- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
258

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19 (802). 12 maj 1897 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 19

lärare. Genom sistnämda åtgärd har på en
gång uppstått ett behof af något mera än
100 examinerade vikarier. Sedan detta
behof fyllts, är utsikt, att lärarebristen skall
af sig själf upphöra, helst om verkligen så
många för lärarekallet lämpliga lärjungar
intagas i seminarierna, att omkring 300
lärare och lärarinnor årligen kunna
utexamineras - något hvarför lokala hinder ej möter
från de nuvarande seminariernas sida.

Då sålunda alla tecken antyda, att bristen
blott är tillfällig och på väg att upphöra,
och då slutligen, om lärarebristen mot
förmodan skulle få en mera stadigvarande
natur, det ganska säkert kan antagas, att
k. m:t skall utan någon särskild skrifvelse
från riksdagens sida vidtaga sådana
åtgärder, att folkskoleundervisningen kan
behörigen upprätthållas med examinerade
lärarekrafter, finner sig utskottet böra
hemställa,

att motionen ej må föranleda till
någon kammarens åtgärd.

FÖR DAGEN.

Ett nytt attentat

mot folkskollärarekåren tyckes vara i
görningen. I första häftet för
innevarande år af den med statsunderstöd utgifna
»Tidskrift för folkundervisningen» läser
man med öfverraskning följande
uttalande af den kända signaturen Carl K-n:

Det skulle ej förvåna oss, om i allmänna
folkskolestadgan intoges någon bestämmelse
därom, att ordinarie lärare vore skyldig
underkasta sig den förändring af hans
tjänstgöring inom distriktet, som kunde blifva
behörigen beslutad. En sådan föreskrift
kan icke kallas hård eller obillig, ty det
kan väl ej sägas vara öfverensstämmande
med billighet och rättvisa, att flera
generationer af barn skola lida skada, därför
att en lärare ej vill underkasta sig de
olägenheter, som möjligen kunna för honom
blifva en följd af en som nyttig och
nödig-ansedd förändring af hans tjänstgöring. Gör
sig läraren känd som en trogen och
samvetsgrann arbetare i sitt kall, behöfver han
ej befara, att skolstyrelsen af nyck eller
lättsinne mot hans vilja flyttar honom till
annan befattning. Endast när tvingande
skäl bjuda, kommer i allmänhet en sådan
förflyttning att äga rum. Men finnas
sådana skäl, bör en lärare ej med sitt nej
kunna hindra en omgestaltning af hans
tjänstgöring, helst om man tillförsäkrar
honom, att han genom förflyttningen ej skall
lida minskning i sina löneförmåner. Sant
är väl, att han genom att nödgas lämna sin
befattning för att öfvertaga en annan kan
komma att förlora någon bekvämlighet, gå
miste om något behag, ja, lida minskning
uti inkomster af arbete utom skolan, men
då distriktet gifver honom en för hans
uppehälle tillräcklig lön, bör det ock hafva
rätt att använda honom, där han gör mesta

gagnet.

#

Våra läsare erinra sig måhända, att
vi i slutet af år 1893 (se n:r 50!) full-

ständigt referade ett k. m:ts utslag,
enligt hvilket en folkskollärarinna, som sökt
och erhållit en förmånlig anställning vid
ett bruk, efter några års anställning
därstädes mot sin vilja förflyttades till en
nyinrättad tjänst, belägen i en obygd
3A mil från den förra platsen. Trots
att folkskoleinspektören ansåg, att här
en rättskränkning ägde rum, gillade k.
m:t församlingens åtgärd. Såsom motiv
härför framhölls, att i lärarinnans
fullmakt det icke uttryckligen hette, att hon
var antagen vid bruket utan »vid fasta
folkskolan» i församlingen (vid hennes
antagande fanns endast en fast folkskola
i församlingen, nämligen vid bruket).

Sedan dess hafva vi vid upprepade
tillfällen ställt en uppmaning till
lärarekårens medlemmar att ej låta sig nöja
med dylika intetsägande fullmakter utan
ovillkorligen hålla därpå, att i fullmakten
angifves vid hvilken skola man är
antagen - för att icke riskera att blifva
skickad från den ena ändan af socknen
till den andra och därmed möjligen få
såväl hälsa som ekonomi undergräfda.

Vederbörande tyckas emellertid vilja
gå ytterligare ett steg på den inslagna
banan. Ätt döma af Carl K-ns
uppsats skulle meningen vara, att äfven i *
det fall att läraren har uttrycklig
fullmakt på en viss plats, han skulle kunna
förflyttas till en annan skola. Härför
behöfs ändring i nuvarande
folkskolestadga, och det är en sådan ändring, som
genom ofvanstående rader motiveras.

