- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
270

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer såsom uppfostringstänkare, af Fridtjuv Berg - N:r 20 (803). 19 maj 1897 - Utställningen, utställningsporträtt 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utställningen.



Efter mer än tre decenniers förlopp hafva
Nordens folk åter stämt möte i
Sveriges hufvudstad till fredlig täflan på arbetets
stora idrottsfält. En storartad verksamhet
har utvecklats och betydande kostnader
nedlagts på att göra denna täflan så omfattande
och fruktbärande som våra förhållanden
medgifva. Allt tyder ock på, att resultatet
kommer att blifva synnerligen tillfredsställande.
Stockholm har, såsom skalden sjunger uti
invigningskantaten, födt en ny stad, fylld
med en rikedom af konstens och industriens
mångskiftande alster. Sistlidna lördag
öppnades densamma högtidligen af konungen
under klockringning, fanfarer och dånande
kanonsalut.

Det säger sig själft, att en utställning
af detta slag äger sin största betydelse för
industriens och konstens män. Många af
dessa hysa och uttala äfven den åsikten,
att den är till uteslutande för att tillgodose
deras intressen. De ledande hafva
emellertid häruti varit af annan mening. De hafva
nämligen visat sig uppskatta värdet och
betydelsen af arbetet äfven inom ett annat
område: uppfostrans och undervisningens,
samt beredt dess målsmän tillfälle att visa,
hvilka framsteg man gjort på detta
arbetsfält, och på hvilken ståndpunkt man nu där
befinner sig. Ett icke obetydligt område af
utställningen har blifvit för detta ändamål
upplåtet. Det sålunda erbjudna tillfället
har äfven tagits i akt. Ensamt uti den
svenska afdelningen upptager katalogen
närmare 400 utställare från hithörande
områden. Uti den norska afdelningen
förekomma 84, i den danska 76 och i den ryska 80.

De utställda föremålen utgöras af planer,
fotografier, ritningar och modeller samt
inventarier och undervisningsmateriel,
omfattande en mängd olika läroanstalter, från de
lägsta till de högsta. Härtill kommer ett
mycket stort antal lärjungearbeten i
skrifning, ritning samt manlig och kvinnlig slöjd,
afseende att åskådliggöra olika
undervisningsmetoder.

I denna utställningens »kulturella»
afdelning har lärarekåren sålunda ett vidsträckt
fält för studier. Till vägledning för de
lärare, hvilka ämna besöka utställningen,
meddela vi här först en

allmän öfversikt



af de olika undervisningsafdelningarna och
återkomma sedermera till utförligare
redogörelser för de grupper inom desamma,
hvilka äro förtjänta att särskildt
uppmärksammas.

Den svenska skolafdelningen är inrymd
dels i Nordiska museet och dess tillbyggnad,
dels i folkskolehuset och i nedra våningen
af Stockholms stads paviljong. De öfriga
ländernas återfinnas inom deras särskilda
områden af den stora industrihallen.

Nordiska museets präktiga hall upptages
helt och hållet af de olika länens kollektiva
utställningar af husslöjdsarbeten. Alla länen
— utom Kronobergs, Malmöhus och
Hallands — jämte städerna Stockholm och
Göteborg äro har representerade. Omkring 130
folkskolor hafva till dessa utställningar lämnat
prof på såväl manlig som kvinnlig slöjd.

Uti museets tillbyggnad träffar man de olika
skolornas utställningar. Sådana hafva
anordnats af Stockholms och Göteborgs folkskolor,
ett flertal allmänna och enskilda läroverk samt
flickskolor, abnormskolor, arbetsstugor och
barnhem, Uppsala universitet, Musikaliska
akademien, Gymnastiska centralinstitutet
m. fl.
Vidare finner man här en mängd
planschverk, kartor och böcker från olika
förläggare jämte samlingar af pedagogisk
litteratur
och undervisningsmateriel: konserverade
djur och växter, mineralsamlingar,
fysikaliska apparater m. m.

Museibyggnadens bottenvåning upptages
af den hygieniska utställningen, uti hvilken
allt, som rör medicin, kirurgi och sjukvård
finnes samladt.

Folkskolehuset ligger i museets
omedelbara närhet, strax till höger om entrén till
utställningen. Det inrymmer i nedra
våningen en småskolesal, fullt möblerad på
bekostnad af Huskvarna skolråd, och en
folkskolesal, hvars utrustning bekostats af
Norrköpings skolråd. I de till lärarebostaden
hörande rummen finnes det genom
centralstyrelsen för S. A. F. upprättade
lärjungebiblioteket samt en vacker i gips utförd
modell af Nääs slöjdlärareseminariums område
och byggnader. I våningen en trappa upp
äro anordnade två slöjdsalar, en för
manlig och en för kvinnlig slöjd. Af stort
intresse är den vackra samling af fotografier
af folkskolehus
i landets olika delar,
hvilken erhållit sin plats i folkskolebyggnaden.

