- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
389

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 28

SVENSK LÄRARETIDNING.

389

- / ett fjärdedels sekel har lärarinnan
Karin Pettersson tjänstgjort vid Österåkers
småskola, Södm. Vid vårterminens afslutning
den l dennes uti församlingens kyrka
uttalade skolrådets ordförande sitt och
församlingens erkännande, och till den nitiska
lärarinnan öfverlämnades en af församlingsbor
inköpt minnesgåfva.

- En enkel hyllning ägnades den 6 d:s
folk-skollärarinnan Maria Petersson, som efter ett
vikariat vid folkskolan i Yxered, Hjorteds
socken^ Kalm., i dagarna erhållit ordinarie
befattning på annan ort. Barnen samlades
i skolsalen, och en skolrådsledamot tolkade
på vers föräldrarnas och barnens tack för
utmärkt undervisning samt lärarinnans
kärleksfulla stilla väsen inom och utom skolan.

- Slöjdkursen i Söderhamn, i hvilken som vi
nämt 42 lärarinnor deltogo, leddes af
slöjdlärarinnan fröken Anna Kempendahl från
Stockholm enligt Hulda Lundins metod.
Söderhamns stad hade hedrat sig genom stora
uppoffringar för kursens igångsättande, bekostat
materiel för distriktets lärarinnor och låtit
undervisningen komma 11 lärarinnor från
andra församlingar till godo. i

- Icke en dags ledighet under sin 32:åriga j
tjänstetid har åtnjutits af skolläraren P. J. j
Eklind i Ekeby, Öreb., hvilken den 5 dennes
höll sin sista examen. Ett varmt tack
uttalades därvid till den åldrige läraren af för- |
samlingens kyrkoherde. En vacker skål af
nysilfver öfverlämnades som minne och tack
för det oförtrutna arbete, som E. offrat
ungdomen.

- Ett raskt uppsving har slöjden inom
Uppsala län otagit under de två senaste
decennierna. Ar 1877 voro slöjdskolorna för
gossar 19, 1887 hade de stigit till 51 och 1897
voro de 84. Elevantalet var sagda år resp.
312, 1,065 och 1,406. Flickslöjdskolorna voro
1887 endast 17, men hade 1897 hunnit till
siffran 32. Eleverna voro förstnämda år 780
och äro nu 1,099. Lärare och lärarinnor, som
undervisa i slöjd, äro tillsammans 101.

- En sommarkurs beslöt
världsgodtemplar-orden vid sitt möte i Gäfle den Ö dennes att
nästa år anordna under en vecka med
föreläsningar i allmänbildande ämnen af
framstående föreläsare och vetenskapsmän. 100
kr. anslogos åt studieledaren. Härtill utsågs
folkskolläraren i Stockholm, fil. kand. V. A.
Einander (efter lektor Joh. Bergman som
af-sagt sig förtroendet). Suppleant blef fil. stud.
M. Sterner i Lund. I kommittén för denna
fråga insattes vidare folkskolläraren J. Ahlén
och lektor J. Bergman-

- Undervisningsväsendet ägnades i biskopens
ämbetsberättelse vid det i början af månaden
hållna prästmötet i Hernösand en särskild
uppmärksamhet. Enligt berättelsen går
skolväsendet framåt med stora steg: nya skolor
byggas, nya lärarekrafter tillkomma årligen
och bättre materiel ankaffas. I en
församling (Nordmaling) hade 16 nya skolhus byggts
och 2 ombyggts sedan förra prästmötet.
Mångenstädes hade man ej insett behofvet af
skolverksamheten, och det funnes vidsträckta
församlingar, där mer än en fjärdedel af
barnen ej erhölle undervisning.

- Lärlingarnes utbildning var på tal vid det
i Stockholm nyligen hållna Handtverks- och
industriidkaremötet. Göteborgs
handtverks-och industriförening hade nämligen väckt
fråga om att lärling för erhållande af
utlärlings-bref skulle förete intyg om kunskap i
åtskilliga ämnen. Efter lång diskussion antogs
följande resolution: »Mötet uttalar som sin
önskan, att det skall fordras af utlärling,
innan gesällbref erhålles, att han skall förete
intyg om färdighet i skrifning och räkning
samt om möjligt enklare bokföring.»

