Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19 (802). 12 maj 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
261
- Tjänstledighet för hälsans vårdande är af
folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm beviljad
förste läraren vid Adolf Fredriks församlings
folkskola, fil. kand. J. S. Bergman, från den
10 maj till vårterminens slut. Tillförordnad
förste lärare under nämda tid är läraren vid
samma skola hr J. J. Dalström.
- Att af folkskolläraren nyttjas beslöt Läby
församling, Upps., å kommunalstämma den 4
dennes att till kommunen inköpa ett
jordområde om 20 ar och af bästa beskaffenhet.
Det enhälliga beslutet dikterades af
församlingens önskan och hopp att härigenom kunna
vid skolan fästa duglig lärarekraft.
- Uppsättning af sederegler i skolsalarna
beslöts förlidet år vid ett föräldramöte i
Hudiksvall. Skolrådet har nu antagit det af
särskilda kommitterade utarbetade förslaget, som
alltså kommer att i skolans samtliga salar
uppsättas.
- För en slöjdundervisningskurs, afsedd att
från den 8 nästa juni till den 3 därpå
följande juli af Kalmar läns södra landstings
och hushållningssällskaps slöjdkommitté
anordnas för 24 inom södra delen af Kalmar
län i tjänst varande lärarinnor i folk-,
små-och slöjdskolor får, enligt k. m:ts
medgifvande, en af lärosalarna i Kalmar
folkskollärarinneseminarium afgiftsfritt upplåtas.
- Hedrande kyrkostämmobeslut fattades i
Åtvids församling, v^stg., den 4 dennes. Till
lärarinnan vid Örsäters småskola Emma
Petersson, som på grund af sjukdom blifvit
urståndsatt att själf sköta sin befattning,
anslogs 10 kr. månatligen till aflöning af vikarie.
Årliga understödet till f. d. lärarinnan Hilma
Kronstrand höjdes från 50 till 100 kr. Till
3 orglar anslogs 200 kr., och skall resten
insamlas enskildt.
- En angenäm och billig kurort är Södra Vi
hälsobrunn i Kalmar län, hvarom annons
förekommer i dagens nummer. För de lärare
och lärarinnor, som under sommaren vilja
återhämta sig efter vinterarbetets mödor,
torde den hafva ett särskildt intresse. Det
är nämligen vanligt, att folkhögskolan
därstädes bildar en föreningspunkt mellan de
brunnsbesökande medlemmarna af
lärare-kåren.
- Stockholms folkskolors slöjdlärareförening
hade i lördags sammanträde. Därvid
redogjorde ordföranden för resultatet af
styrelsens åtgöranden för anskaffande af nedsatt
entré till sommarens utställning.
Förvaltningsutskottets centralkommitté hade
tillmötesgått föreningens önskningar i så måtto,
att medlem af Stockholms folkskolors
slöjdlärareförening medgifves rättighet att lösa
abonnementskort till halfva priset: 10 kronor.
- / de skriftliga profven för afgångsexamen
hafva vid Göteborgs seminarium lämnats
följande ämnen: 1) De olika kristna kyrkornas
lära om nattvarden. 2) Hvarför intager E.
G. Geijer en så framstående plats i vår
odlings historia? 3) Karl XI som människa och
regent. 4) Nederbörden. 5) Kolsyran. 6)
Huru kan skolan verka för barnens
välsignelserika deltagande i församlingens
gudstjänst? - Vid Skara seminarium voro
ämnena: 1) Paulus’ tal i Miletus till de äldste
från församlingen i Efesus (Ap.-gärn. 20: 18
-35). 2) Följderna af statshvälfningen 1789.
3) Värmland. 4) Kolet och dess föreningar.
5) Folkskolans uppgift. 6) Sorgens fostrande
betydelse.
- Anmärkningar hafva af
folkskoleinspektören M. Hamnström uti den till Hernösands
domkapitel ingifna berättelsen rörande
fjolårets inspektion blifvit gjorda mot
folkskoleväsendet i Borgsjö och Selånger. Det råder
allt för stort missförhållande mellan antalet
lärarekrafter och skolpliktiga barn. Skolrådet
i Borgsjö har upplyst, att församlingen i år
beslutat öka lärareantalet med en
folkskollärare och en lärarinna vid mindre folkskola.
Antalet barn för hvarje lärare skulle
därigenom sänkas från 121 till 93. I Selånger
hade en småskollärarinna tillkommit,
hvarigenom antalet barn pr lärarekraft gått ned
från 121 till 98. Inspektören har emellertid
yrkat inrättande af ännu en folkskola eller
åtminstone en mindre folkskola, så att
barnantalet ytterligare må nedgå.
- Svenska och finska skolbarn möttes helt
oförberedt på Skansen härstädes sistlidna
lördag. Skansen besöktes då af folkskolebarn
från Adolf Fredriks och Maria församlingar
äfvensom af en skara gossar och flickor med
sina lärare och lärarinnor från Finland. Vid
Bredablick möttes ungdomsskarorna, hvarvid
de stockholmska barnen hälsade de finska
med. sången: »Dold mellan furorna ligger
min koja». Den enkla hyllningen mottogs af
de finska gästerna med blottade hufvuden och
besvarades med: »Du gamla, du friska, du
fjällhöga Nord.» Vid förnyadt
sammanträffande invid musikestraden uppstego våra
folkskolebarn å densamma och sjöngo bland
annat »Hell dig, du höga Nord». Vid
folkskolebarnens afmarsch utbragte den finska
skaran ett »Lefve Sverige», åtföljdt af flerfaldiga
hurrarop.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Årsskriften
för 1897 har under förra veckan utsändts
till hrr kretsordförande. Den omfattar
denna gång 140 sidor, däraf förteckningen
öfver föreningens 5,873 medlemmar upptager
72 sidor.
