Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LARAEETIDNING.
335
- En aktie i Svensk Läraretidnings
förlagsaktiebolag beslöt Oppunda kretsförening vid
sitt möte i Katrineholm den 12 dennes att
inköpa. Man ansåg nämligen ägandet af en
aktie uti detta företag utgöra ett
föreningsband medlemmarna emellan och ett moraliskt
stöd.
- Ett kärt minne af årsexamen den 11
dennes har folkskolläraren Arvid Arnberg i
Löf-ås, St. Skedvi, Kpbg. Han erhöll nämligen
då en af vänner inom skolområdet
samman-skjuten penningsumma, afsedd att sätta
honom och hans äldste son i stånd att besöka
Stockholmsutställningen.
- Hur kan man begära storverk af vår
folkskola? var öfverskriften på en notis i vårt
senaste nummer. Genom en missuppfattning
hade dessa ord kommit att läggas uti munnen
på den kände skolvän nen prosten Aug.
Pettersson, hvilken öppnade mötet. Det var i stället
kretsens ordförande, folkskolläraren P.
Lagerblad, som i sitt hälsningstal yttrade de
anförda orden.
- Om undervisning i zoologi rörde sig
diskussionen vid Öfverkalix lärareförenings möte
i Nybyn. Mera vikt borde läggas på
undervisningen angående djurens lif och
lifsverksamhet, mindre på den yttre beskrifningen.
För barnen borde lifligt framhållas, att de
värnlösa djuren äro mycket finkänsliga,
hvadan vi borde besinna våra plikter mot dem.
- En utflykt hade Göteborgs folkskolor den
9 dennes till Slottsskogen, där
folkskoleinspektören d:r J. M. Ambrosius höll tal om
Vasaminnet, om grundlagens antagande, om
fosterlandets natur och den tacksamhet vi äro
skyldiga hänsvunna släkten. Efter afsjungandet
af några fosterländska sånger vidtogo fria
lekar.
- Ett nidingsdåd föröfvades natten till
pingstdagen i Helsingborg. Genom ett fönster i
Östra folkskolan hade nämligen någon beredt
sig inträde och sönderrifvit alla barnens uti
lådorna’ förvarade böcker, sönderslagit
bänkarna, öst ut bläcket å golf och väggar,
krossat ett väggur o. s. v. För dådet misstänker
man beklagligtvis några ynglingar, som
nyligen lämnat skolan.
- Till tack för 34-årig verksamhet vid
Hal-lingebergs. folkskola, Kalmv öfverlämnade
för-samlingsboarna annandagpingst till nu mera
60-årige folkskolläraren C. J. Carlstedt en
kaffeservis af gammalt silfver m. m. till ett
värde af 400 kr. Kontraktsprosten O.
Rede-lius tolkafle gifvarnes tack, och dagens hjälte
inbjöds jämte familj samt ett 40-tal personer
till middag i det festligt dekorerade
sockenhuset.
- En varm vän och gynnare af skolan är
friherre Kennedy på Eåbelöf i Kristianstads län.
Genom annonser uppmanade han samtliga
skolråd i Villands härad att inkomma med
uppgift å det antal flaggor och flaggstänger,
som vore behöfligt vid folk- och småskolorna
i häradet. I dessa dagar har han på egen
bekostnad låtit uppsätta flaggstänger med
tillbehör, och stora, vackra flaggor hafva för en
månads tid sedan tillställts respektive skolor,
- Såsom gemensamma flaggdagar har
Opp-unda-kretsen föreslagit: konungens
födelse-och namnsdag; drottningens namnsdag;
Engelbrekts dödsdag den 27 april; vårens dag den
l maj; svenska folkskolans grundläggningsdag
den 18 juni; sommarens dag den 24 juni;
Sturarnes dag den 10 oktober; Gustaf Adolfs
dödsdag, den möjligen blifvande
nationaldagen, den 6 november. Dessutom vid
respektive skolor dagen för termins början och slut;
examensdagen; skolmötesdagar och dagar då
tillfälliga högtidligheter äga rum i skolan.
