Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
nästan alla hufvudstadens församlingar. För
ändamålet särskildt inredda och fullt
tillfredsställande lokaler finnas dock endast i
fyra församlingar: Storkyrkoförsamlingen,
Klara, Katarina och Kungsholmen. Såsom
handledning användes en af fru Sofi
Nilsson utgifven bok, »Hushållslärans första
grunder». Hufvudsyftet med skolköken är
att genom dem vända flickornas håg åt
husliga sysslor, att lära dem sköta dessa på
ett rationellt sätt och med iakttagande af
nödig sparsamhet och att sålunda söka
uppfostra dugliga husmödrar och därmed äfven
skapa goda hem.
För att i större utsträckning, än hvad
genom de utställda salarna och skolköket
varit möjligt, åskådliggöra de yttre
förhållanden, under hvilka Stockholms folkskolor
arbeta, samt äfven för att, i den mån
sådant kunnat ske, visa skolornas utseende
under det dagliga arbetets gång hafva i
skolköket och salarna samt i den utanför
dem belägna genomgången äfvensom i
folkskolehuset utställts fotografier dels af
hufvudstadens nyare folkskolebyggnader och dels
af läro-, slöjd- och gymnastiksalar samt
Skolbad och skolkök under där pågående
arbete.
Ej blott för att visa resultatet af arbetet
inom Stockholms folkskolor uti ifrågavarande
ämnen utan fastmer i syfte att angifva den
lärogång, som blifvit följd, hafva i lärosalen
utställts lärjungearbeten, omfattande
välskrif-ning och bokföring, linearritning och
fri-handsteckning.
Välskrifningsprofven äro lämnade af hela
klasser och för hvar och en af de särskilda
församlingsskolorna ordnade i fortlöpande
följd från skolans lägsta stadium till dess
högsta. Olika skrifmetoder finnas här
representerade.
Frihandsteckningarna och
linearritningar-na bilda äfven sammanhängande serier, så
att de utvisa, huru lärjungarne steg för steg
föras framåt från de första enkla
öfning-arna till det föresätta målet: färdighet att
själfständigt utföra fullt riktiga bilder af
verkliga föremål.
De i slöjdsalen för flickor utställda
modellerna äro förfärdigade af lärjungar vid
Stockholms folkskolor. A en af väggarna
i slöjdsalen för gossar äro uppsatta prof på
af lärjungar förfärdigade papp-, trä- och
metallslöjdarbeten.
*
I »genomgångens» fond äro utställda
lärjungearbeten från Stockholms
uppfostringsanstalter.
Stockholms stads uppfostringsanstalt för
flickor, hufvudsakligen afsedd för värnlösa
flickor, utställer olika slags väfnader,
sömnad och stickning samt prof å lagning af
kläder och strumpor. Bland annat
förekommer ett flertal af de vid anstalten
brukade klädespersedlar.
*
Stockholms stads uppfostringsanstalt för
gossar, belägen vid egendomen Skrubba en
mil utanför Stockholm, är afsedd för i
mindre grad vanartiga gossar, hvilka dels
erhålla undervisning i folkskolans ämnen,
dels sysselsättas med arbete i jordbruk och
trädgård samt i verkstäder för skrädderi,
skomakeri och träslöjd. De utställda
lärjungearbetena utgöras af skor och kläder,
särskildt sådana som användas af anstaltens
gossar, mattväfnad samt prof å lagning af
skor och kläder äfvensom strumpstoppning.
Stockholms arbetareinstitut, grundadt 1880
af doktor Anton Nyström och understödt
af stat och kommun, utställer i ett
särskildt rum i samma våning fotografier,
planritningar, publikationer och olika slags
undervisningsmateriel, allt afsedt att belysa
detta läroverk, hvars verksamhet medelst
populärt vetenskapliga föreläsningar,
folkkonserter, läsesalong och lånbibliotek varit
af’stor betydelse. A. J.
Hvad böra barnen först och
främst se?
2.