- Hvad hör till en ratt omvårdnad om det
uppväxande släktet? var en af de frågor, som
Dalarnes prästsällskap den 7 juli vid möte i
Leksand diskuterade. Regementspastor
Borelius inledde frågan och sammanfattade
sålunda de lärdomar han ville påminna om : »Se till,
att barnen äro i hvad Gud tillhörer! Se till,

att barnen äro dig lydiga för Herrens skull!
Oss höfves att uppfylla all rättfärdighet. Lär
barnen att arbeta!»Flera talare deltogo i
meningsutbytet och alla påvisade vikten,
svårigheten och saligheten af en rätt omvårdnad
om det uppväxande släktet.

- / fråga om tillbyggnad af skolhuset vid
kyrkan i Brastad, Gtbg, har kammarkollegium
den 22 juni underkänt de öfver länsstyrelsens
utslag den 30 nov. 1896 anförda besvär, däri
yrkats upphäfvande af de vid kyrkostämma
den 7 aug. 1896 fattade beslut på grund däraf,
att ordföranden vid stämman ej skulle varit
behörig att hålla stämma, att skolrådet ej
själf tagit initiativet till frågan om
tillbyggnaden, att stämman ej varit lagligen utlyst,
att rösträtt skulle utöfvats af oberättigad
person, och att ett uti kungörelsen ej upptaget
ärende vid stämman afhandlats.

- Om undervisningen rörande rusdryckernas
fördärflighet uppstod vid Nedan-Siljans
kretsförenings möte i Leksand den 26 juni ett
intressant tankeutbyte. Som lämplig att
studera framhölls rektor Lundgrens skrift i
ämnet. A ena sidan varnade man för
barnföreningar äfvensom för skildringar af rysliga
och öfverdrifna rusdryckshistorier. Detta vore
att införa barnen i en för dem ännu
främmande åskådning, en ny värld. Å andra
sidan åter påstods, att huru afskräckande
skildringar än härvidlag kunde framställas, hade
verkligheten än hemskare taflor att uppvisa.
Bästa tillfället att undervisa i denna fråga
erbjöde fortsättniiigsskolan.

- Uti slöjdkursen för folkskollärare, hvilken
den 5 dennes började i Kalmar under ledning
af statens slöjdinspektör J. Valländer,
deltaga följande 19 folkskollärare: E. Ahlén i
Madesjö, P. F. Andersson i Fågelfors, P. G.
Andersson i Högsby, T. Brandt i Kalmar,
A. Bäckström i Fliseryd, H. Delangd i
Gärdslösa, J. Hellström i Mortorp, K. A. Hjortsberg
i Gullabo, K. A. Kindberg och H. Lagerström
i Högsby, J. A. Lundin i Norrgård, O.
Mell-berg i Smedby, C. M. Rydén i Ljungby, G.
Sålander i Gärdslösa, S. J. Torbring i
Torsås, C. A. Thorsein i Södra Möckleby, V.
Val-ler i Kallnar landsförsamling och C. E. Veis
i Lönneberga.

- Om vidskepelsen i folkskolans tidehvarf
diskuterades lifligt vid Nedan-Siljans
kretsförenings möte i Leksand den 26 juni.
Inledaren, skolläraren E. Linder i Siljansnäs,
påpekade, att vidskepelsen i dess barnsligaste
form vore något för människan
kännetecknande, något skönt och poetiskt -
exempelvis sagan om Strömkarlen. Men
vidskepelsen har ock en fulare, gröfre sida, hvarpå
samvetslösa människor ockra, såsom »de kloka».
Andra talare ville ej veta af någon
gemenskap mellan poesi och vidskepelse. Ej vore
det heller alltid af vidskepelse utan ofta
af ekonomiska skäl, som sjuka gå den
dyrare, examinerade läkaren förbi. Men alla
voro eniga därom, att vidskepelsen är äfven
nu mycket utbredd och sent gifver vika. Allt
bör göras på det ej uttrycket: »i folkskolans
tidehvarf» längre må vara berättigadt.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Ombudsmötet.

