Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21 (804). 26 maj 1897 - För dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 21
Öfverläggningsämnen
till årets ombudsmöte i augusti böra
oför-dröjligen insändas till centralstyrelsen, så
att programmet kan i tid uppgöras.
Frågor kunna insändas såväl af krets eller
kretsstyrelse som af enskild
föreningsledamot.
Uppskjutet till nästa år
blifver Hernösands stifts andra allmänna
folkskolläraremöte såsom synes af
annonsen i dagens nummer. Orsaken synes vara
närmast att söka i en befarad kollision
med årets prästmöte, om ock någon
fruktan för den mäktigt dragande
hufvudslads-utställningen torde bidraga. Men har man
månne betänkt, att man nästa år
kommer i kollision med ingenting mindre
än allmänna svenska folkskolläraremötet?
Stockholms folkskolor. Det i förra
numret återgifna förslaget till utgifts- och
iiikomststat för hufvudstadens folkskolor år
1898 behandlades på kyrkostämmor sistlidna
måndag, hvarvid utan nämnvärd dehatt
samtliga församlingar godkände förslagets alla
punkter med ett enda undantag. Adolf
Fredriks församling afslog nämligen det af
öfverstyrelsen ifrågasatta ålderstillägget af 5CO
kr. till sekreteraren.
Folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Sedan direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning hemställt om
förordnande af revisorer till öfverseende af
folkskollärarnes änke- och pupillkassas
förvaltning och räkenskaper för åren 1894-
96, har k. m:t den 30 sistl. april
förordnat folkskoleinspektören, fil. kand. G. A.
Sundblad 9 lektorn vid tekniska högskolan Edvard
Jäderin och folkskolläraren i Stockholm
Hjalmar Berg att verkställa ifrågavarande
revision för nästinstundande år, på sätt
nionde artikeln i det för kassan gällande
reglementet bestämmer.
Reseunderstöd. Ledamoten af
riksdagens andra kammare, folkskolläraren
Fridtjuv Berg, som af k. m:t den 16 oktober
1896 förordnats till ledamot i kommittén
för utredning af frågan om åtgärder för
beredande af lämplig uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade barn och
som förmält sig hafva för afsikt att
företaga en resa till Danmark och Schweiz
samt, om tiden det medgåfve, till
Nederländerna för att’ taga kännedom om
därstädes upprättade anstalter för dylik
uppfostran, har af k. m:t för nämda ändamål
tilldelats ett understöd af 750 kronor. Resan
äntrades i nästa vecka.
Skolresor å statens järnvägar. Hos
k. m:t hafva såväl Svenska läraresällskapets
som Svenska turistföreningens styrelser
anhållit om nedsättning i biljettpriset å
statens järnvägar vid resor, företagna af
skolungdom med åtföljande lärare, och har
järnvägsstyrelsen afgifvit ett af k. m:t
infor-dradt utlåtande i ämnet.
Styrelsen framhåller därvid, hurusom det
med ansökningarna åsyftade målet – att
söka underlätta och möjliggöra för
skolungdomen att under lärares ledning få se
och lära känna sitt fosterland - flerstädes
vunnit beaktande och i skilda länder
gifvit anledning till olika åtgärder. Särskildt
hafva å de tyska järnvägarna ännu
vidsträcktare nedsättningar medgifvits.för
resande skolungdom än den, hvarom framställning
nu gjorts.
Under erinran, att styrelsen redan
tillförene, i den mån sådant befunnits ined
järnvägens fördel förenligt, medgifvit
pris-nedsättning för skolungdomens resor,
hemställer styrelsen, som finner de skäl, hvilka
anförts för ansökningarna, synnerligen
be-hjärtansvärda, att k. m:t måtte medgifva,
att vid skolungdomens resor,, som å statens
järnvägar under lärares eller lärarinnas
ledning företages af minst tio personer,
åtföljande lärare eller lärarinna oberäknade, afgift
må utgå, vid färd i tredje klass vagn såsom
för truppbiljett eller med 1V2 öre pr hvarje
kilometer, och vid färd i andra klass vagn
mot afgift för tredje klassens biljett, samt
att vid förenämda fall två barn under tolf
års ålder få räknas såsom en person.
Sjette allmänna flickskolemötet
sammanträder i Sundsvall lördagen den 12
nästa juni kl. 9 f. m. och afslutas den 15 i
samma månad kl. 3 e. m. Bland de inånga
frågor, soni enligt oss tillsändt program skola
blifva föremål for öfverläggning, märkas
följande:
Måste ej 8 till 4 timmars arbete dagligen
för barn af 7 till 10 års ålder medföra
öfveransträngning ?
Hvilken bör vara småskolans uppgift?
Hvilka fordringar bör skolan ställa på
lärjungarnes välläsning?
Borde ej för undervisningen i vårt lands
skolor eftersträfvas en mera nationell karaktär?
Utfärder göras lördagen och måndagen.
Bland dem, som komma att inleda ingifna
diskussionsämnen, kunna nämnas fröknarna
Anna Sandström, Ellen Fries, Lilly
Engström, A. Wijkander, A. Piehl, K.