Den hufvudsakliga delen af Stockholms
folkskolors utställning
är förlagd till
bottenvåningen i Stockholms stads paviljong. Man
finner där en lässal, slöjdsalar för gossar
och flickor
samt ett skolkök. Alla rummen
äga, så vidt möjligt varit, full utrustning.

Våra grannländers uti industrihallen
inrymda skolafdelningar äro helt naturligt
mindre omfattande men gifva godt tillfälle
till jämförelser de olika länderna emellan.

        Hg.

Utställningsporträtt.



En utställning sådan som den i lördags
härstädes öppnade utgör resultatet af
tusentals personers arbete. För Svensk
Läraretidning ligger det närmast till hands att
presentera de män och kvinnor, hvilka stått
i spetsen för den pedagogiska afdelningen,
med ett ord sagdt undervisningsutskottets
medlemmar. I dagens nummer meddela vi
alltså porträtt af utskottets ordförande samt
representanterna för gymnastiken, folkskolan
och allmänna läroverken. I ett följande
nummer skola vi presentera öfriga
utskottsmedlemmar.

Professor Carl Yngve Sahlin,
undervisningsutskottets ordförande, är född på Dalsland 1824
och blef fil. doktor 1851. Docent i teoretisk
filosofi i Uppsala 1853, blef han adjunkt vid Lunds
universitet 1856 och erhöll 1862 professuren
i praktisk filosofi därstädes men flyttade
redan 1864 tillbaka till Uppsala, där han då
vardt professor i praktisk filosofi. Både genom
ett stort antal afhandlingar och genom sin
lärareverksamhet har professor Sahlin gjort
sig känd som den förnämste utvecklaren af
Boströms filosofiska system. Under en lång
följd af år var han rektor vid Uppsala
universitet. Efter det han 1894 såsom
pensionsmässig lämnat sin professorsstol, har han
bosatt sig på Djursholm invid Stockholm.

*



Professor Lars Mauritz Törngren, född 1839
på Trosby, Tjällmo socken i Östergötland, blef
1859 sekundlöjtnant vid flottan, 1866 löjtnant
och 1875 kapten. Efter genomgången
tvåårig kurs vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm blef han 1864 biträdande, sedan
extra lärare vid nämda anstalt och 1873
lärare på institutets pedagogiska afdelning, 1882
professor och öfverlärare samt 1887
föreståndare för centralinstitutet. Han har städse
fasthållit vid Lings system och uppträdt mot
dem, som velat okritiskt uppblanda det med
konstfärdigheter och öfningar af tvifvelaktigt
värde. För den fria leken, om hvilken han
under talrika studieresor i utlandet sökt taga
kännedom, har han alltid varit en ifrig
förkämpe.

*



Folkskoleinspektören Carl Gustaf Bergman
är född på Gotland 1840, blef student i
Uppsala 1860 och promoverades 1869. Adjunkt
vid Nya elementarskolan 1868, blef han 1871
föreståndare för Beskowska skolan och 1888
inspektör öfver Stockholms folkskolor efter
C. J. Meijerberg. Han har i denna egenskap
utöfvat en djupgående och gagnande
verksamhet icke minst genom den urbanitet, som
utmärker honom och som synnerligast på en
plats som hans är af så stor betydelse.

*



Läroverkskollegan Nils Gerhard Vilhelm
Lagerstedt
är född 1847 i Askersund. Student
1864 och fil. doktor 1869 blef han år 1871 efter
genomgånget profår kollega vid Östermalms
femklassiga allmänna läroverk. Åren
1879–82 tjänstgjorde han tillika som lärare i
Lyceum för flickor och 1882–87 som lärare i
naturvetenskap vid högre lärarinneseminariet.
Stor förtjänst har han inlagt om ordnandet
af Pedagogiska biblioteket härstädes, hvars
föreståndare han är.

*



Fröken Hulda Lundin, slöjdinspektris vid
Stockholms folkskolor, född i Kristianstad år
1847, inträdde som lärarinna vid Stockholms
folkskolor 1867. Efter flera studieresor i
utlandet (England och Skotland 1872, Schweiz
1877 och särskildt Tyskland 1881) erhöll hon
folkskoleöfverstyrelsens uppdrag att ordna den
kvinnliga slöjdundervisningen härstädes. Ända
från 1882 har hon såväl i Stockholm som i
landsorten anordnat och ledt kurser för
lärarinnor i kvinnlig slöjd. År 1885 blef hon
slöjdinspektris vid Stockholms folkskolor. På
utställningsområdet har hon stor erfarenhet från
världsutställningarna i Paris och Chicago samt
fjorårets utställning i Berlin och Buda-Pest.
Sedan 1896 års början är hon medlem af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Geijer såsom
uppfostringstänkare.


5. Det s. k. affallet.



Den förändrade uppfattning af
undervisningsväsendet, som utmärker Geijers senare
år, har sin rot uti den förändrade
uppfattning af samhällslifvet i det hela taget, som
föranledde hans s. k. affall. Utan att
förstå den senare förstår man icke den förra.

Under mer än tvänne årtionden hade
Geijer stått såsom »den historiska skolans»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:07:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free