Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 19 (802). 12 maj 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
255
blir alltså den sammanlagda bristen för detta
år icke mindre än 125.
Att märka är emellertid, att ett
öfverskott af examinerade lärare fanns från åren
1886-1889, och att sannolikt åtskilliga af
dem, som då sökte sig in på andra
lefnads-banor, återvändt till folkskolan, då nu i
någon mån ljusare framtid på denna bana
ställts i utsikt. Vidare är att märka, att,
sedan det behöfliga antalet vikarier en gång
blifvit fylldt, hänsyn endast behöfver tagas
till det antal, hvarmed tjänstlediga lärare
möjligen kan komma att ökas, och detta
antal kan ej komma att blifva synnerligen
stort och således ej Öfva någon väsentligare
inverkan på antalet behöfliga lärarekrafter.
*
Ett faktum är sålunda, att - särskildt
om hänsyn tages till det behof, som nu på
en gång uppstått i följd af k. kungörelsen
den l juni 1894 - lärarebrist under de
senare åren i viss mån förefunnits.
Orsakerna till lärarebristen
äro helt visst att söka i flera samverkande
omständigheter. Den förnämsta ligger dock,
enligt utskottets förmenande, uti följande
förhållande:
Under åren 1886-89 rådde, såsom synes
af tabellen här ofvan, öfverflöd på
lärarekrafter. Bekant är ock, att under dessa
år ett ganska betydligt antal examinerade
lärare och lärarinnor saknade anställning i
folkskolan. Af de under våren 1888
utexaminerade 324 lärarne och lärarinnorna hade
endast omkring fjärdedelen erhållit löfte om
anställning. Somliga måste taga platser som
informatorer, renskrifvare o. d., somliga åter
fingo nöja sig med småskollärareplatser, och
åtskilliga kastade sig in på andra banor.
Under de ifrågavarande fyra åren tog -
enligt uppgift, hämtad från d:r Gr. Eneströms
år 1890 verkställda utredning »Om
ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid
småskolor och mindre folkskolor äfvensom
biträdande lärare och lärarinnor vid
folkskolor» - följande antal examinerade
folkskollärare och folkskollärarinnor anställning
vid småskolor, mindre folkskolor eller såsom
biträdande vid folkskolor med i allmänhet
en lön af 300 å 350 kronor:
År 1886 _____............ 11
» 1887..................... 13
» 1888..................... 25
» 1889 ______.......... 31
Summa 80
Då alltså utsikt icke fanns för alla
utexaminerade att vinna anställning vid
folkskolan, är gifvet, att antalet
inträdessökande vid seminarierna, som i början af
1880-talet varit uppe ända vid en siffra af 800,
skulle komma att sjunka ganska väsentligt
(år 1887 tiH 490 och 1890 ända till 319),
i följd hvaraf helt naturligt äfven antalet
utexaminerade minskades (från 364 år 1882
till 190 år 1892).
När nu med 1890 det förut rådande
öf-verflödet på lärarekrafter upphörde, ökades
emellertid ånyo af sig själft de
inträdessökandes antal och därmed äfven de vid
seminarierna intagnas (år 1890 mottogos
ondast 239 nya elever, år 1892 däremot 296
och år 1895 ända till 372). Detta har i sin
ordning haft till följd, att de
utexaminerades antal stigit från 190 år 1892 till 265
år 1896. Innevarande år torde komma att
utexamineras omkring 300, enär antalet
elever i fjärde klassen för närvarande utgör
306. Och ett antal af omkring 300 årligen
utexaminerade lärare torde vara nog för att
fylla behofvet.
Motionären har emellertid framdragit en
annan orsak till lärarebristen. Han har trott
sig finna, att densamma har sin grund »i
den stora svårighet, som förefinnes att
erhålla inträde vid de enda
undervisningsanstalter, nämligen våra
folkskollärareseminarier, hvilka meddela den undervisning och
de examensbetyg, som gifva kompetens till
sökande af folkskollärarebefattning». Han
stöder sig i detta hänseende på det
sakförhållandet, att af 752 personer, som år 1895
sökte inträde vid rikets seminarier, endast
372 kunde vinna inträde, och att under år
1896 af 793 inträdessökande endast 304 (skall
vara 332) mottogos.