Sjä-lander, professor L. M. Törngren, rektorerna
G\ Sjöberg och E. Schwartz samt doktor
Collinder. Mötesafgiften utgör 3 kr., och
äga mötesdeltagarne göra resan fram och åter
till pris såsom för enkla biljetter. Mellan
Stockholm och Sundsvall kostar resan tur
och retur på första klassen å Norrlandsbåt
15 kronor.
Legitimationskort fås hos fröken Emma
Mattsson i Stockholm till och ined den 9
juni.
Skolrotarne eller församlingen?
Skolrådet i Färnebo föreslog församlingen
att med frångående af en å sockenstämma
år 1853 träffad öfverenskommelse att
fastig-hetsägarne inorn hvarje Skolrote skulle
bekosta skollokal och rum åt läraren m. m.
i stället besluta att fr. o. m. år 1896
samtliga utgifter för folkskoleundervisningen och
således äfven för anskaffande och underhåll
af skollokaler skulle utgå ur den
gemensamma skolkassan. Detta förslag
förkastade kyrkostämman den 30 oktober 1895.
Öfver församlingens beslut besvärade sig
skolrådets ordförande kyrkoherden B. G.
Schröder hos länsstyrelsen i Karlstad under
yrkande,
att då utgifterna för skolväsendet för
närvarande vore i hög grad; orättvist fördelade,
i det åtskilliga fastigheter till följd af
förändringar i roteindelningen vore från
skolhusbyggnad helt och hållet befriade men andra
oskäligt betungade samt svårighet mötte för
skolrådet att så länge det vore af of
vanberörda öfverenskommelse bundet nöjaktigt
uppehålla skolundervisningen, lielst en del
fastighetsägare upprepade gånger förklarat
sig icke vidare vilja hålla några skollokaler
och för den skull låtit dem förfalla,
kyrkostämmobeslutet måtte upphäfvas och
församlingen åläggas att hädanefter låta samtliga
kostnader för folkskoleundervisningen
bestridas ur den gemensamma skolkassan.
Församlingens öfriga medlemmar hördes
häröfver å kyrkostämma den 29 januari
1896, därvid
dels erinrades, att då den om stämman deri
80 okt. 1895 utfärdade kungörelsen såsom
of-verläggniiigsämne i , förevarande hänseende
upptagit, frågan om underhållet af
skollokalerna inom Färnebo församling samt
kyrkostämman vid sådant förhållande saknat
befogenhet att besluta om sådana laka! ers
anskaffande, kyrkoherde Schröders besvär ej heller
borde kunna afse dylik skyldighets
öfvertagande af församlingen, dels i öfrigt
genmäl-tes att något giltigt skäl i allt fall icke
förefunnes för den i samma besvär påyrkade for:
ändringen, hvilken endast skulle förorsaka
församlingen betungande utgifter utan
motsvarande nytta, hvarjämte särskildt framhölls
af Persbergs Skolrote, att då Persbergs
gruf-fält med därtill hörande läsrote enligt med
öfriga delen af församlingen ingången
öfverenskommelse utgjorde ett inom distriktet
särskildt för sig bestående skolområde, hvarest
funnes fast såväl folk- som småskola ined
egen styrelse och särskildt af vederbörande
domkapitel fastställdt reglemente samt dessa
skolor från äldre tider bekostats ensamt af
Persbergs grufveaktiebolag med bidrag från
Persbergs läsrote mot befrielse från allt
deltagande uti utgifterna för skolorna inom
församlingens öfriga delar, någon ändring
härutinnan till följd af kyrkoherden Schröders
besvär så mycket mindre borde eller kunde
ifrågakomma som skolrådets förslag ej på mins
ta vis angåfve, att detsamma iifsåge
Persbergs skolor, och någon rubbning uti den
angående dem träffade särskilda
Öfverenskommelse ej heller blifvit på annatj sätt
ifrågasatt.
Genom utslag den 20 april 1^96 utlät sig
länsstyrelsen, ;
att då 1858 års öfverenskommelse icke
aC-sett någon bestämd tid och således måste
upphöra att äga giltighet, då församlingens
medlemmar ej längre därom förenade sig, samt
vid sådant förhållande flerhiletä vid
kyrkostämman den 80 oktober 1895 fattade beslut
att öfverenskoinmelsen skulle vid fortfarande
kraft och verkan bibehållas, icke hindrade
den påyrkade tillämpningen af de allmänna
föreskrifterna i §§ 57 och 58 af 1J882 års
folkskolestadga att samtliga kostnaddr för
folkundervisningen skulle bestridas geimensamt af
hela skoldistriktet och sammangjutas efter
de grunder, som för kommunalujskylders"
utgörande i allmänhet vore stadgade, profvade
länsstyrelsen skäligt att med up^liäfvande af
öfverklagade beslutet förordna, p,tt ifråga
varande kostnader skulle enligt berörda lagrum
utgå, de nuvarande skolrotarne [pbetaget att
vid församlingarnas öfvertagändei af skolhus
byggnadsskyldigheten ined afseende å de
kostnader de hvar för sig på sina skollhus användt
framställa de anspråk,- hvartill fog-kunde
förefinnas. Vid denna utgång al jmålet ansåg
länsstyrelsen vidare yttrande icpe erfordras
i anledning af invändningen därolm ätt
besvären icke kunde omfatta yrkande o’|m åläggande
för församlingen att jäinväl anskaffa för
distriktet erforderliga skolhusbyggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