G rufutställningen
ligger alldeles i närheten af
skogsutställningen. Dess ändamål är att visa
grufdriftens utveckling från äldre tider och dess
nuvarande ståndpunkt i mellersta Sverige,
den gamla Bergslagsbygden.
Paviljongen är uppförd i trogen stil med
de verkliga grufhusen, eldröd med hvita
knutar. Den består egentligen af tvänne
bygnader, den ena har formen af ett
»speltorn», den andra af ett »skrädhus». Båda
innehålla två våningar och äro förenade
medelst ett trapphus.
Då man inträder i trapphuset, har man
till höger i speltornets nedra våning
Sveriges geologiska undersöknings utställning,
mycket smakfullt anordnad och synnerligen
lärorik för äldre, men för barn föga njut-
bar. Till vänster däremot i skrädhusets
undre våning finnes mycket, hvars
åskådande kan bereda småttingarna både nöje och
nytta. Man ser här en mängd olika
verktyg för malmens uppsökande, maskiner för
borrningen, uppfordringen ur grufvan,
transporten uppe i dagen o. s, v. Flera
utställare hafva icke nöjt sig med att blott
framvisa prof på dylika verktyg och på den
malm, som med dem förarbetas, utan hafva
sökt gifva en så vidt möjligt verklig bild
af själfva gruf arbetet.
Största mödan och kostnaden i detta
hänseendet hafva Grängesbergsgrufvornas
innehafvare underkastat sig. Deras modell af
en grufva med tillhörande byggnader är
också det inom denna utställning för
barnen mest lärorika. Man ser där schakten,
som gå ned i jordens innandömen. Ur dem
komma de fyllda malmkorgarna, hvilka,
sedan de af stjälpt sitt innehåll i m alm
vagnarna, återvända tomma tillbaka ner i
schaktet. Vidare ser man stegarna, på hvilka
arbetarna gå upp och ned i grufvan,
pumpinrättningar, räddningsapparater m. m.
Äfven ett i dagen liggande malmbrott är här
framstäldt. En ofvanför anbragt tafla
visar ett sådant »dagbrott» med arbetet i f ull
Stiger man nu upp i skrädhusets öfre
våning, finner man där en »historisk»
utställning af gamla stånggångar och öfriga
redskap, som förr användes i våra grufvor. Här
är äfven utställd en bergtunna, i hvilken
Karl XI år 1687 nedsteg i Sala grufva.
Från denna våning kommer man ut på
en högt belägen bro, hvilken leder till
Skansberget. I detta har man sprängt en håla,
och där är det meningen att visa, huru de
elektriska borrmaskinerna arbeta och huru
»malmen» spränges loss. Ännu äro likväl
de härtill behöfliga anordningarna icke
färdiga. Från denna »grufva» skall malmen
föras i korgar på en öfver bron löpande
linbana fram till speltornet.
Begifva vi oss till dettas öfre våning,
finna vi där en modern grufhiss. Till
jämförelse har man där äfven utställt gamla
hissinrättningar, hvilka se långt ifrån
pålitliga ut. Den »stegväg», som leder upp
till tornets tak, gifver besökaren ett litet
tillfälle att erhålla smakprof på
bergsmans-lifvets mödor och besvärligheter.
Med allt skäl kan om gruf utställningen
sägas, att den väl fyller sin uppgift att
gifva dem, som aldrig sett en grufva och
måhända aldrig få se någon, en
föreställning om, huru arbetet bedrifves i ett
malmbrott.
Af stort värde vore naturligtvis att få
följa malmen ännu längre och få se, huru
densamma förädlas till färdiga produkter.
Detta har emellertid af lätt begripliga skäl
ej varit möjligt att framvisa. De färdiga
alstren har man emellertid godt tillfälle att,
om man så vill, studera uti de å södra
delen af utställningsfältet belägna: Stora
Kopparbergs paviljong, synnerligen sevärd,
Sandvikens och Finspångs paviljonger samt
framför allt uti den stora maskinhallen.
Hg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0320.html