Såsom förut omtalats utsändes i år
endast ett ärende till kretsarnas behandling,
nämligen frågan om en nationaldag.
Utom redogörelse för detta ärende
innehåller årsskriften som vanligt årsberättelse,
redogörelse för af centralstyrelsen och
kretsarna behandlade ärenden,
revisionsberättelse in. m.
Från och med nästa år utsändes
årsskriften direkt till hvarje medlem, som erlagt
en årsafgift af l kr. För i år gäller det
gamla expeditionssättet. Kretsordförandena
torde alltså tillse, att hvarje i årsskriften
upptagen medlem får ett exemplar.
Samtidigt med årsskriften har utsändts
småskriften n:r 7 att tillställas de
föreningsmedlemmar, som subskriberat på nämda
häfte. Det innehåller en af J. Franzén
utarbetad öfversikt angående
folkskollärareutbildningen i Danmark.
En nationaldag.
Från »Fosterländska studentförbundet i
Uppsala» har till centralstyrelsen ingått en
skrifvelse, i hvilken förbundet framhåller
såsom högeligen önskvärdt, att alla
fosterlandsvänner snart enas om firandet af en allmän
nationaldag, hvari alla fosterländska
sträfvanden kunde erhålla en naturlig
föreningspunkt, samt hemställer, att Sveriges
allmänna folkskollärareförening ville medverka
till uppnåendet af ett sådant mål.
För sin del anser förbundet
midsommardagen vara särskildt lämpad att firas såsom
en nationell högtidsdag och anför som stöd
för sin mening följande skäl:
1) den infaller på helgdag under vår
vackraste årstid ;
2) den är förknippad med flera af vår
historias märkligare minnen;
3) den har traditionen för sig såsom en
folklig festdag;
4) den har vid våra lägerplatser redan
börjat firas såsom en svensk högtidsdag.
På samma gång anser förbundet, att
Gu-staf-Adolfs-dagen, den 6 november, allt
fortfarande må firas såsom en svensk
högtidsdag, en skolornas fest- och fridag.
A denna skrifvelse har centralstyrelsen
till styrelsen för Fosterländska
studentförbundet i Uppsala afgifvit svar af innehåll,
att centralstyrelsen lifligt behjärtar
betydelsen af en allmän nationaldag, »hvari
samtliga fosterländska sträfvanden kunde erhålla
en naturlig föreningspunkt»;
att en dylik dag enligt dess mening
svårligen skulle kunna anses i verklig mening
allmän och nationell, ifall den stora massan af
det nationella uppfostringsarbetets målsmän
och af nationens uppväxande ungdom ej
blefve i tillfälle att i densamma deltaga;
att midsommardagen väl synes af flera skäl
vara särdeles förträfflig såsom en folklig
festdag för de vuxna, men att den för
folkskolorna tyvärr måste anses härtill olämplig, enär
den infaller under den normala ferietiden;
samt
att .Gustaf-Adolfs-dagen redan så godt som
öfverallt i vårt land firas såsom en
folkskolornas högtidsdag.
Till den redogörelse för ifrågavarande
ärende, som lämnades i n:r 30 af Svensk
Läraretidning föregående år, fogade
centralstyrelsen en anmodan till de kretsar, som
sä funne lämpligt, att redan under 1896
upptaga detsamma till behandling. Då
emellertid protokoll häröfver ingått från endast
två kretsar, men saken i sig själf är af den
beskaffenhet, att den torde böra tagas i
öfvervägande af Sveriges allmänna
folkskol-lärareförening, och tidpunkten härför ur flera
synpunkter nu synes vara lämplig, har
centralstyrelsen ansett sig böra under
innevarande år inhämta kretsarnas yttrande i
ärendet. I den 1111 utsända årsskriften
lämnas nedanstående redogörelse för detta
ärende.
Frågan om en allmän nationaldag har
under senaste tid på åtskilliga håll varit
lifligt debatterad. Då man beträffande
önskvärdheten af en sådan nationell högtidsdag
som den omordade varit tämligen ense, hafva
däremot meningarna varit ganska skilda,
då det gällt valet af dag.
A ena sidan har man, hufvudsakligen
helt visst af praktiska skäl, framför allt
betonat, att nationaldagen måste förläggas
till sommaren, och de dagar, som då
förnämligast kommit på tal, äro: den 6 juni
samt den 23 och den 24 juni.
Såsom skäl för den 6 juni hafva anförts
två betydande historiska tilldragelser: den
6 juni 1523 valdes Gustaf Vasa till Sveriges
konung af rikets ständer, hvilka med
uppräckta händer tillsade honom »huldskap,
troskap och manskap med all
underdånighet»; den 6 juni 1809 förklarade hertig
Karl, att han ville åtaga sig riksstyrelsen
efter den nya regeringsform, som dagen
förut, den 5 juni, blifvit af ständerna
fastställd.
Den 23 juni, midsommarafton, har ansetts
lämplig, emedan Gustaf Vasa den dagen
höll sitt intåg i Stockholm.
För midsommardagen har man anfört de
skäl, som ofvan enligt »Fosterländska
studentförbundets» skrifvelse äro angifna. De
historiska minnen, som där åsyftas, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
