Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
På fria inträdesbiljetter till
Stockholmsutställningen samt fria resor på båt och
spårvagn har ståthållaren vid Ulriksdals slott
grefve Cronstedt bjudit ett 100-tal barn från
Ulriksdals folk- och småskolor.
Som resebidrag till fördelning mellan barn
ur fortsättningsskolorna och folkskolornas
högre klasser, hvilka under inseende af sina
lärare och lärarinnor komma att besöka
utställningen, har Botkyrka församling anslagit
150 och Västerhaninge 75 kronor.
I Eskilstuna hafva folkskolebarnen gifvit
en konsert, som inbragte omkring 300 kr.,
hvilka skola användas för 105 skolbarns
resor till utställningen.
Chefen för Grängesbergs grufförvaltning
har u tf äst sig att betala resan till
utställningen för 30 skolbarn.
l Uppsala hafva 40 barn af enskild
person bjudits på fri resa till
Stockholmsutställningen.
Från Norrköping skrifves, att 50 kr. skänkts
af enskild person att användas till skolbarns
resor till utställningen.
FÖR DAGEN.
Folkskollärareutbildningen i
i Danmark.
Af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings småskrifter har den sjunde i
ordningen nyligen utkommit från trycket, och
bär den ofvanstående rubrik. Det är en af
J. Franzén författad klar och rikhaltig
öfversikt öfver huru i vårt grannland
den viktiga frågan om lärareutbildningen
efter mycken kamp och många
missriktningar ändtligen synes hafva kommit i
rätt hjulspår. Vi äro förvissade om, att
många lärare och lärarinnor i vårt eget
land skola vilja bli en smula
underkunniga om de villkor, under hvilka
kollegerna på hinsidan sundet arbetat och
arbeta, och lämna därför här nedan en
öfversikt af arbetet. Att denna blir kort
betingas af utrymmet. Vi hänvisa i
öfrigt till den intressanta afhandlingen.
Först lämnar förf. en synnerligen
innehållsrik öfverblick af det danska
folkskoleväsendets historiska utveckling. Första
steget tog Kristian II, och reformatorerna togo
i midten af det sextonde seklet åter upp
frågan. Efter ortodoxiens kyla följde den
spenerska rörelsen, under hvilken konung
och folk täflade i öm vård af den späda
skolplantan. 1739 års förordning väckte
emellertid godsägarnes missnöje och
nidsk-het, och de reste sig som en man.
Följande årets förordning lade saken
väsentligen i deras hand, och skolan såväl som
lärarne blefvo naturligtvis härpå lidande.
Men principen att skolan var en
statsangelägenhet kunde ej ryckas ur medvetandet.
Efter 1746 domnade det utarmade och
förtryckta folkets intresse för skolan bort,
och det såg mörkt ut. Men
upplysningstiden med den filantropiska rörelsen, buren
af namn, sådana som Rousseau, Basedow,
Pestalozzi, eldade bröderna Reventlow till ädel
-sträfvan, som bar sin frukt i upprättandet af
seminarierna i Blågård och Brahetrolleborg.
År 1794 hölls den första
folkskollärareexamen i Danmark. Sedan följde efter 1801
prästgårdsseminarierna och en gemensam
stadga utkom f Or alla seminarierna.
På 1820-talet såg det mulet ut: alla
seminarier utom 4 skulle af kostnadsskäl
nedläggas, seminariekursen förkortades, ämnen
strökos och växel undervisningen blef
dominerande. Denna tvångströja måste
seminarierna bära i 17 år. Så kom Grundtvig
med nya idéer, biskop Monrad satte nytt
lif i skolsaken, och 1857 års seminarielag
kom till stånd med sitt stadgande om en
allmän folkskollärareexamen. De strider,
som denna medförde och som hade till
följd den allmänna examenskommissionen,
voro mycket menliga för
folkskollärarebildningen, som rent af kom på retur, oaktadt
examensfordringarna voro ganska stora.
Behofvet af en genomgripande reform blef
allt mera klart. Men först 1894 inträffade
den stora vändpunkten i den danska
lärarebildningens historia. Den 30 mars nämda
år utkom nämligen den nya seminarielagen,
för hvars stadganden förf. grundligt redogör.