- Huru bör folkskolan tillgodose elevernas
fysiska utveckling? var en fråga, som
debatterades vid storps lärare- och lärarinneförenings
årsmöte den 5 dennes. I likhet med
inledaren, folkskolläraren K. Karlberg i V. Broby,
framhöllo flere talare, att skolan i detta fall
hade stora underlåtenhetssynder på sitt
samvete. En väl anordnad gymnastik i förening
med den fria leken, obligatorisk gosslöjd, mera
frisk luft, renlighet, rörelse i det fria, enkel
men kraftig föda och hygienisk beklädnad
förordades.
- Huru bedrifves undervisningen om de
rusgifvande ämnenas natur och verkningar? var en
fråga, som förekom till behandling vid
Sölvesborgsortens skollärareförenings möte i Norje.
Med k. m:ts cirkulär till domkapitlen den 4
november 1891 som utgångspunkt framhöll
man under diskussionen, att det ej vore fråga
om något nytt ämne utan ön* ett, som kunde
behandlas i sammanhang äfven med andra
ämnen än naturkunnighet, exempelvis
kristendomskunskap, i synnerhet vid femte budets
förklaring. Äfven vid undervisning i räkning
borde det för barnen framhållas huru dyra
de rusgifvande ämnena bli i längden.
- / Chiles förnämsta pedagogiska tidskrift,
»El Educador,» har folkskolläraren K. F.
Forsman uti numret för den 15 april en
originaluppsats på spanska språket om svenska
folkskolans utveckling och närvarande tillstånd.
Den införda uppsatsen går blott till 1842 och
skall efterföljas af tvänne anåra. Uti en not
har tidskriftens utgifvare för sina läsare
presenterat artikelns författare i mycket
smickrande ordalag - en utmärkt vän, en
skicklig lärare, mycket arbetsam, heter det bl. a.
om Forsman, som en gång verkade med ifver
och framgång för svenska slöjdens införande
i Chile.
- Om hufvudräkningen i folkskolan diskuterade
den 4 dennes Kalmar-Norra Möre-kretsen vid
sitt årsmöte i Kalmar. Följande resolution
antogs: »Då hufvudräkningen är ett
synnerligen godt medel vid uppfattningen af
talförhållanden, skärper eftertanken och öfvar
minnet, mäktigt bidrager till befästandet i den
skriftliga räkningen samt har stor praktisk
betydelse, enär i det dagliga lifvet ständigt
gifves tillfällen, då man, något öfvad i
hufvudräk-ning, kan finna ett resultat, för hvars
ernående man annars måste anlita skrifmateriel,
vore önskligt, att hufvudräkningen bedrefves
mera allmänt och metodiskt än hittills i våra
folkskolor.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ombudsmötet.
Till ombud hafva ytterligare valts:
Åstorps-kretsen: K. Karlberg i Broby, Fr.
Lundgren i Åstorp och O. F. Nilsson i
Sön-narslöf. Suppleanter: S. Löfdahl i Kvidinge
och O. Lech i Ekeby.
Kalmar-N. Möre-kretsen: A. Nilsson i
Kalmar och K. G. Hörnell i Kläckeberga.
Suppleanter: Joh. Andersson i Dörby och A. F.
Sjögren i Kalmar.
Sköfde-kretsen: A. Fröier i Borgunda och
C. L. Bröden i Fagre. Suppleant: A.
Forsman i Trästena.
Väringens-kretsen: E. Jansson i Ervalla och
D. Elofsson i Axbergshammar. Suppleanter:
K. Vikström i Götlunda och Augusta
Pettersson i Ullersäter.
Oppunda-kretsen: A. V. Hallqvist i
Katrineholm. Suppleant: L. Lindblom i Högsjö.
Bollnäs-Arbrå-kretsen: Bob. Gäfvert i
Arbrå. Suppleant: E. Sundström i Stocksätter.