Månne författaren verkligen betänkt,
hvilket svårt slag som genom en dylik
lagbestämmelse skulle drabba
landsbygds-lärarne?

l ett och samma skoldistrikt kan en
plats vara utmärkt, en annan odräglig.
Man söker och erhåller den utmärkta
platsen, men transporteras måhända efter
några månader till den odrägliga. Den
enda möjlighet till befordran, som nu
finnes, skulle alltså försvinna.

Lärarens trefnad är beroende af, huru
han inreder sitt hem (detta får ofta
bekostas af honom själf) och huru han
ordnar däromkring. Men hvad intresse
får väl läraren att härvidlag något
åtgöra, då han riskerar att omedelbart efter
det han gjort det riktigt hemtrefligt för
sig och sin familj blifva förflyttad till en
ödemark.

De flesta lärare på landet kunna ej
lefva på de inkomster, skoldistriktet
består dem. Biförtjänster måste skaffas,
men härför kräfves att vara någorlunda
bofast. Vid en flyttning förloras i regeln
biförtjänsten, och det kan åtgå flera år,
innan man kommer upp till de
inkomster man hade före flyttningen.

För att öfvervinna de svårigheter, som
kunna uppstå vid skolväsendets
omorganisation i en församling, är väl ej nödigt
att sätta hela Sveriges lärarekår på
flyttande fot. De fall, där man vid en
dylik organisation ej kunnat träffa vänlig
öfverenskommelse med läraren, äro
verkligen mycket sällsynta. Om så anses
nödigt, kan man ju lagstifta för dessa

undantagsfall. Går man längre, blir
man verkligen både »hård och obillig».

Författaren söker visserligen lugna sina
läsare, »Endast när tvingande skäl bjuda,
kommer i allmänhet en sådan förflyttning
att äga rum», påstår han. Men i dessa
rader ligger dock uttalad en möjlighet,
att makten kan missbrukas.

Vi frukta högeligen, att den ifrågasatta
bestämmelsen skulle i tio fall af nio
begagnas uteslutande för att straffa
själfständiga lärare. Ständiga trakasserier
skulle uppstå, och lärarne göras till
lekbollar i skolrådens och föräldrarnes
händer.

Kan detta verkligen vara till skolans
bästa?

Feriekurser

hållas i Jena den 2-21 instundande
augusti. Närmare upplysningar meddelas
och anmälningar emottagas af professor
Detmer, professor Rein och sekreteraren
Weinmann, Jena (Spitzweidenweg n:r 4).

Enhälligt

har andra kammarens Skolutskott afstyrkt
hr P. O. Lundells motion om utredning
med anledning af bristen på sökande till
folkskollärareplatser. Såsom synes af
det här ofvan återgifna utlåtandet har
utskottet kommit till det resultat, att
lärarebristen är tillfällig och på väg att
upphöra af sig själf. Att icke redan i
fjor bristen upphörde beror på den nya
kungörelsen angående statsbidrag vid
sjukdomsfall.

Folkskolebarnens resor

till årets Stockholmsutställning vill
Tummelitens sommarnummer söka främja.
Den vanliga procenten af
försäljningspriset kommer äfven nu att afsättas till
något allmännyttigt ändamål. Bolagets
styrelse har beslutat att öfverlämna
densamma till centralstyrelsen att af denna
användas till främjande af
folkskolebarnens resor till årets
Stockholmsutställning. Såsom villkor gäller, att före den
10 juni skola minst 30,000 ex. vara
rekvirerade direkt hos Svensk
Läraretidning. Se annonsen å sista sidan!

Stockholmsutställningen öppnas,
såsom från början var bestämdt, nästa lördag
kl. 12 middagen af konungen i närvaro af
riksdagens ledamöter m. fl.

Den pedagogiska afdelningen torde vid
öppnandet vara i det närmaste färdig.

I Stockholmspaviljongen är hufvudafdel- |
ningen af Stockholms folkskolors utställning j
förlagd: en lärosal (ordnad af
folkskolläraren Hjalmar Berg), en sal för gossarnes
slöjd (ordnad af slöjdinspektören A. Berg),
en sal för flickornas slöjd (ordnad af
slöjd-inspektrisen fröken Hulda Lundin) samt ett
skolkök (ordnadt af fru Sofi Nilsson).

I Nordiska museet och dess tillbyggnad
äro förlagda Göteborgs folkskolors särdeles
vackra utställning, hushållningssällskapens
slöjdutställning, de tekniska skolornas ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free