Härvid måste utskottet först och främst
anmärka, att de anförda siffrorna icke
utgöra något för de senare åren särskildt
utmärkande, utan har det så godt som i alla
tider varit så, att endast omkring hälften
af de inträdessökande kunnat mottagas.
Följande tabell lämnar härom upplysning:
År
Inträdessökande
Däraf intagna
1882 .........
826
433
1883 ............ -
738
420
1884 ..............
757
379
1885 ..................
742
391
1886 - -
507
323
1887
490
292
1888 .....
393
260
1889 . .........
323
223
1890 ..... - .......... -
319
239
1891
358
261
1892 ....................
473
296
1893
566
347
1894 ........
685
357
1895 ............
752
372
1896 ...... ................ ......
793
332
Summa Medeltal
8,722 581
4,925
328
Under de femton åren 1882 - 96 hafva
alltså i medeltal 581 årligen sökt inträde,
men endast 328 eller något öfver hälften
årligen mottagits. Orsakerna till att de
inträdessökandes antal så högst väsentligt
varierat (826 år 1882, men endast 319 år
1890) har utskottet redan sökt påvisa.
Anledningen åter därtill, att - såsom af
ofvanstående tabell framgår - stundom mera
än hälften af de inträdessökande afvisats,
är i främsta rummet beroende på den
omständigheten, att vid seminarierna åtskilliga
kunskapsfordringar samt andra
kompetensvillkor äro föreskrifna för inträde. I den
inträdespröfning, som med anledning häraf
äger rum, plägar årligen ett stort antal
underkännas på grund af bristande kunskaper.
De af dessa underkända, som hafva
verkligt allvar med sin åstundan att ägna sig
åt folkskollärarebanan, söka förkofra sig och
komina så igen ett annat år samt kunna på
detta sätt flera år å rad komma att
inräknas i de inträdessökandes antal.
Motionären däremot anser sig hafva
grundad anledning antaga, att bristande tillgång
på lärarekrafter vid seminarierna samt brist
på lokaler af tillräcklig storlek varit
hufvudorsaken till att så många inträdessökande
blifvit afvisade.
Utskottet har funnit sig böra anställa en
undersökning, huru härmed i verkligheten
förhåller sig. Från samtliga seminarier hafva
i detta afseende infordrats följande
uppgifter för de två senaste åren:
1) Huru många lärjungar kunna på grund
af lokala förhållanden mottagas i första
klassen?
2) Antal inträdessökande.
3) Däraf mottagna.
4) Vägrade inträde på grund af:
a) att de underkänts i inträdesexamen;
b) bristande plats.
(Antalet af annan anledning vägrade
inträde är med stöd af dessa uppgifter lätt
att uträkna.)
Förhållandet mellan antalet
inträdessökande samt antalet mottagna och af olika
anledningar vägrade inträde ställer sig vid de
olika seminarierna sålunda:
De manliga seminarierna.
1896
Vägrade inträde på grund af
annan-anledning
-
5
12
-
11
9
37
bristande plats
-
-
2
17
-
19
bristande kunskaper
28
31
26
29
33
30
11
188
Däraf mottagna
88
28
28
31
28
28
25
201
Inträdessökande
61
59
59
74
78
69
45
445
1895
Vägrade inträde på grund af
annan anledning
4
15
-
13
5
37
bristande plats
14
14
bristande kunskaper
28
30
16
9
37
20
8
148
Däraf mottagna
30
30
22
34
31
29
30
206
Inträdes sökande
58
60
42
58
82
62
43
405
Uppsala ......
Linköping ...
!Växjö .........
jLund .........
Göteborg ...
[Karlstad ......
Hernösand...
j Summa
Man finner häraf, att det egentligen
endast är vid ett manligt (Göteborgs) samt tre
kvinnliga (Stockholms, Kalmar och Skara)
seminarier, som inträdessökande måst
afvi-sas på grund af bristande plats. Antalet i
inträdesexamen underkända är icke blott vid
de manliga utan äfven vid de kvinnliga se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0259.html