Till ombud hafva ytterligare valts:

Landskrona-kretsen: Jenny Söderström och
Karl Berlin i Landskrona samt Fr. Landen
Vadensjö. Suppleanter: Emma Larsson och
N. J. Anderson i Landskrona.

Okome-kretsen: L. A. Andersson i Ullared
och S. A. Hellman i Fridhem. Suppleant: J.
E. Nyström i Gällared.

Skelderviks-kretsen: Olivia Jönsson i Görslöf.

Kinds-kretsen: J. P. Olsson i Nittorp, J. H.
Lönnerblad i Månstad och K. J. Magnell i

Arnbjörnarp. Suppleanter: Aug. Fritzell i
Eedslared, M. Pettersson i Arnbjörnarp och
A. Sundblad i LTllasjö.

En nationaldag1.

Nedan Siljans-kretsen: 1) Ja, emedan
nationalkänslan är svagare hos oss än hos
de flesta andra folk, emedan en sådan dag
vore ett medel till nationalkänslans höjande,
och emedan all reformation borde börja med
barnen. 2) Den 6 juni såsom minne af
Sveriges fulla tillvaro i inskränkt
bemärkelse genom Gustaf Vasas val till konung
och vidare såsom minne af vårt nyare
statsskick. 3) Nationaldagen skulle firas som
högtidsdag med lof från det vanliga
skolarbetet, i samverkan mellan kyrka, skola
och hem; med föredrag angående dagens
betydelse samt med fosterländska sånger
och lekar.

Välinge-Kattarps-kretsen: 1) Under
förutsättning af och i förhoppning om att en
nationaldag kommer att firas på ett värdigt
sätt, ville kretsen besvara frågan med ja.

2) Den 6 november ansågs både med
afseende på dess minnen och med hänsyn till
skolan vara den mest lämpliga dagen,
hvarföre kretsen ville föreslå denna. 3)
Skolråd och lärare böra verka för att dagen
högtidlighålles genom en i kyrkan eller
skolan anordnad enkel fest af kristligt
fosterländsk karaktär.

N. Åsbo-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.

Ousbyortens krets: Den 6 juni, dels af
historiska skäl, dels ined hänsyn till
årstiden.

Östra härads krets: 1) Ja. 2) Den 6
november.

Alingsås-kretsen anser visserligen, att en
nationaldag är från folkskolans synpunkt
önskvärd, men vill ej föreslå någon särskild
dag, enär en sådan ej lämpligen erhålles
genom påbud utan i stället borde framstå
såsom en följd af ett i folkmedvetandet
kändt behof.

Valkebokretsen har gjort följande
uttalande :

Då en nationaldag icke låter sig
godtyckligt bestämmas utan måste framgå ur någon
för hela folket och dess utveckling
betydelsefull tilldragelse, och då något särskildt behof
för folkskolan af sådan dag ej förefinnes,
besvarar kretsen första frågan med nej.

Karlskoga-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.

3) Lärarepersonalen bör göra sitt bästa för
att dagen för barnen må blifva så glad och
festlig som möjligt och därvid söka
intressera barnen för våra stora minnen samt
småningom äfven söka vinna allmänhetens
intresse för dagens firande såsom nationaldag.

Färentuna-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Åt centralstyrelsen uppdrogs att gå i
författning om att den blifvande nationaldagen
verkligen kommer att firas.

Ällbo-kretsen gjorde vid möte den 2 d:s
enhälligt följande uttalande:

Då det måste anses olämpligt, att
centralstyrelsen för behandling inom kretsarna
utsänder ärenden, hvilka väckts af utom
Sveriges allmänna folkskollärareförening stående
personer eller korporationer,

då frågan egentligen är af politisk, icke af
pedagogisk natur (således i strid med
stadgarna) och man kunde befara, att en
nationaldag hufvudsakligen blefve använd i
partipolitikens tjänst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free