72
74
67
698
70
Nyinrättade tjänster
100
123
78
73
101
129
106
112
114
123
1,059
106
Ar
1886 .........
1887 .........
1888 ....... ..
1889 ....... ..
1890 .........
1891 .........
1892 .........
1893 _
1894 .........
1895 ......
Summa
Medeltal
Såsom af tabellen framgår, har från och
med år 1891 det årliga tillskottet af nya
lärarekrafter icke motsvarat behofvet. En
brist har alltså så småningom uppstått.
Denna är emellertid nu synbarligen stadd i
aftagande och skulle antagligen redan under
förra året hafva varit slut, därest icke k.
kungörelsen den l juni 1894 angående
aflönande i vissa fall af vikarie för sådan
ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,
som af sjukdom urståndsattes att fullgöra
sin tjänst, tillkommit och med 1895 års
ingång trädt i tillämpning. Enligt denna
kungörelse utgår nämligen under vissa villkor
statsbidrag till vikarie för sådan ordinarie
lärare eller lärarinna vid folkskola, som på
grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet
under oafbrutet minst en månad. Bland
villkoren ingår, att vikarien skall vara
examinerad, dock så, att om vederbörande
folkskoleinspektör vitsordar, »att examinerad
vikarie ej kunnat erhållas samt att vikarien
befunnits duglig», hinder ej möter för
statsbidrags erhållande.
Under det att före år 1895 examinerade
vikarier endast mera sällan och vid svårare
samt längre sjukdomsfall plägade anställas
i landsbygdens skolor - oftast sökte man
hjälpa sig fram med biträdande lärarinnor
eller därigenom, att läraren fick på tid
utanför de vanliga läseterminerna taga igen den
genom hans sjukdom försummade lästiden
- måste man nu för statsbidrags
åtnjutande söka skaffa examinerad vikarie, därest
sådan står att få. Detta har gjort, att
lärarebristen framträdt mera kännbar under de
två senaste åren och att den gjort sig
märkbar särskildt beträffande tillfälliga vikariat
vid folkskolan. Gifvet är nämligen, att den
från seminariet utexaminerade i främsta
rummet söker erhålla ordinarie anställning, i
andra rummet tager han emot en extra
ordinarie plats och endast i sista rummet ett
tillfälligt vikariat. Vid tider af lärarebrist
är det därför företrädesvis å vikariatsplatser,
som bristen gör sig märkbar.
Under år 1895, det första år, då k.
kungörelsen den l juni 1894 tillämpades,
åtnjöto sammanlagdt 212 ordinarie lärare och
lärarinnor tjänstledighet på grund af
sjukdom.* Då nu tjänstledigheten endast
undantagsvis varade så länge som helt läsår, hafva
emellertid för dessa platsers uppehållande icke
på långt när behöfts 212 vikarier för hela
året. Om en hvar af de på grund af
sjukdom tjänstlediga 212 lärarne och
lärarinnorna åtnjutit ledighet hela läsåret, skulle -
enär statsbidraget till vikarien utgår med
400 kronor för helt läsår - statens bidrag
till vikarier under år 1895 utgjort 84,800
kronor. I verkligheten steg detta bidrag till
icke fullt hälften af nämda summa, eller
till 42,245 kronor. I medeltal har sålunda
tjänstledigheten varat fyra månader, och det
antal examinerade lärare och lärarinnor, som
behöfts för att uppehålla vikariatsplatserna,
utgör alltså enligt ofvan använda
beräkningsgrund icke 212 utan 106, hvilken siffra dock
något bör höjas, då det icke kan antagas,
att tjänstledigheterna för sjukdom fördela
sig jämt på årets särskilda läsmånader.
Om dessa 106 vikarier vid sjukdomsfall
läggas till den å tabellen här ofvan
angifna bristen af 19 lärarekrafter för år 1895,
* I den till årets riksdag aflåtna
»berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista
riksdags sammanträde sig tilldragit» står på
grund af tryckfel 242; skall vara 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