Sydöstra Helsinglandskretsen: B. L. Vilson.
Suppleant: Kosa Rosenlind, båda i
Söderhamn.
Burs-Hemse-kretsen: C. Qviberg i Garde.
Suppleant: H. P. Gardell i Lye.
Oskarshamns-kretsen: E. Rydmark.
Sölvesborgsortens krets: G. Vingren i Solve.
öfverkalix-kretsen: P. A. Altin i Gyljen.
Suppleant: O. Ahlén i Tallvik.
.Kolmårds-kretsen: G. Lö"owkrantz i Ö.
Eneby och E. V. Almrot i Åby. Suppleanter:
hrr Persson och Hedlund i Skedevi.
En nationaldag.
Åstorps-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Kretsen önskar, att centralstyrelsen
tager i öfvervägande, huru folkskolan
lämpligast kunde medverka till att dagen som
sådan komme att allmänt firas. Förslag
därom kunde möjligtvis underställas
kretsarnas bedömande framdeles.
Bollnäs-Arbr’å-kretsen: 2) Den l maj.
Kalmar-N. Möre-kretsen: 1) Ja. 2)
Kretsen ville ej för närvarande yttra sig om;
hvilken dag vore mest lämplig att firas som
nationaldag.
Öfverkalix-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
nov. 3) Lärarne böra på förhand göra
barnen såväl som föräldrarna beredda på
dagens firande och vidtaga beredelser därför.
Kolmårds-kretsen har gjort följande
uttalande :
Kolmårdskretsen skulle med glädje se, att
inom vårt land en dag ägnades åt minnet af
stora i nationens lif djupt ingripande
tilldragelser, och är öfvertygad, att det rätta
firandet af en sådan dag skulle verka väckande
och enande på vårt svenska folk. Men då
kretsen icke känner sig lika öfvertygad, att
en dylik dag komme att värdigt firas; då
något synnerligt behof af en nationaldag ej inom
befolkningens bredare lager låtit sig förnimma;
då redan den omständigheten, att en sådan
dag icke gifver sig själf utan måste väljas,
verkar mindre tilltalande, och då en festdag
sådan som den ifrågavarande egentligen är,
om orsaken till firandet skall vara i något
djupare mening medveten, de vuxnes dag: så
känner sig kretsen icke böjd att göra ett
bestämdt uttalande rörande de af
centralstyrelsen uppställda frågorna. Däremot vill
kretsen uttala såsom sin lifliga önskan, att under
året förekommande dagar, vid hvilka större
minnen äro fastade, måtte i skolan mer än
hittills i allmänhet skett beaktas, och minnet
af de tilldragelser, hvilka på dem under flydda
tider timat, upplifvas samt, där så ske kan,
på enkelt men värdigt sätt högtidlighållas.
foll^sl^olor.
Berättelsen om Stockholms städs
folkskolor för år 1896 har från trycket utkommit
och meddela vi därur följande.
Lärarepersonalen. I läsämnena voro
följande lärarekrafter anställda:
Lärare: rfanoT: Summa.
Ordinarie 111 409 520
Examinerade icke ordinarie 2 110 112
Oexaminerade - 33
113 522 635
Ökningen i de ordinaries antal utgör 2
lärare och 15 lärarinnor. De icke
ordinaries antal har minskats med 2 lärare men
ökats med 6 lärarinnor. Till ofvanstående
antal komma 9 lärare och 27 lärarinnor i
slöjd, ritning, sång, gymnastik och
vapen-öfningar samt bokföring. Hela
lärarepersonalen utgjordes alltså af 122 lärare och 549
lärarinnor eller tillsammans 671.
I söndags- och aftonskolorna undervisade
30 lärare och 25 lärarinnor eller tillsammans
55 mot 53 föregående år.
Skolbarnen. Antalet barn var vid årets
slut 23,515, utvisande en ökning under året
af 927. Afdelningarnas antal var 656 ined
i medeltal 35,s barn. Härtill kommer för
söndags- och aftonskolorna 1,537. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