Statsseminarierna hafva tre ett-åriga
klasser. Hvarje elev - med undantag af
lärares söner, styf- och fostersöner - betalar
40 kr. i årlig afgift. Fattiga kunna få
nedsättning med hälften. En i tillräckligt
antal klasser delad barnskola skall finnas vid
hvarje seminarium. För att vinna inträde
i seminariets lägsta klass skall elev före
kalenderårets slut hafva fyllt 18 år, minst
ett år hafva förestått en skola eller under
duglig lärares ledning biträdt vid
undervisningen och kunna uppvisa intyg af
vederbörande lärare om lust och anlag för
lärarekallet, tillfredsställande attest om lif och
vandel samt sysselsättning efter utträdet nr
barnskolan, sundhetsintyg från läkare och
att hafva lyckligen genomgått
inträdesexamen. Endast under särskilda
omständigheter erhålles rätt att intagas i mellersta
klassen utan att hafva genomgått lägsta
eller i högsta med öfverhoppande af de
två lägre. *
Lärareexamen aflägges i två delar: den
ena vid utträdet ur mellersta, den andra
ur högsta klassen. Andra delen skall
af-läggas senast tre år efter första delen; två
af dessa kunna få ägnas åt
lärareverksamhet utom seminariet. Afslutningsexamen
hålles under samverkan mellan examinatorer
och censorer, för tre år utnämda af
kultus-minieteriet. Seminarielärarne examinera, men
ämnet bestämmes dagen förut af censorerna
i samråd med examinatorerna. Censorerna
bestämma de skriftliga uppgifterna, som äro
desamma och samtidigt framläggas vid de
olika seminarierna. I alla hufvudämnen
skola finnas 2 censorer jämte examinator.
Examen i praktisk färdighet aflägges i
seminariets barnskola. Afgångsbetyg erhålles.
Upprepas examen i praktisk färdighet,
hvilket får ske en gång efter minst ett år,
kan betyget höjas. Examensafgiften är 10
kronor.
Privatseminarier kunna under vissa
villkor bli »erkända», d. v. s. få 6 års rätt
att förklara sina elever mogna och hålla
afslutningsexamen under samma kontroll som
statsseminarierna. Till behöfvande seminarie-
elever utdelas i understöd 60,000 kr, i summor
på högst 300 kronor. De »erkända»
privatseminarierna kunna få räntefritt,
ouppsäg-bart statslån intill 5,000 kr. I årligt
anslag utgår af statsmedel en tredjedel af de
fasta lärarnes löner, dock ej mer än 3,200
kr. Till underhåll af materiel lämnas 5,000
kr. till fördelning mellan dessa seminarier
efter medeltalet af de tre senaste årens
utexaminerade elever. Till understöd för
elevernas praktiska utbildning får hvartdera
seminariet 1,200 kr. Väl meriterad lärare,
som verkat minst 15 år vid »erkändt»
seminarium, kan genom finanslagen få årlig
pension. För att få ordinarie anställning
måste afgången seminarist minst ett år
hafva varit sysselsatt med praktisk
skolverksamhet. I maj 1897 hålles första
afslutningsexamen enligt denna lag.
Vidare redogöres för fordringarna på
pri-vatseminariernas utrustning, barnskola och
fordringarna för inträde därstädes. De
senare äro i vissa fall högre än hos oss.
Danmark har 4 statsseminarier: Jonstrup,
Skaarup, Kanum och Jelling. Det
förstnämda är internat. Kostnaden för kost,
logis och lyse är 309 -350 kr. om året.
De privata seminarierna äro 11.
Ar 1892 utkom lagen om ett seminarium
för småskollärarinnor i Vejle. Det trädde
genast i verksamhet. Dessutom finnes ett
»erkändt» privat småskollärarinneseminarium
i Silkeborg.
Ett påtänkt fortsättningssemiriarium har
ännu ej kommit till stånd, men »ettåriga
kurser» och än mera de »korta
feriekurserna» hafva vunnit stor anslutning.
Om folkskolebarnens resor
till utställningen finnas här ofvan
åtskilliga upplysningar, hvarå vi fästa
uppmärksamheten.
Goda tecken.
Från en skånsk kretsförening ingår
underrättelse, att trots den ökade
årsafgiften medlemsantalet kommer att stiga
i år. Må detta blifva en sporre för
andra kretsar att uppvisa ett lika vackert
resultat af föreningsarbetet!
En ny läroverkskommitté
har i dagarna blifvit tillsatt. K. m:t har
nämligen uppdragit åt en kommitté att
afgifva betänkande och förslag i fråga om
afskaffande eller inskränkande af de nu
stadgade undervisningsprofven för
lärarebefattningar vid de allmänna läroverken,
rörande geografiens räknande såsom
särskildt undervisningsämne vid tillsättande
af adjunkts- och kollegabefattningar vid
nämda läroverk samt om fastställande
af formulär för sagda läroverks
kataloger. Kommittén har följande
sammansättning:
ordförande : rektorn vid allmänna
läroverket å Södermalm. Carl von Friesen;
ledamöter: rektorn vid allmänna läroverket i
Karlstad A. E. Dahlman, rektorn vid allmänna
läroverket i Arboga Jakob Persson, lektorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
